Tummen upp för Oscars!

Jag skulle vilja slå ett slag för Olaus Petri ungdomsgrupp i Oscars församling i Stockholm! De är helt fantastiska!

Frågan som kommer upp är säkert Varför? Hur? Och på vilket sätt?
Jo, de har nämligen tagit steget…

steget att vilja påverka omvärlden
steget att bli mer medvetna
steget att bli mer internationellt engagerade!

Det var nämligen så att jag och Ulrica, (en av Agera-volontärernas ohyggligt bra ledare) blev inbjudna till deras ungdomsgrupp en kväll för att prata om Svenska kyrkans internationella arbete och Agera-volontärerna. Den här kvällen skulle nämligen bli uppstarten till förändringen, till att bli en alltmer internationell ungdomsgrupp.

Men… varför är jag så lycklig över detta egentligen?! Jo, därför att de har insett att det globala inte bara är något som sker långt-bort-i-stan, det är något som påverkar oss nära. Allt vi gör här på jorden påverkar oss alla som bor på jorden.

Vi pratade om konsumtionsvanor, Fairtrade, aktioner, exploatering av jordens resurser. Det är som vi alla vet ett väldigt stort ämne!

Men vilka bra förutsättningar de har där borta i Oscars! Ta en titt i foldern för Oscars Internationella Forum och man kan välja och vraka på olika, men alla lika viktiga frågor! Dels för att lära sig mer om, men även för att Agera och göra någonting åt saken! Såklart är vi väldigt stolta att Agera-volontärerna var först ut i den foldern :)

Tack för att vi fick komma!

Lena Johansson – Ageravolontär i Farsta församling

Konsten att ta emot en kopp kaffe

Att ge utan att begära något tillbaka. En handling som vi är många att förknippa med en stor förebild. Det genuina välbefinnandet som följer är något man antagligen själv måste ha upplevt för att kunna förstå. Ett välbefinnande som följer på många välmenande handlingar, ett exempel är vid utdelning av gratis fika under Fairtrade Challenge 2012.
”Vad vill ni att jag ska ge pengar till? Eller kommer ni att spamma mig med mail sen?” I efterhand skräms jag över hur ofta jag fått svara på den här frågan under mina uppdrag som Ageravolontär och Fairtradeambassadör. ”Nej detta är en gåva från oss till er” är det enkla svar jag ger och som jag verkligen hoppas sjunker in. I detta fall en gåva som även gynnar några livsmedelsproducenter på andra sidan jorden.
Bara produktmärkningen Fairtrade i sig är så till bredden fylld av solidaritet, fred och lycka att jag inte kan låta bli att le när jag ser den. När tankarna sedan går vidare till vad den symboliserar – och hur det skulle kunna se ut om den fick råda på världsmarknaden- är min lycka gjord.
Fairtrade Challenge är ett fantastiskt exempel på att villkorslösa gåvor leder till något gott – för alla. Så tack till alla som bjudit på en Faitrade-fika idag under denna nationella kampanj. Tack till alla som tagit emot en Fairtrade-fika och tack för att vi tillsammans kan njuta av en god kopp kaffe.
På bilden tagen av Katarina:
Fairtrade fika på Musikhögskolan i Malmö. 134 personer tog del av den tack vare ageravolontär Katarina, studentkåren, en lokal församling och Fairtrade City Malmö. 
Elin, ageravolontär i Åhus församling

Våga Fråga Matlåda

Illustration: Michaela Österlindh

Det svåraste med att vara internationellt engagerad är att det finns så många frågor som är viktiga och värda att lyfta. Det som är bra är att många av dessa frågor hänger ihop.Så är det med vågafrågamatlåda. Vid en första titt verkar det handla om att peppa människor till att våga fråga efter matlåda, detta för att det inte är så miljövänligt att slänga mat. Men tanken med kampanjen är mer mångfacetterad än så.
Vi börjar med lite siffror, som alltid säger statistiken lite olika men ungefär såhär ser det ut:

25% av utsläppen av växthusgaser kommer från matindustrin, det kan jämföras med ca 15% som kommer från person- och godstrafiken. Dessutom slänger vi ca 30% av maten i Sverige. Detta måste vi göra något åt.Att börja fråga efter matlåda på restaurangen då du inte orkat äta allt löser ju bara en liten del av problemet. Men det är ett sätt att sätta fokus på något som är oerhört viktigt.

Idag,16 oktober är det världshungerdagen. En dag att påminnas om att det finns människor i vår värld som inte kan äta sig mätta. Någonsin. Vår konsumtion bidrar till att det är på det viset. De fattiga i vår värld står för mindre än 5% av utsläppen av växthusgaser, trots det är det dem som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Ökad torka, kraftigare stormar, intensivare nederbörd och stigande havsnivåer påverkar människors förutsättningar för att ta sig ur fattigdomen. Dessutom riskerar det att uppstå konflikter över de resurser som finns kvar. Även människors hälsa påverkas negativt av ett allt varmare klimat, kanske inte så stort problem för oss, men för människor utan tillgång till sjukvård är det livsavgörande.

