Att leva med den Uppståndne.

”Kristus kommer även oss till mötes. Frågan är bara om vi känner igen honom, om vi ser honom eller om vi är förblindade av våra egna förutfattade meningar? Men Jesus Kristus – den Uppståndne – är där när vi möter en annan människa, när jag möter ett du.  I det mötet – det goda mötet mellan jag och du – är den Uppståndne närvarande, i det goda samtalet, i den som lyssnar, i min medbroder och medsyster – där är Han. Han, den Uppståndne, är där, när vi delar livet med varandra.

Jesus Kristus möter oss också med det gudomliga budskapet om liv mitt i kaos, om ljus mitt i mörkret, om hopp mitt i hopplösheten genom Bibelns ord. Vi som kristna får se hela Bibeln som Guds kärleksbudskap till oss. Vi som kristna kan se att det redan i den hebreiska delen av Bibeln, den vi kallar Gamla testamentet, berättas om Jesus Kristus i psaltarpsalmer och profetior och i andra texter. Vi får läsa dessa texter ur vårt perspektiv väl medvetna om att de också kan läsas ur våra judiska bröders och systrars perspektiv. Men Han, den Uppståndne är där och ger ny förståelse av vårt eget liv.

I brödets och vinets mysterium är Han också närvarande. När vi tar emot nattvardens osyrade bröd och vinet oavsett alkoholstyrka, är det inte symboler. Kristi närvaro är en realitet. Det är Kristi kropp. Det är Kristi blod. I brödets och vinets gestalt. Det är ett mysterium, trons mysterium.  Den uppståndne kommer oss nära som en smak på vår tunga. Vi behöver inte förstå, vi behöver inte uppnå tillräcklig tro, vi är inte värdiga att ta emot. Men, som dem vi är, med alla våra fel och brister, med vår tro och med vår otro eller med vårt tvivel, får Du och jag komma till nattvardens möte, likt lärjungarna i Emmaus. Och vi får ta emot oavsett allt.

Kristus uppstod från de döda, graven var tom och Han mötte sina lärjungar på ett nytt sätt. Det var först då som deras hjärtan blev brinnande på ett sådant sätt att de såg nya möjligheter, fick ny framtidstro, ny kraft, nytt livsmod. Kristus har uppstått och möter oss, och vi får öppna oss för Honom, Du och jag, öppna oss för uppståndelsens Herre, se Honom i vår medmänniska, älska Honom i varje enskilt Du, se på oss själva som Guds älskade barn och se att hoppet och möjligheten finns där – att Gud själv visat oss att kärleken alltid är starkare, att kärlekens väg är den väg som leder framåt trots allt och som gör våra hjärtan brinnande.

Kristus är uppstånden!  Ja, han är sannerligen uppstånden! Amen”

(utdrag från predikan i Storkyrkan idag på Annandag påsk)