Who’s gonna save the world?! – Power Shift Sverige 2012 del 2 av 2

Hej igen! här kommer fortsättningen på förra inlägget
m

Vår gemensamma vision

Under lördagen var vår uppgift att komma fram till övergripande visioner för hur vi vill att ett hållbart samhälle ska se ut! Diskussion pågår

För att uppnå dessa visioner så var vi tvungna att presentera åtgärdspunkter för hur man ska kunna förverkliga dem. Det var inte helt lätt! Vi skulle sedan samlas i aulan och presentera alla förslag, rösta om de skulle komma med i den slutgiltiga versionen eller inte. Det här tog sin gilla tid, men man vet att det är någonting viktigt som man sysslar med när man drar över tiden och skjuter upp middagen…

Här kommer några av de viktigaste visionerna som vi gemensamt kom fram till:

  • Det finns en långsiktig och heltäckande CO2 beskattning grundad på oberoende forskning
- För att uppnå detta behövs en lagstiftning om successiv höjning av skatten på koldioxidekvivalenter nationellt, en implementering av detta internationellt och att även flyg inkluderas i denna beskattning.
m
  • Skolan integrerar hållbar utveckling och energifrågor både teoretiskt och praktiskt

- För att uppnå detta behövs att hållbar utveckling och energi inkluderas som en del i alla ämnen, att lärare i alla ämnen får möjlighet till utbildning i hållbar utveckling, att skolan lär ut kritiskt tänkande och tekniker för att förverkliga sina egna idéer, att lärarna agerar på ett föredömligt sätt som är hållbart för miljön och att skolmaten skall vara ekologisk, klimatvänlig och närodlad.

  • Vi har ett välfärdsmått som grundar sig i socialt och ekologiskt välmående

För att uppnå detta behövs att regeringen undersöker vad som definierar välmående i Sverige byggt på sociala och ekologiska aspekter, att det utvecklas ett index som täcker denna definition och detta index implementeras som komplement och jämförande index till BNP i beslutsfattning.

För att se dokumentet  i sin helhet: Vår gemensamma vision

Avslutande paneldebatt i Kulturhuset

De inbjudna gästerna var:

Petter Hojem, sakkunnig Framtidskommissionen (där sakkunniga och  regeringens alla partiledare sitter)
Maria Sunér Flemming, energiansvarig på Svenskt Näringsliv
Lorentz Tovatt, skribent på Supermiljöbloggen
Alva Snis Sigtryggsson, ungdomsdelegat Rio+20.

Vad var då meningen med helgen? Det är ju alltid trevligt när unga får möjlighet att mötas och dela tankar och åsikter med varandra om vilken värld vi egentligen vill leva i, men om inte politikerna och beslutsfattare tar med dem i beräkningen kan det lätt kännas meningslöst. Vi lämnade över dokumentet, till Petter från Framtidskommissionen och Maria från Svenskt Näringsliv och båda lovade att de skulle återkoppla till oss när de lämnat över dokumentet till sina respektive chefer.

Avslutande tanke

Det är allas vår uppgift att rädda världen

 

 

 

Om inte politiker som faktiskt har makt vågar fatta några beslut i frågan, så får vi ta saken i egna händer och själva agera för en hållbarare framtid . Som svar på rubriken är det alltså allas vårt ansvar att rädda världen!

 

 

 

 

Lena Johansson, Ageravolontär i Farsta församling & Matilda Mattson, Ageravolontär i Säterbygdens församling

Who’s gonna save the world?! – Power Shift Sverige 2012 del 1 av 2

Förra helgen, den 21-23 september så medverkade vi (Matilda och Lena) på ett klimatmöte om en hållbar framtid som anordnades i Stockholm av Power Shift för engagerade ungdomar.

Så vad är då Power Shift?

Power Shift är en global klimatrörelse för alla mellan 16-30 år som startade år 2007 i USA. Varje höst samlas ungdomar på olika platser i världen för att träffa och inspirera varandra. Ofta avslutas dessa möten med en Flashmob. Power Shift Sverige är en tre dagar lång klimathelg fylld med inspirerande talare, workshops och diskussioner för nyfikna och engagerade ungdomar.

Årets tema var ”Ny energi”. Konferensen har därför kretsat kring sol-, vind- och vattenenergi. Vi har diskuterat hur unga ska få energi att vara med och påverka sin egen framtid, vilket är viktigt eftersom det är vi unga som kommer att få ta ansvar för följderna av många av de beslut som fattas idag. Under söndagen lämnade vi över (under ett öppet panelsamtal) den gemensamma vision som vi tillsammans arbetade fram under helgen.

