I helgen möttes internationellt engagerade i Uppsala stift för att inspireras, dela tankar och erfarenheter och fundera på framtiden. Det var ett samarbete mellan Svenska kyrkans unga, Rådet för Svenska kyrkan i utlandet och Rådet för internationell mission/diakoni, alla i Uppsala stift. För första gången var vi tillsammans både unga och gamla för att dela. Och det var kanske det som var mest givande under helgen, delandet. Delandet under middagar, luncher, i frukostkön och under samtalsgrupperna. Det var där man fick upp ögonen båda för den mångfald som finns inom det internationella engagemanget och det faktum att vi alla strävar mot samma mål. För många kommer dit med sitt specialintresse och sitt speciella engagemang om det så är i påverkansfrågor, en vänförsamling eller utlandskyrkan och det är viktigt att dela dessa och kanske hitta broar emellan dessa olika projekt för att känna att vi är en kyrka som strävar mot samma mål. För kokar vi ner projekten till sin kärna så syftar de alla till att uppfylla samma sak, nämligen att närma oss Guds rike på jorden.
Det blev väldigt tydligt under helgen att det finns en önskan och en dröm hos både unga och äldre att sträva mot en enad kyrka för alla åldrar. När Svenska kyrkans unga satt ner sista dagen för att utvärdera så var rösterna enstämmiga, att blanda åldrar är positivt! Vi vill lära av varandra, känna att vi sitter i samma båt och vi vill vara en kyrka, oavsett ålder eller engagemang. Svenska kyrkans unga konstaterade att det de är riktigt bra på är att skapa relationer, att knyta vänskapsband över världen och det vill man fortsätta göra. Men som en kille sa ”… tänk så mycket erfarenhet och relationer det finns hos de äldre, tänk så många vänskapsband som redan finns där, som vi kan få del av om vi bara samarbetar och utbyter erfarenheter.”
Vi får aldrig glömma att vi arbetar för samma sak och att när vi lyssnar så leder Jesus oss mot samma mål även om våra vägar dit går lite olika. Men viljan att se detta finns, även om vi ibland kanske tappar den vetskapen i vårt dagliga församlingsliv. Därför blir sådana här helger så otroligt viktiga, där vi får påminna varandra om att Guds rike är nära och det är dit vi alla är på väg.
Tinde Carlbrand, Ageravolontär i Uppsala domkyrkoförsamling
Lämna ett svar