Varför fasta och Agera?

Svenska kyrkans Fastekampanj är nu över!

I lördags befann jag mig i Sundbybergs församling för att peppa deras konfirmander vilka skulle ut och skramla bössa till förmån för Fastekampanjen! Under hela fastan har jag tänkt väldigt mycket på vad den här tiden egentligen handlar om. När jag ska (försöka) förklara för mina vänner och liknande brukar jag säga att det är en tid på året då man ska tänka mindre på sig själv, och mer på andra, särskilt dom som inte har det så överflödigt. Det handlar även om att lägga mindre tid på till synes inte så viktiga saker, (har vänner som valt att fasta från Facebook exempelvis, tro mig, lättare sagt än gjort!) och fokusera den tiden på någonting mer värdefullt i stället. För Svenska kyrkans räkning handlar det inte heller bara om att samla in pengar, utan även att få människor att tänka till, att börja fundera på vad det egentligen är som är viktigt här i livet.

Jag har varit Agera-volontär i strax ett år. Det är bland annat genom Agera-nätverket som jag har fått sätta mina tankar här ovan till handling i vardagen.  Jag har träffat otroligt härliga människor och fått åka till olika platser både i Sverige och utomlands, och på dessa ställen har jag alltid känt att jag har kunnat göra något viktigt för andra personer än mig själv. Den här tiden har öppnat mina ögon allt mer och jag har insett hur allt hänger ihop här i världen, att det jag gör lokalt påverkar någon som lever på andra sidan jorden. Var det någonting som Agera-utbildningen ledde till var det känslan att jag kunde inte bara sitta inne och likea saker på Facebook längre, jag var tvungen att ge mig ut och förändra, ut och påverka…

Är du mellan 18-30 och vill göra något annorlunda? Är du intresserad av internationella frågor? Vill du få kunskap om ALLT vad Svenska kyrkans internationella arbete handlar om? Och mest av allt, vill du ut och AGERA?

Sök till att bli Ageravolontär HÄR!

Som avslutning kommer här några bilder på hur en Agera-volontär kan se ut:

Ageravolontärer i en demonstration för klimaträttvisa.

 

 

Man kan marschera för klimatet i värmen…

 

 

 

 

 

 

 

 

Man kan bjuda på julstämning och kaffe i kylan…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Man kan sprida ljus när man är på fest (Världens Fest)…

 

 

 

 

 

 Frågan är, vad vill du göra?

 

Lena Johansson, Ageravolontär i Farsta församling

Hopp om fred!

Innan jag åkte till Israel/Palestina hade jag läst en hel del om konflikten och speciellt om muren. Även om jag hade förberett mig så var det en mycket konstig känsla att stå där och se muren med egna ögon. En nio meter hög och tre meter bred betongmur som delar landet och skiljer människor från varandra. När jag stod där kände jag mig oerhört liten och det är svårt för mig att förstå varför.

Den 24:e varje månad uppmanas församlingar, kyrkor och enskilda att be för fred i Israel/Palestina. Idag är det den 24 mars och precis som alla andra dagar behöver den här konflikten uppmärksammas idag. Därför tänker jag berätta lite om vår resa till Israel/Palestina.

Vi är ett härligt gäng ungdomar från Göteborgs stift som åkte till Israel/Palestina under höstlovet 2012. Innan vi åkte hade vi ett antal träffar för att lära känna varandra, prata om svenska kyrkans internationella arbete och såklart förbereda oss inför resan. Syftet med resan var både att se det religiösa livet och konflikten. Vi besökte massor av heliga platser, där vi på ett konkret sätt kunde vandra i Jesu fotspår. Jesus födelsekyrka och uppståndelsekyrka var enorma kyrkor med mängder av utsmyckningar. Det är lite svårt att koppla ihop dessa kyrkor med Jesus enkelhet och hur han levde men det var absolut en spännande upplevelse. Vi fick också möta personer från olika religioner och vara med på flera typer av gudstjänster. Minibuss åkte vi en hel del och vi fick se väldigt mycket. Vad det gäller konfliken fick vi se muren, gå igenom passkontroller och höra om människors upplevelser. Det här är väldigt långt ifrån min vardag och det kändes nästan overkligt.