Under fredagkvällen fick vi lyssna på fyra inspirerande talare som hade blivit inbjudna för att peppa oss deltagare och ge oss lite tips inför framtida engagemang.

  • Först upp på scenen var Fredrik Hannerz, Stockholm Resilience Center. Fredrik talade om hur mycket vi, den moderna människan, har påverkat jorden. Han visade en film som är en tre minuter lång resan genom de senaste 250 åren som vi tycker passar väldigt bra att lägga upp här: Welcome to the Anthropocene
  • Efter Fredrik så var det Sissa Pagels, grundare av Green Teens, tur. Green Teens Blekinge är en förening vars fokus ligger i att planera och genomföra olika gröna populärkulturella evenemang och på det sättet sprida miljömedvetenhet och öka kunskapen om dagens problem med global uppvärmning och miljöförstöring. Genom att visa omvärlden hur lätt det är att leva och ha roligt tillsammans utan att behöva missbruka jordens resurser på ett ohållbart sätt. Sissa gav oss lite tips på hur man kan engagera andra människor till att verka för miljön.
  • Nästa i raden av talare var James Spelling, doktorand vid Kungliga Tekniska Högskolan. James talade om förnybara energier på ett väldigt inspirerande sätt. Enligt hans siffror så skulle energin från sex timmar av solens strålenergi räcka till att räcka det världsvida behovet av energi under ett helt år. Tänk om vi verkligen tog tillvara på energin som vår sol ger oss.

Efter det berättade han om någonting som kallas Solar Thermal Power. Vi hade inte hört talas om det innan. Här kommer en väldigt förenklad förklaring om hur det fungerar:           Man fångar upp värmen från solens strålar med speglar och sedan kan värmen som man samlar in lagras och omvandlas till energi. Möjligheten att lagra värmen gör så att energin kan användas precis när vi vill, när vi behöver den och inte bara direkt när den finns tillgänglig.

  • Sist ut var Emma Biermann, från organisationen 350.org
    Emma visade oss en film av Bill McKibben, grundaren av organisationen 350.org, som handlar om det han kallar ”The Fight of Our Time”. Det handlar om att vi tillsammans måste ta ställning för framtiden, för vår framtid! Här kommer en länk till klippet: Bill McKibben’s Thought Bubble: The Fight of Our Time

Väldigt inspirerade till att engagera oss så gick vi hemåt i väntan på att nästa dag skulle ta sin början.

 

Det här var del 1 av 2 om klimatmötet i Stockholm.

 

Lena Johansson, Ageravolontär i Farsta församling och Matilda Mattsson, Ageravolontär i Säterbygdens församling

Hur kan det vara så svårt att handla mat?!

Jag tar ofta lång tid på mig när jag väl handlar min mat, speciellt nu när jag precis flyttat till ny stad och inte hittat ”min” mataffär än. Det tar inte lång tid för att jag tycker att det är så fantastiskt kul att handla utan för att jag utkämpar en konflikt med mig själv och mina känslor. Egentligen vill jag bara ha varor som är tillverkade genom Fair Trades värderingar. Plus att de ska vara ekologiska, vegetariska och samtidigt, på något vänster, även närproducerade. Där kommer det mest angenäma (och kanske mest tidskrävande) problemet, vilket av kriterierna väger tyngst om valmöjligheten finns?

När jag står där och väljer mellan ekologiskt och Fair Trade så kan jag inte låta bli att titta på priset. Varför är dessa varor så ofta dyrare än de andra? Varför står de prydligt uppställda i en smal liten rad vid sidan av alla andra produkter. Som om de inte får tillhöra den homogena grupp produkter som konkurrerar med flashigast färg och billigast pris. Som om ingen skulle vilja ha dem. Det ligger ju tyvärr något i det, det är inte så många som köper dem. Under den timmen jag befann mig i butiken såg jag ingen annan med Fair Trade i sin korg och det var inte bara en person som med stora ögon tittade i min korg –och sen på mig- också på min korg igen.

”Varför är du så naiv?! En student kan ändå inte göra någon skillnad…” och ”Känner du dig glad och bättre än alla andra när du kan stoltsera med dina rättvisa varor?” är frågor jag fått och ibland känner att ännu fler tänker. Åt den första finns ett självklart svar och jag jobbar på att kunna argumentera för det bättre. Åt den andra drar jag bara en stor suck, det är verkligen tvärt om. Jag blir ofta nedslagen när jag går bland alla livsmedel och tänker på hur de kommit dit. Jag blir ledsen när jag inser vår (inkluderar mig själv här!) ovilja att veta dess bakgrund och påverkan på våra medmänniskor och vår natur. Vår rädsla och lathet att göra något åt det och helt enkelt på hur skapelsen mår idag.

