Det är viktigt att nå ut med evangeliet!

2008 började jag blogga! Det har blivit några inlägg sen dess! Det som alltid har varit viktigt för mig är evangeliet om Jesus Kristus. Det är det evangeliet som bär mig. Det är därför jag är kristen, för att Jesus inkarnerat Gud och för att Jesus i ord och handling visat på Guds kärlek, förkroppsligat sitt budskap om Guds rike och för att han dött och uppstått för min och hela världens skull och är med oss alla dagar till tidens slut. Det är därför jag är kristen. Att vara kristen är att sätta sin lit till Jesus Kristus och ge honom äran.

Som biskop är detta vad jag vill förkunna i mitt stift och inspirera andra att i ord och handling förkunna. Vi ska ju visa på Jesus så att andra människor blir berörda. Det gör vi inte genom hugg och slag. Det gör vi inte genom att hävda att vi har rätt och alla andra fel. Det gör vi genom att vara trygga i vår tro och öppna för andras övertygelser.

Men vi behöver nå ut genom alla möjliga kanaler. Jag har i dag startat ett Facebookkonto och jag hoppas hinna skriva där ibland. Jag vill ha det så öppet som möjligt så att många kan läsa och kommentera. Som ni vet är jag positiv till möjlighet till kommentar. Kan bero på att jag av födsel och ohejdad vana ställer mig positiv till det fria ordet.

8 kommentarer

P-A Jonsson säger

7 januari 2014 – 10:47

Jag gillar dina initiativ att vara närvarande även på nya "arenor".
I bästa fall skapar det samtal och tankar som leder till fördjupning och gemenskap i ömsesidig respekt.

Och kanske ibland den ärligt undrande frågan till den man pratar med är en bättre väg framåt än att hamra fast sin egen syn? Även om vi ibland ska tala tydligt om det vi själva tror. (Tror, inte vet...)

LFL svarar

24 april 2024 – 08:43

Hmm, är tro inte längre den högsta formen av vetande, nyckeln till annan kunskap? För vår tro är väl inte så svag, så att den bara är en from gissning? I så fall har vi en kyrka i fritt fall…

Har kyrkan fortfarande inget svar på Pontius Pilatus, fråga till Jesus ”Vad är sanning?” I så fall ska vi väl inte hylla Jesus, som var tvärsäker värre, som vår religions grundare, utan Pontius Pilatus.

Magnus Olsson säger

7 januari 2014 – 11:35

Stort tack för orden "inkarnerat Gud", en tydlig bekännelse av Kristi preexistens, välbehövlig i vår tid! Den omöjliggör utsagan som ofta dras fram att Gud möter från framtiden. / Magnus Olsson

Åke Bonnier svarar

Gud möter oss från alla tider eftersom Gud var. är och alltid kommer att vara och således OCKSÅ kan möta oss från framtiden

7 januari 2014 – 11:47

Magnus Olsson,
Det där är ett intressant resonemang - Guds förhållande till tiden.
Kan det vara så att vi lurar oss själva i vår uppfattning av tiden som helt linjär? (Den uppfattningen bygger ju på vår egen ofullkomliga beskrivning av ett förlopp som vi inte riktigt fattar.)
Kan det vara så att Guds existens sker oberoende av vårt tidsbegrepp?
Och att "Gud möter oss från framtiden" behöver ju inte innebära att vårt öde är förutbestämt.
Varför kan inte Gud som är oberoende av rummet inte vara oberoende av tiden? Vad är det som rasar ihop om det skulle vara så?

Jag funderar...

P-A Jonsson svarar

Konstaterar att något svar inte meddelades.

Ciccie Pernveden Malm säger

8 januari 2014 – 06:21

Tror inte det är Gud som har problem med tiden, utan vi. Varför vi lever i tidens begränsning vet jag inte, men att Gud inte har den begränsningen säger t ex innebörden av Gud - som kommer av "att vara."

Den ständigt närvarande kan inte vara utestängd från ngn tid. Det ligger helt i linje med det hebreiska språket, som inte mäter tid i "nutid" eller "dåtid," utan i fullbordade handlingar och ofullbordade/ pågående handlingar. "Att vara" är en pågående process.

Tack för intressant tanke!