Vi funderade och pratade mycket om vad som var det bästa med resan. Att bada i döda havet stod högt upp på den listan. Men vi kom också fram till att något av det bästa med resan var att allt var så annorlunda än i Sverige. Massor av olika människor med olika religioner och traditioner. Det var speciellt en händelse som många av oss tänker på när vi ser tillbaka till resan och det är mötet med organisationen Parents Cirkle. Det är en organisation för föräldrar som har förlorat sina barn i konflikten. Den är till både för israeler och palestinier och istället för att bråka och skylla på varandra sörjer man tillsammans. Att se detta samarbete mitt i konflikten var väldigt vackert. Av dem fick vi lära oss att det viktigaste inte är vilken sida man står på utan att man kämpar för fred. Ett citat som följde med oss under hela resan var:

”Don´t be pro Israel, don´t be pro Palestine, be pro peace!”

Resan till Israel/Palestina var både fantastisk och fruktansvärd. Det var en fantastisk resa där vi fick mycket nya intryck, där vi fick möta människor och lära oss något av deras historier. Det fruktansvärda var att få se delar av konflikten med egna ögon och att få träffa de konfliktdrabbade människorna på riktigt. Resan till Israel/Palestina var helt klart den häftigaste och mest givande resa jag har varit på. Från resan tar vi med oss minnen, möten och massor av inspiration att dela med oss av hemma i Sverige.

 

Två ungdomar i gruppen valde att göra en film om Israel/Palestina som sitt projektarbete. Under arbetet med filmen frågade de några i gruppen om konflikten och våra upplevelser från resan. Jag fick frågan om jag tror att det finns en lösning på konflikten. På den frågan måste jag svara ja. Jag tror inte att det kommer bli enkelt och kanske kommer det att ta lång tid men jag måste ändå svara ja på den frågan. När man är där och ser det stora hoppet som finns hos många av de konfliktdrabbade människorna, då kan man inget annat än att tro att det finns en lösning. Jag tror nämligen att det finns något som är starkare än en nio meter hög och tre meter bred betongmur och det är människors hopp och längtan efter fred.

Låt oss nu be och agera för fred, rättvisa och en bättre värld!

 

Theresia Båvenby
Ageravolontär i Fässbergs församling

 

 

Samtidens Sverige – apartheid eller fristad?

Samtidens Sverige är ett land som skiljer människa från människa och vissa av oss får besked att vi inte får lov att vistas här medans andra får stanna. Vi som får stanna delas i vissa fall upp i grupper utefter hudfärg, namn och härkomst. I andra fall kollas vi på id om vi ser misstänkt icke-svenska ut. Hur en nu kan se det på en människa?

Samtidens Sverige är en apartheid. Här får inte vem som helst vistas och vi som gör det skiljs åt genom lagar och förordningar, strukturell rasism är ordet som präglar Sveriges politik idag.

I Jesus samtid skedde samma sak. Människor skiljdes från människor baserat på namn och härkomst. När Jesus pratade med vissa människor, så upprördes folken runt omkring och han ifrågasattes för att han inte såg till människors status utan delade bröd med människor, oavsett folkslag.

Som kristna ska vi följa i Jesu fotspår. Hur kan vi då göra det i samtidens apartheid- Sverige? Den ekumeniska motståndskommuniteten Fikonträdet har skapat ett verktyg för människor som vill vara med och göra Sverige till ett land där människor kan leva i frihet, oavsett hudfärg och härkomst. På sidan Fristad.nu kan människor som vill göra sitt samhälle och/eller sammanhang till en fristad för människor skriva upp sig i syfte att få kontakt med andra från sitt närområde. Tanken är att kommuner, samhällen, badhus, bibliotek och skolor runt om i Sverige ska bli fristäder för människor som apartheid- Sverige vill sparka ut. Fristad.nu möjliggör nätverkande mellan människor som vill starta fristadsgrupper och tillsammans skapa det samhälle vi vill ha.

Runt om i Sverige, på sociala medier, i fikarum och på middagsbjudningar diskuteras den strukturella rasism som idag präglar Sverige. Många är uppgivna, upprörda och få ser denna utveckling som något positivt.

Fristad.nu vill uppmana människor till att själva ta ansvar, att ta makten och själva skapa det samhälle vi vill ha. Låt oss skapa utrymme för människor att leva i frihet. Låt oss utmana den dominerande synen på staten Sverige som den som avgör vem som får stanna och vem som får bo kvar. Om vi medborgare inte följer de rasistiska lagarna kommer apartheid- Sverige falla som ett korthus.

