Tyst retreat och engagemang

Jag har haft förmånen att tillbringa de senaste dagarna på tyst retreat på Breidagård utanför Uppsala. Jag stängde av mobilen, avstod kurslitteratur, Facebook och nyhetsflöden, ljud och reklam, artiklar och bloggar för att istället tillsammans med andra i tysthet ge tid åt stillhet, bön och meditation. Jag upplever det som fantastiskt att bara få koncentrera sig på att vara till. Jag känner hur tacksamheten över allt jag fått växer och jag anar mer av glädjen och Nåden i livet.

Men kravmänniskan i mig viskar då och då lite syrligt: ”Ja här sitter du framför en varm brasa, serveras lagad mat, vänder dig inåt och har det bra medan konflikter och miljöförstöring härjar i världen. Du borde göra nåt istället”. Stress och borden smyger sig på och förvandlar min tacksamhet och glädje till en tacksamhetsskuld. Som om jag inte var värd någon vila.

Men då vill jag för min inre kravmänniska citera Cecilia Wadenstein där hon i sin bok Själavård, helt enkelt skriver:

”Kraften till förnyelse och samhällsförändring kommer inte ur jäkt utan ur stillheten inför Guds ansikte. Mod att leva och göra motstånd kommer ur stillhet och förtröstan”

och

”Att öva sig i att bli stilla handlar inte om att fly undan det ansvar jag har som människa. Genom att då och då dra oss undan världen kan vi också möta den på ett djupare plan”

Jag tror att alla vi som på olika sätt och på olika nivåer är engagerade, jobbar för och längtar efter en fredligare, mer hållbar och rättvis värld behöver ta till oss detta. Det är inte genom att försöka hinna och prestera så mycket som möjligt som vi kommer att ”fixa världen”. Istället kan det vara genom att oftare bli stilla och lyssna inåt som vi kan finna den glädje och tacksamhet och ana den Nåd vi behöver för att orka ta oss an de uppgifter och utmaningar som är våra.

 

Ta hand om er!

/Maria Lund, Ageravolontär

 

Citat ur Wadenstein, Cecilia Själavård helt enkelt, Verbum förlag 2009 s. 87

Lite svinn får man räkna med… eller?!

Igår var jag på restaurang. En välfylld vegetarisk restaurang som är känd i stan för sitt härliga buffébord. Och är det inte härligt med bufféer? Att kunna få välja på så många olika sorters mat och det allra bästa är ju att jag får gå och hämta mer precis när jag känner för det!

Mitt sällskap bestod av både nya och gamla vänner. Under middagen pratade vi om allt möjligt mellan himmel och jord. Hur det gick med studierna och arbetet, om läget i världen (ett väldigt brett ämne kan tilläggas), resor som gjorts och som påverkat oss samt det faktum att vi missade Melodifestivalens första del denna lördagskväll…

Faktum är att vi sitter kvar på restaurangen så pass länge att de anställda börjar plocka bort de 15-tal olika rätterna från det härliga buffébordet. Vi stannar upp i vårt samtal och funderar tillsammans på vart all maten ska ta vägen? Kärlen med mat är knappast tomma, många av dem är väldigt välfyllda.

Vi frågar en av de anställda var de gör av maten? Händer det att de tar med den hem till sig själva? Jo ibland och till viss del gjorde de det, men det allra mesta åkte ner i soporna. En snabb överblick och vi inser att det här är mat som hade kunnat räcka till över 100 matlådor.

Vi visste redan svaret på frågan innan vi ställde den. Vi blev alla dock paralyserade och bara fortsatte att titta på bortstädningen…

En annan anställd kom med en stor svart sopsäck och la i de 5 stora limporna som inte hade blivit uppätna. Vi tvivlade på att det var för att spara dem till ett annat tillfälle…

 

Vi vet att det finns regler för hur restauranger ska hantera mat… men det förhindrar inte att det skär i hjärtat när vi ser hur jordens resurser åker rätt ner i sopen.

Borde vi ha gjort något?

Varför gjorde vi inget?

Måste vi göra något?

Är det vår skyldighet som medmänniskor på denna jord att göra något?

Ja.

 

MEN, tills dess att vi har klurat ut en fantastiskt, lysande plan som leder till att all mat i hela Sverige används och att det som blir över går till folk som behöver det… så vill jag uppmärksamma några guldkorn i tillvaron!

Hemlösa får mat på ICA på Sveavägen 118 i Stockholm.

På nämnda ICA finns det ett kylskåp utanför kassorna där du kan lägga in matvaror som du handlat. Kylskåpet töms 2 gånger i veckan och tas om hand av ideella organisationen Ny Gemenskap som driver ett boende och daghärbärge i närheten.

Våga Fråga Matlåda

Våga fråga matlåda är en kampanj för global klimaträttvisa skapad av Agera-volontärerna. Syftet är att öka acceptansen för att fråga efter matlåda på restauranger. Detta för att minska matsvinnet men också för att öka medvetenheten om hur mat och klimat hänger samman.

/Lena Johansson, Ageravolontär i Stockholms stift och Farsta församling