Men visst finns här många som vill förändra, förbättra och tänka nytt! En av dem som faktiskt gör något åt det är en präst i Lunds stift:

http://www.skanestadsmission.se/Press/Nyhetsarkiv/Ekologiska-och-glutenfria-oblat/

Oblatstillverkarna ville inte tillverka ekologiska och glutenfria oblat så han fick till stånd ett win-win projekt med stadsmissionen. Här får klienterna det hälsosamma uppdraget att cykla ut oblaten till församlingarna och därmed en värdefull vardag. Under Världens fest introducerades det och till Första advent kan församlingar beställa det. Även ifall det finns mycket arbete att göra så får vi aldrig glömma allt det fina i livet. Om vi nu låter julen få symbolisera allt det så kan vi ju inte annat än hoppa av glädje då den i år kan bli bättre än någonsin. För vad är ett bättre kärleksbevis än solidariskt tillverkade oblat?

Elin Redfors, Ageravolontär i Åhus församling

Varför skall svenska kyrkan engagera sig internationellt? Varför skall jag agera?

 

Under världens fest i helgen var jag på ett seminarium där vi fick frågan varför svenska kyrkan skall engagera dig internationellt. Min första tanke var då: Varför skulle vi inte göra det? Finns det någon anledning för att inte bry sig om  värld vi lever i?

Som det står i romarbrevets tolfte kapitel ”Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra.”

Ett konkret exempel: Om min fot är skadad eller om mitt huvud värker påverkar det hela min kropp negativt. Då skulle jag försöka göra något åt det för att inte hela kroppen skulle behöva lida.  Vi lever i en orättvis värld och många gånger väljer vi att blunda för detta. Vår jord och människorna som bor där lider och vi gör inte alltid något åt det. Det kan bli en ändring på detta. Vi kan faktiskt göra något, både stora och små saker. Alla kan vi påverka på ett eller annat sätt. Det viktiga är att vi agerar.

För mig är det en självklarhet att svenska kyrkan skall vara engagerad internationellt. Jag anser att det är vår uppgift som kyrka, som kristna och som människor att ta vårt ansvar och agera för en bättre framtid. Det är helt enkelt något som vi bara måste göra.

Jag har bestämt mig för att jag vill engagera mig och agera. Som nyutbildad ageravolontär känner jag att jag har tagit ett steg i rätt riktning. Jag vill inte blunda längre. Jag vill öppna mina ögon och se världen som den är och göra något åt det. Sen är det också så att jag har en tro. Jag vill omvandla min tro till handling. Jag vill låta min tro gå ut i händerna. Tro och handling måste bli ett.

Detta ansvar kan ingen bära ensam. Det är ett gemensamt ansvar som vi måste bära tillsammans. Såhär lyder slutet på en tackbön efter nattvarden ”ett enda bröd och en enda mänsklighet” Vi är en mänsklighet och vi måste dela brödet, dela våra resurser, på ett mer rättvist sätt. Jag bär mitt ansvar och du bär ditt. Då kan vi tillsammans göra den här världen till en bättre plats.

Tiden för att agera är nu!

 

Theresia Båvenby
Ageravolontär i Fässbergs församling

Varför då? Hur blir det så? Vart ska vi gå?

Under de dagar jag var på Mötesplats engagemang som arrangerades av Sensus och Sigtunastiftelsen (läs en tanke från det här) funderades och samtalades det mycket om just detta med engagemang.

Vi fick lyssna på inspirationsföreläsningar om engagemang i förorterna där många människor organiserar sig för att fylla lokala behov. Det kan handla om läxläsning, hjälp med svenska, praktiska behov eller att vara i en gemenskap med andra som har samma etnicitet.

Det pratades också om sociala medier och om den viktigaste frågan idag: vem är du och varför ska jag bry mig? Hur besvarar vi den? Hur säker vi trösklarna för att alla som vill ska kunna vara med och svara eller kommentera?

För att underlätta kommunikationen på internet och för att öppna upp möjligheterna att delta i samtalet behöver tonen vara pratig. Det menade Jacquline Kothbauer som har skrivit en bok om ämnet. Tidningsnotiser passar sig inte om Facebookuppdateringar.

Hos mig väckte mötesplatsen många frågor och gav få svar. Kanske sitter du inne med dem?

Är du engagerad för något? Varför då? Vad vill du ge och vad vill du få ut av det? Vilket är ditt bästa tips på att få andra engagerade? Jobbar din familj och bekantskapskrets för samma saker som du? Varför eller varför inte? Var kommer viljan ifrån?

 

Tacksam för svar,

 

Ellen Skånberg

Ageravolontär i Västerleds församling, Stockholm