Jag uppmanar er alla att ta ansvar. Vi kan inte längre se på medan denna utveckling tar över vårt samhälle helt. Vi kan inte längre ha allt vårt fokus på att stötta människor i icke-demokratier på andra sidan jorden medan vårt eget samhälle i demokratins namn bryter mot de mänskliga rättigheterna.

Låt oss göra Sverige till en fristad för människor!

Lisa Gerenmark
Ageravolontär i Mössebergs församling

 

 

Älskad – Västerås stifts konfirmanddag

Vad passar bättre än ett inlägg som handlar lite om vatten på den internationella världsvattendagen?

Den 16 mars begav sig  Karolina Göranzon, ageravolontär i  Uppsala, och jag till Västerås för att medverka i Västerås stifts stora konfirmanddag. Temat för dagen var En enad värld och fokuset låg på tillgången till rent vatten.

Dagen för konfirmanderna började med en mässa i domkyrkan där kollekten gick till projektet Solvatten som är ett projekt som Svenska kyrkan är med och stödjer. Efter mässan delades det ut sugrör. I dessa sugrör skulle konfirmanderna sedan frakta vatten genom staden. Det skulle symbolisera att många i världen måste bära sitt vatten långt då tillgångarna till vatten inte alltid är lika självklara där som de faktist är här. Många måste spendera mycket tid på väg till och från vattenkällor. Det är både tungt och tidskrävande, och det är oftast kvinnor och barn som får göra det jobbet. Och även om så mycket tid och kraft läggs ner på att få tag på vatten så betyder det inte att vattnet som man har tillgång till är bra vatten. För tyvärr så är vattnet även ofta förorenat där de redan har ont om det.

När konfirmanderna kom fram till konferenscentret, där vi skulle fortsätta dagen, fick de tömma ut vattnet som de burit med sig i hinkar. Stiftet hade beslutat att skänka en viss summa pengar per deciliter vatten som de fick med sig hela vägen dit. De pengarna gick också till projektet Solvatten. Konfirmanderna fick tillsammans med sig 2,1 liter vatten från domkyrkan till konferenscentret. Och om man tänker på hur lite vatten ett sugrör rymmer så förstår man hur många konfirmander som måste ha medverkat under dagen.

Inne på konferenscentret hade vi som skulle medverka i den nästkommande timmen förberett våra små 15-minutersföreläsningar. Lina, en ”Ung i världsvida kyrkan”-stipendiat, berättade om hennes resa till Brasilien. Hon berättade att stipendiaterna åker ut för att ta del av andras liv och lära sig. De åker inte ut för att lära andra något och berätta vad vi tycker är rätt. Hon berättade om hur häftigt det hade varit att få känna att man blev så nära människorna där och hur hon verkligen fick en bild av ordet: ”Så är vi fastän många en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.” Hon fick oss att ställa oss upp och sträcka ut våra händer till våra grannar i stolsraderna och det demonstrerade hur lätt det är att sträcka ut handen till någon annan. Vi lever i En enad värld.

Sedan var det min och Karolinas tur att ta plats på scenen (jag måste bara tala om för er att Karolina är en lysande talare). Vår uppgift var att prata lite allmänt om vatten, berätta vad Svenska kyrkans internationella arbete sysslar med och ge tips på små saker som man kan göra som enskild individ som gör stor skillnad i det stora hela.

Visste du att:

  • Om vattnet i en tiolitershink representerade allt vatten på jorden så skulle endast två teskedar motsvara det sötvatten som finns tillgängligt för oss i vardagen till bland annat dricksvatten och bevattning?
  • I Sverige gör vi av med 200 liter vatten per person och dag?
  • I hela processen för att tillverka ett enda glas juice går det åt 170 liter vatten?
  • År 2007 såldes 90 miljarder liter flaskvatten i värden?
  • I Etiopien har över 70% av befolkningen inte tillgång till rent vatten?
Timmens sista kvart var tillägnad projektet Solvatten. Oliwer som arbetar som projektledare där kom och berättade för oss om projektet. Jag tycker att det är ett väldigt intressant projekt, det kan hjälpa så många. Så jag rekommenderar verkligen att ni kikar in här och läser om hur det fungerar.
Som jag har nämnt tidigare gick både kollekten från mässan i domkyrkan och pengarna från stiftet för vattnet som konfirmanderna bar med sig till projektet Solvatten och konfirmanderna kunde stolta lämna över en check på över 14 500 kr till Oliwer.
.
.
Tack Västerås stift, mitt kära stift, för en väldigt fin dag!
.
Matilda Mattsson, Ageravolontär i Säterbygdens församling
.