Vågafrågamatlåda är en kampanj för global klimaträttvisa. Det finns så mycket vi kan göra, så mycket vi måste göra.. Någonstans behöver vi också börja. Varför inte med att våga fråga efter en matlåda när du inte orkat äta upp? Visa ditt ställningstagande för en rättvisare värld! Själv kommer jag under dagen gå runt till restaurangerna i min stad och erbjuda en skylt där de uppmanar sina gäster att våga fråga. Kanske kan du göra det samma?

Stöd kampanjen på facebook och twitter:

facebook.com/vågafrågamatlåda

@vagamatlada

Sprid nedanstående bild på Twitter med hashtag #Vågafrågamatlåda och byt din profilbild på Facebook för en dag. Låt matlådan bli ett ställningstagande för en rättvisare värld.

Sprid i dina sociala medier

 

 

Byt din profilbild för en dag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lisa Gerenmark,

Ageravolontär, Mössebergs församling

 

 

International Street Market – Halmstad

Glöm korv med bröd en liten stund. Just nu går det att njuta av spansk paella, grekiska gyros och polska piroger på Stora torg. Det är matmässan ”International Street Market” som intar Halmstad under fyra dagar.

International Street Market är en marknad som turnerat runt i Skandinavien sedan 2008. Det här är första gången som Halmstad tar emot de tjugotalet handlare som säljer färdig mat, delikatesser och en del hantverk. Länderna som

deltar är bland annat Spanien, Frankrike, Grekland, Holland, Italien och Belgien.

– Om Halmstadborna är nöjda med marknaden hoppas jag att det blir en återkommande aktivitet, säger Johan F Lundberg, vd på Halmstad & Co.

Även om det är underbart att se att Halmstad kommun ställer upp med detta, vill dem inte fortsätta med andra internationella möten som Marinfestivalen, som var en stor uppskattning både från turister och den inhemska befolkningen, så vi får väl hoppas att det blir ett återkommande fenomen. Och det är något som vi borde försöka få dem att inse. Att Halmstad vinner mycket på att ha denna marknaden och andra internaionella evanegmang…det blir ett samarbete mellan länderna och framför allt Halmstad hamnar på den internationella marknaden och kan ta del av större sammanhang som Tall Ship Race för något år sedan.

Det finns dem som har gjort kommentarer kring denna marknaden och påpekat att närproducerat finns inte inkluderat. Men HALLÅ!! Det handlar väl inte om det i detta fall tycker jag….som min mamma sa idag: ”Närproducerat kan du äta resten av året då marknaden inte är här och det finns dem som inte bryr sig om närproducerat i alla fall”. Om man inte vil ta del av detta varför äns gå dit och förstöra för dem som vill ta del, undrar jag. Dock överväger det positiva i detta fall och det är jag enormt glad över och det är jag inte ensam om:

Vid ett tillfälligt uppställt bord på Stora torg står Mohammad Hamadeh och intar sin lunch – paella med skaldjur.

– Jag var på väg till banken när jag såg detta. Jag hade ingen aning om det här evenemanget. Men det var en trevlig överraskning och paellan är jättegod, säger han.

och jag kan i tur intyga att den grekiska gyrosen är mycket god, det är kyckling (aktig) kebab, tzatsiki och sallad i stort bröd. Det var suveränt gott.

Vill upplysa om något positivt jag såg i det itlaienska ”fika” ståndet…att det fanns en del glutenfria saker. Det tycker jag är bra jobbat även om det bara var ett fåtal saker.

Efter att varit inne och kollar runt idag tillsammans med mina föräldrar kan jag lätt intyga att folk uppskattar det. Mycket glädje, skratt och leenden fanns i luften och personalen från de olika länderna var mycket trevliga.

Jag hoppas på att DU tar del av denna marknad om denna marknad kommer till er stad. Vem vet kanske blir det en folkfest hos er också. Vet redan nu att imorgon ska vi in och testa den spanska Paellan. Ser fram emot detta otroligt mycket.

 

 

Håller tummarna starkt för ett återkommande fenomen för Halmstad…då det kan bli en bra början på en internaionellt samarbete.

 

Av

Madeleine Nilsson

 

 

 

 

 

 

 

Det skrämmande med ansvar

När vi i praktisk filosofi diskuterar om moralen finns inom oss alla är jag redan övertygad, och därför slutar detta inlägg inte med en fråga.

I helgen var Ageravolontärerna i Uppsala och träffade unga kristna aktivister från Kristna freds, Svenska Kyrkans Unga, Equmenia, Diakonia och norska Changemaker. Det blev en inspirerande helg med bra samtal och nya kontakter. Dessutom genomförde vi vår första gemensamma aktion.

Aktionen på Stora Torget i Uppsala var en så kallad die in som gick ut på att fyra personer representerade vapenhandelns aktörer – tillverkare, säljare (Sverige), köpare (diverse länder med varierande grad fred och demokrati) och brukare (en anonym militär) – för att visa vapnets korta väg från tillverkning till användning. Övriga fick agera offer och falla ihop på torget när de blev ”skjutna” eller springa fram och sörja dem. Några fick också dela ut information och hålla upp en banderoll med texten stoppa svensk vapenexport.

