…ute i backarna står


Jag var ute i skärgården idag. Min favoritblomma lyste upp marken i skogen där vi gick, hustrun och jag. Den är vansinnigt vacker i all sin enkelhet och jag gläds varje gång jag ser dess blåa färg med det gula centrat. Jag har försökt att plantera in den på vår tomt hemma i Storstockholm men det har inte velat sig…

Min favoritblomma är vild och fortsätter att vara vild. Kanske en hälsning från Gud till mig – Gud som man inte heller kan fånga in eller plantera på ett kontrollerbart sätt.

En kommentar

Gun Svahn säger
26 april 2010 – 09:50

Håller helt med dig Åke! Själen lyfter sig på tå när man får se dessa små, blå, sticka upp bland multna fjolårslöv.