8 januari 2014 – 06:34

Sen förstår jag inte "tron" som min egen förmåga att hålla tillräckligt hårt fast vid en speciell övertygelse, utan snarare som gåvan att vila i en visshet att jag är buren och sedd. Utifrån den vissheten ser jag på andra människor utan att betrakta dessa som "frälsningsobjekt," utan medmänniskor och medvandrare som oxå behöver Gud.

Jag kan i viss utsträckning visa på vem Gud är, men tro kan bara Gud ge. Det är inte min uppgift. Men jag kan vara ett redskap Gud använder.

Bengt Olof Dike säger

9 januari 2014 – 04:21

Javisst, bäste biskop, måste evangeliet nå så många som möjligt!
Det är därför som jag sedan länge har pläderat för att präster och förtroendevalda skall delta i den allmänna debatten på ett helt annat sätt än vad som nu sker. Med artiklar, insändare, inlägg i (lokala och regionala) TV- och radioprogram med flera aktiviteter. Våga och vilja missionera - med Missionsbefallningen (som jag tidigare på denna spalt har påmint om men som många präster tycks ha glömt) som generator. Med en debattartikel i en regiontidning när ju prästen tusentals och åter tusentals flera personer än de är som kommer till kyrkan på söndagarna och hör predikan.

Sedan måste Svenska kyrkan våga mer än den kraftlöshet som man nu spårar hos kyrkan. Låt Frälsningsarmén och Pingströrelsen vara förebilder här: synas på gator och torg, våga delta i moral- och normdebatter, reagera mot den radikala värdenihilismen och materialismen, som lätt gör människor villrådiga och själsligt tomma! Förmedla evangeliets trygghetsvision och hur människan kan upprättas, stärkas och leva ett mer fullödigt liv genom och med den!
Som nämnts ovan måste Missionsbefallningen sättas i centrum. Den förhåller sig ju också till Trosbekännelsen som - kanske slarvigt och drastiskt uttryckt - hunden förhåller sig till husse!

En aktiv, modig, viljestark kyrka, som med sitt budskap står upprätt i alla hårda vindar, är vad som behövs, en varm, välkomnande kyrka som välkomnar alla till det kristna hemmet!

India säger

9 januari 2014 – 05:18

Tack Åke för ditt fria tänkesätt. Tar nu tillfället att även tacka för den fantastiska föreläsning du hade för oss i Vårgårda i höstas. Jag kände mig efter det mycket mer välkommen i min kyrka trots mitt ifrågasättande av delar av bibelns historiska riktighet. Jag blev så glad av ditt tal och lever fortfarande på de orden. Det är så viktigt att vi resonerar över texter och källor. Vi kan inte alla tycka lika, vad skulle vi då skriva och debattera om!
God fortsättning

Ciccie Pernveden Malm svarar

Ja, är det nåt jag håller med om, så är det att vi inte måste hålla med varandra om allt!

LFL säger

13 januari 2014 – 08:28

Efter en finare middag tackade en av gästerna värden med följande ord "Bagge får tacka Lamm." En ordvits som visar att samma ord (samma kombination ljud) kan ha helt olika betydelser. Ännu fler exempel finns på ord som har olika, men närliggande betydelse. Så var det naturligtvis i de forntida språken också. Kan därav en nutida forskare dra slutsatser om att en forntida författare har varit avsiktligt tvetydig genom sitt ordval? Nej, inte om slutsatserna inte stöds av någon tolkningstradition.

Det finns en kristen tolkningstradition, som kan spåras nästan ända tillbaka till apostlarnas tid. Det torde också finnas en judisk tolkningstradition, som sträcker sig ännu längre bakåt i tiden. Dessutom finns teologiska spekulationer, som kan vara mer eller mindre träffsäkra, av senare datum.

Det som har skrivits här om tiden och evigheten, början och slutet, o.s.v. har emellertid ett klart stöd i den kristna tolkningstraditionen. Redan Augustinus skrev om dessa frågor. (Vilket inte betyder att det var något nytt, som Augustinus hade kommit på.) I vissa fall kan man tala om en återupptäckt av gammal kunskap. Det är emellertid så svårt för en människa att tänka sig en tillvaro utan tid, och detta särskilt under mekanikens tillvaro, så att frågan har kommit i bakgrunden, med följd att t.ex. skapelseberättelsen har framstått som onödigt naiv.