I den natt då han blev förrådd…

Idag firas Skärtorsdagen över stora delar av världen – i alla fall alla vi som tillhör västkyrkan. Katoliker och protestanter samlas idag runt om i världen och runt om i Sverige i kyrkorna för att fira mässa – Herrens heliga nattvard. Kvällen då Jesus instiftade nattvarden var så speciell. Jesus var jude och ville naturligtvis fira Pesach med sina lärjungar. Det osyrade brödets högtid och högtiden då påsklammet slaktades återfanns konkretiserat i en och samma måltid – befrielsens måltid. Så länge hade Israels barn levt under förtryck i Egypten. Mose kom, enligt de bibliska berättelserna, och gav röst åt Guds befriande budskap. Släpp mitt folk så att de kan frambära offer åt mig ( 2 Mos 9:1). Efter 10 plågor lät Farao folket ge sig iväg. Han ångrade sig och lät en militär patrull sätta efter dem, men Israels barn räddades över Sävhavet. Hela påsken handlar i den judiska traditionen om befrielse – en befrielse som de firar också nu. I morgon, på vår Långfredag är det den första Sederaftonen.

När Jesus firade sin sista påskmåltid tog han ett av de osyrade bröden och bad den judiska brödbönen och sa sedan de nytolkande orden: ”Tag och ät, detta är min kropp som blir utgiven för er till syndernas förlåtelse”. Den tredje bägaren – Messiasbägaren bad han den judiska bönen över och sedan kom de nya tolkningsorden: ”Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet genom mitt blod. Så ofta ni dricker av den, gör det till min åminnelse”.

När Jesus instiftade nattvarden handlade det också om befrielse, men på ett nytt sätt. Nattvarden är inte den högheliga måltid som man måste vara väl förberedd för att ta emot. Nattvarden är inte den måltid till vilken den som är värdig har tillträde. Nej, nattvarden är den måltid där vi får ta emot befrielsens tecken – Kristi kropp och blod. Tänk att få bli befriad, befriad från skulden, befriad från allt det som gått fel i ens eget inre.

En del kyrkofolk anser att det inte ska firas nattvard så ofta. Det räcker kanske en gång i månaden, eller ännu mer sällan. Jag menar att vi, där så är möjligt, borde fira mässa varje dag. Vi behöver varje dag ta emot Guds gränslösa nåd, ta emot Guds kärlekstecken, ta emot Guds befrielse och upprättelse.

Tänk att Jesus själv instiftade denna måltid och att Han möter Dig och mig där – lika tydligt som smaken på vår tunga. Det är fantastiskt!

Till dig som läser denna blogg vill jag säga: Kom till kyrkan eller låt kyrkan komma till Dig. Om Du inte kan ta Dig till en kyrka för att fira en nattvardsgudstjänst får Du ringa Din lokala präst som kan komma hem och fira nattvard hemma i Ditt hem. Sockenbud kallas detta.

Nu vill jag önska Dig välsignade dagar i den del av Stilla Veckan som återstår!