Ett mejl till en parlamentariker

Lite då och då får den som är registrerad att vara med i e- post aktioner genom Svenska kyrkans internationella arbete utskick om att vara med och AGERA. Det handlar om att skicka ett föreslaget e-mejl till olika politiker där en uppmanar dem till att verka för en hållbar utveckling på olika sätt genom omröstningar i bland annat EU-parlamentet.

Om en vecka, den 12 mars, ska EU-parlamentet rösta om jordbruksreformen som kommittéer för utvecklings- och miljöfrågor har tagit fram. Flera av förslagen är bra och jordbruket är en viktig fråga då den är EU:s tyngsta bugetpost och påverkar möjligheterna till en bättre miljö, en levade landsbygd och tillgången på bra mat inom EU. Men den påverkar också jordbrukare i fattigare delar av världen. Världen är som bekant större än EU.

Exempel på åtgärder som tagits fram är att jordbrukspolitiken måste vara samstämmig med EU:s biståndspolitik, att vi måste avskaffa exportstödet av jordbruksprodukter och minska beroende av proteinimport för djurhållning.

I e-post aktionen uppmanades vi att skicka brev till någon/några av Sveriges EU-parlamentariker. Detta mejl skickade jag till bland annat Carl Schlyter och blev väldigt glad när jag fick svar! Det visar på att uppmaningarna kommer fram och att det är viktigt med påverkningsarbete på alla nivåer.

Bäste Carl Schlyter,

Den 12 mars kommer du i EU-parlamentet att rösta om förändring i den gemensamma jordbrukspolitiken. Eftersom du representerar mig uppmanar jag dig att rösta för en genomgripande reformering av jordbrukspolitiken och att stödja de förslag som parlamentets utvecklingskommitté har lagt fram som bland annat syftar till att

  • Göra jordbrukspolitiken samstämmig med EU:s biståndspolitik
  • Granska jordbrukspolitikens påverkan på produktion i utvecklingsländer
  • Avskaffa exportstöden 2016, och fram till dess bara tillåta exportstöd till länder där lokala producenter inte riskerar att skadas
  • Minska beroendet av proteinimport

Jag ber dig också att arbeta för att övertyga partikamrater från andra länder att göra det samma.

Ett tungt ansvar vilar på dig. Att maximera produktion och export är inte rätt sätt att ta ansvar för den globala livsmedelstryggheten. EU:s jordbrukspolitik måste göras samstämmig med biståndspolitiken för att inte hota andra länders rätt till utveckling.

Med vänliga hälsningar,

Hanna Rappmann, Ageravolontär i Värö- och Stråvallaförsamlingar

Och här kommer svaret:

Tack för ditt brev och tack för att du bryr dig om vår matförsörjnings framtid.

Ja, det är viktigt att göra jordbrukspolitiken samstämmig med EU:s biståndspolitik. Därför arbetar jag mot alla former av exportbidrag och för alternativa certifieringsförfaranden för utvecklingsländer så att de kan exportera till oss. Jag arbetar också för att de i handelsavtal får behålla sina exporttullar för att få mer lokal vidareförädling.

Vårt beroende av proteinimport är ett svårt problem med ständigt ökande köttkonsumtion. Jag arbetar för ett utkastförbud för fisk så att vi inte tömmer haven för foder och att konstgödsel ska beskattas för sina miljöskador. Jag vill också att vi inför krav på att man följer FN-konventioner om miljö samt ILO-regler när det gäller fodergrödor. Det är viktigt med växtföljd för att på ett hållbart sätt skapa proteiner på vår egen mark.

Jag anser att jordbruksstöd bör betalas för ekosystemtjänster så att vi betalar för minskat kväveläckage, biologisk mångfald m.m. men inte för industriproduktion på jordbruksmark där marken utarmas och det behövs mängder av fossil energi. Jag anser att en acceptabel kompromiss är att stöden minskar men att länder som vill ge särskilda (hållbara stöd) utöver EU-stöd ska kunna göra det om syftet är än mer miljöarbete. Jag arbetar också för ökade djurskyddskrav. Tyvärr kommer reformen helt säkert inte nå våra mål, inte ens ett totalförbud mot exportstöd verkar finnas kvar, det kommer finnas kvar ”som nödåtgärd”. Den gröna gruppen delar alla mina åsikter med den skillnaden att de inte vill minska jordbruksbudgeten utan ”bara” göra den grönare.

