Ett vårtal i tiden.

Igår på Valborgsmässoafton vårtalade jag i Skara. Skara manskör sjöng härligt och vårsolen lyste över alla som samltas vid Kråks värdshus. Med tanke på dagens fruktansvärda  demonstration i Jönköping vill jag publicera det jag sa igår till Skaraborna, ett tal också till Dig kära läsare – ett vårttal i tiden.

En välsignad majtid önskar jag alla mina bloggläsare!

Jag tänker ibland på hur vi presenterar oss när vi ska säga något informativt om oss själva. Först säger vi naturligtvis vårt namn. Ofta är det bara förnamnet som vi säger vilket får mig att bli frustrerad, för ska jag sedan berätta hemma om vem jag mött så räcker det sällan med Anders eller Lisa eller Peter utan även ett efternamn behövs i regel. Förutom detta med namn säger vi ofta vad vi gör. Särskilt om vi ska presentera oss inför en stor grupp. Då kanske det blir ungefär så här: ”Hej, jag heter Kalle och arbetar som  tandläkare”. Själv skulle jag kanske presentera mig och säga: ”Hej, jag heter Åke Bonnier och arbetar som biskop i Skara stift.” Då har jag sagt vad jag heter och vad jag arbetar med. Just då det gäller biskopar är vi dessutom vigda till vårt biskopsuppdrag vilket innebär att vi vigs till att vara biskop i Svenska kyrkan och sedan har vi s a s vår ”huvudsakliga placering” i ett stift – och i mitt fall i det bästa stiftet och det absolut äldsta stiftet.

 Men tänk om jag skulle presentera mig så här istället: ”Hej, jag heter Åke Bonnier och jag älskar våren”. Om ni inte visste att jag ska hålla talet till våren denna Valborg skulle ni säkert börja skruva lite på er och undra vart det hela ska ta vägen. För plötsligt hade jag ju presenterat mig på ett annat plan än det vedertagna… Jag älskar våren – det säger något om mitt inre. Men kanske skulle ni efter en stund instämma i kärleken till denna årstid.

 Jo, det är så. Jag älskar våren – trots att jag är pollenallergiker. Jag älskar våren trots hösnuvan med nysningar och klåda i de rinnande ögonen. Jag älskar våren därför att naturen är så vacker. Det är som om skapelsen ropar ut att köldens och isens tid är förbi, att det helgråa är över för denna gång. Det är som om våren ropar ut tankar på förnyelsens möjlighet. Visst är våren underbar. Vi talar om och får uppleva våren ur så många olika perspektiv. Vårblommor, vårknoppar på träden, vårljuset, vårkänslor. Jo, jag älskar våren.

 Jag älskar våren därför att den talar om gemenskap i mångfald. Det vackra med våren är alla olika blommor, alla olika träd, alla olika skiftningar av olika slag. Om alla blommor vore lika vore våren inte lika vacker. Om alla träd såg likadana ut skulle det inte vara lika fantastiskt. Våren vittnar om mångfalden. Hela skapelsen vittnar om mångfaldens rikedom.

 Jag älskar våren därför att den förkunnar mångfaldens budskap. Våren talar om att lika och olika är vackra tillsammans och vi som människor får tillhöra vårfolket. Vårfolket är ett folk där man har många olika ursprung, där vi ser olika ut, kommer från olika traditioner, bidrar med våra olika traditioner och kulturer. I vårt Sverige idag finns det nynasistiska och antisemitiska krafter som vill stoppa mångfalden, som vill begränsa mångfalden och som talar om svenskarna och menar de etniskt födda i Sveriges land. I morgon kommer dessa krafter att demonstrera. Inte här i Skara men på andra håll. De krafterna är vårens motståndare. Men vi som tillhör vårfolket vill inte låta oss tystas. Vi som tillhör vårfolket får stå upp som systrar och bröder för ett vårens Sverige – ett Sverige där etnicitet, kultur, religion och sexuell identitet får präglas av den goda mångfalden där vi ser varandra och identifierar varandra som hen vill bli identifierad och sedd. Vårfolket vill naturligtvis vara med och bidra till det goda Sverige, det mångkulturella, det multietniska där många olika bakgrunder och identiteter och övetygelser får bidra till den rikedom som måste få prägla vårt land – en rikedom som aldrig får skada någon annan eller den egna individen.

 Jag älskar våren därför att det är de många blommornas tid, det är de många möjligheternas sammanhang. Jag älskar våren därför att den påminner om Skaparen som bryter igenom och visar på hoppet, på möjligheten, på tillförsikten, ja djupast sätt på den kärlek som inte ser begränsningar som exkluderar utan som visar på den kärlek och omsorg som inkluderar – en kärlek som vittnar om enhet i mångfald.

 Kära alla, låt oss stå upp för våren! Låt oss tala tydligt om och med kraft verka för ett samhälle, oavsett var, där våren får sätta sin prägel. Det kommer att värma. Det kommer att ge kraft, ge hopp och mod. Det kommer att hjälpa oss att leva som människor i ordets djupaste bemärkelse.

Jag heter Åke Bonnier och jag älskar våren!