Jag har alltid varit intresserad av rättvisefrågor (vilket vapenindustrin ju faktiskt är, även om vi inte vill få vapnen fairtrademärkta), men kanske är det på grund av min hemkommun Mölndal, som har både vapenfabrik och flyktingförvar, som jag brinner så för just freds- och flyktingfrågor. Jag fick hur som helst på nytt (liksom i vårt lilla skådespel under Världens fest i Malmö för en månad sedan) ikläda mig rollen som Sverige. Det neutrala, fredsbejakande, välmående Sverige. Det vapenexporterande, neutrala, fredsbejakande, välmående Sverige.

Det är en roll jag trivs med att hata. På sätt och vis representerar den ondskan inom oss själva. Är det måhända arvsynden som gör att vi, trots att 81 % av befolkningen är emot vapenexport till krigsförande länder och 92 % är emot vapenexport till länder som bryter mot mänskliga rättigheter, gör just det? Om det är så, då stämmer jag in när alla frågar varför det skulle vara syndigt att ha kul, och undrar varför det ska vara kul att vara syndig. Det symptomatiska är distansen, att klä ut sig till clown. Klassens clown kan vara förnedrad, men allt han gör är kul. Och jag känner mig som McDonald’s-clownen.

För det är onekligen roligt att stå på piedestal och ropa. Jag är välklädd och viktig. Både industrin och mottagarländerna vill prata med mig och fjäskar med beröm och gåvor. När lille jag får tala högt måste folket lyssna. Och står man högt så hörs man, till skillnad från om man ligger på marken. Därför spelar det inte så stor roll vad jag säger, tänk på jobben låter ändå alltid högre än den sörjandes varför? – det är ju det som är poängen med hierarkin. Med blicken högt trivs jag riktigt bra där uppe på Babels torn.

Men jag är höjdrädd. Och liksom för kejsaren utan kläder är det Captain Obvious jr – barnet som säger det uppenbara; att det ligger döda människor på marken – som får mig att titta ner.  Och nog skäms jag. Jag svajar till och inser att pallen är trebent. Rösten följer händernas skakande exempel. Skärpning nu, jag vet ju att det inte är min roll att visa känslor och att jag gör något viktigt. Jag vänder bort blicken och erbjuder ett par förbipasserande ungdomar världens bästa vapen. Men jag låter inte riktigt övertygande längre. Usch, varför tittade jag ner.

Mikael Risenfors,
Ageravolontär i Stensjöns församling

Publicerat i Ageravolontärer, Engagemang, Fred och konflikt, Manifestation, Mänskliga rättigheter, Mobilisering | 1 Kommentar

Om Mikael Risenfors

Hej, jag heter Mikael Risenfors, är född 1991 och kommer från Mölndal, utanför Göteborg. Där är jag uppvuxen och aktiv i Stensjöns församling. Jag är också mycket engagerad i Svenska Kyrkans Unga, både lokalt i distriktet, där jag sitter som vice ordförande i distriktsstyrelsen. Eftersom jag alltid brunnit för internationella frågor, och så tydligt ser hur min närmiljö påverkar hela världen, var det en självklarhet att söka till Ageravolontär när möjligheten dök upp. Jag är väldigt stolt över att agera genom Svenska kyrkan.

Ingen reklam, för miljöns skull!

En av fördelarna med att bo i höghus är att någon vänlig granne kan lägga ut sin morgontidning i entrén emellanåt så vi andra också kan få nöjet att bläddra lite till morgonkaffet. I lördags plockade jag upp en sådan tidning och medan jag läste la jag märke till hur mycket reklam det var i den. Som nörden jag är räknade jag på det: Av den 76 sidor långa tidningen var 30 sidor enbart reklam och till det fanns ytterligare drygt 30 sidor i rena reklambilagor. Det blir totalt 57 % av tidningen!

Hur mycket papper (och i utsträckningen miljöresurser) kan en tidning rättfärdiga att trycka reklam på? Sverige är ju välsignat med mycket skog men gör det att vi måste överexploatera den varan? Jag tycker att det är dags att pappersreklamen regleras kraftigt. Vi lever i ett multimedialt samhälle, lägg då reklamen på de medier som inte skadar vår natur lika mycket.

Jag förstår absolut tjusningen i att ha en papperstidning (även om jag inte gillar det miljömässigt), att med trycksvärta på fingrarna svära över att man lyckats doppa den i flingskålen igen men – Gör den då så kort som möjligt! Personligen ser jag gärna lite längre på TV-reklam (eller kanske till och med godkänner ett och annat pop-up-fönster) om det betyder att brevlådereklamen försvinner. Vad tycker du? Reklambranschen får ständigt nya sätt att nå ut, varför behålls då de gamla systemen?

”Reklam, Nej tack!” har länge stått på min dörr. Det är häpnadsväckande hur mycket resursslöseri jag ändå utsätts för. Till vilket pris?

 

Marianne Nilsson
Ageravolontär i Ryds församling