Mvh,

Carl

Precis som Carl Schlyter påpekar kommer reformen med all säkerhet inte nå upp till målen men det får inte göra att varken EU-parlamentariker, agera-volontärer eller andra samhällsmedborgare ger upp. Vill Du få dessa utskick kan du registrera dig här.

Hanna Rappman,

Ageravolontär i Värö- och Stråvallaförsamlingar

”Klart vi kan forandre verden!”

Läste du blogginlägget för några dagar sen om Changemaker? Då fick du en bild av vad den organisationen jobbar med och att vi Ageravolontärer ser upp till våra systrar och bröder i väst!

Detta inlägg ska handla om hur de jobbar med politisk påverkan, beskriva deras senaste kampanj, samt visa vår aktion i Hamar centrum som vi genomförde på lägret VinterSNU!

Hur jobbar organisationen?

Changemaker har 5 huvudsakliga teman de jobbar med: fred, skuld & skatteflykt, global hälsa, internationell handel och miljö. Varje år sätter de fokus på ett av dessa teman och gör en stor kampanj, kommer på krav de vill ställa till politikerna, gör olika aktioner i lokalgrupper, samlar in namnunderskrifter som de sedan överräcker till regeringsministrar och andra politiker! Changemaker har kommit att räknas som en viktig aktör i samhället och den politiska debatten. I centralstyrelsen är det några som jobbar med att ta fram rapporter och utöva lobbyarbete. En av deras rapporter har till och med blivit citerad under en av norska riksdagens utfrågningar!

Lokalgrupper?

Changemaker är en nationell organisation, men har cirka ett 20-tal lokalgrupper runtom i landet. I lokalgrupperna gör man allt från att göra lokala aktioner, bjuda in till pizzakväll eller erbjuda olika föreläsningar! Bara fantasin sätter gränserna! En viktig aspekt i deras arbete är även att påverka lokalpolitiker i exempelvis kommunfullmäktige genom bland annat att skriva insändare i lokalmedia och att närvara på deras sammanträden.

Namnunderskrifter?

Inför varje kampanj sätter Changemaker upp 1-3 stora, konkreta mål som de samlar in namnunderskrifter till under hela året. Vid kampanjens slut lämnar de över alla underskrifterna till politikerna. Senaste året har Changemaker jobbat med att få in ett mer etiskt tänkande när det gäller oljefonden. Så här såg det ut på alla hjärtans dag, 14 feb 2013 när ordförande Ingrid Aas Borge överräcker de 7376 namnunderskrifterna samt choklad till statssekreteraren Hilde Singsaas.

Bild tagen från Changemakers hemsida. 

Oljefondskampanjen

Norge är en av världens största statliga investerare. Detta är inte så konstigt, då Norge har en enorm oljetillgång vilket leder till många intäkter som behöver investeras och tas om hand som sedan ska försörja norrmännen på ålderns höst. Oljefonden består av obligationer, egendom och aktier. Changemaker vill gärna se att investeringarna från oljefonden ska göras i U-länder med syfte att stärka små lokala företag, skapa många fler jobb och stötta projekt som syftar till en bättre miljö. En sak som investeras i just nu är gruvindustrin i Sydafrika (om ni har läst de tidigare inläggen av Lisa och Cissi som var på möte där nere har man förstått att gruvindustrin inte är den mest etiska.)

Aktionen under helgen

Aktionen bestod i att vi ställde oss utanför NAV (norska arbetsförmedlingen) och bildade världens längsta jobbkö, för att symbolisera hur många jobb som skulle kunna skapas med hjälp av genomtänkta investeringar. Vi sjöng egenskrivna sånger med slagkraftiga texter baserade på välkända melodier!


 

 

 


Cirka 100 engagerade ungdomar i Hamar centrum. Foto: Elin Redfors

 

 

 

Vi var med i lokalmedia under helgen, för att se artikeln klicka här! Det finns även en video med på den sidan :)

 

Vi blev väldigt inspirerade av vårt besök. Vi blev imponerade av det faktum att trots att Changemaker är en så stor organisation är det en väldigt härlig, familjär stämning på deras läger och träffar. Det häftigaste är nog att de faktiskt make a change! De är med och påverkar väldigt konkret både lokalt och nationellt. Politiker vet om dem och räknar med dem i debatter. Tack för att ni välkomnade oss!

 
Lena Johansson, Ageravolontär i Farsta församling

Elin Redfors, Ageravolontär i Åhus församling