Antisemitism!


I skrivande stund är jag hemkommen efter bland annat en fin mässa i Skara domkyrka tillsammans med den sydafrikanske lutherske biskopen i det sydöstra stiftet, biskop Phemba Butelezi. Temat för gudstjänsten var naturligtvis söndagens kyrkoårstema – ”Döden och livet”. Episteltexten idag var hämtad från Uppenbarelseboken (Upp 2:8-11) och tack och lov hann jag kommentera episteltexten för ansvarig präst redan i sakrestian – innan gudstjänsten. För texten som den står, helt okommenterad, är ett starkt bränsle till ökad antisemitism. Det talas om judarna som ”kallar sig judar men inte är det utan är en Satans synagoga…”. Bibeln innehåller väldigt många texter som handlar om döden och livet ur olika perspektiv. Jag kan inte förstå varför just en sådan vers måste vara med. Jag kan heller inte förstå varför kyrkomötet både 2014 och 2015 avslog motioner som handlade om en genomlysning av evangelieboken urifrån dokumentet ”Guds vägar”s perspektiv. Detta dokument är ett dialogdokuemnt som berör judendom-kristendom. Kyrkomötet har uttryckt en entusiasm över detta dokument och vill att det ska implementeras i de olika stiften och kyrkostyrelsen har fått i uppdrag att inspirera till detta. Det inspirationsarbetet är ännu inte helt klart. I ”Guds vägar” står det bland annat att ”I vår kyrka vill vi arbeta för att få bort sådant som kan tolkas som antisemitism eller förakt för det judiska folket och försvara dess rätt till sin historia, sin tro och sina seder”. Det är ett publicerat citat från biskopsmötet den 10 maj 1995. Och det är en oerhört viktig formulering som genom att det finns med som citat i dokumentet är en bejakad hållning. Därför är det så viktigt att vi genomlyser textvalen i vår evangeliebok så att de inte strider mot denna hållning. Texterna ska inte och kan självklart inte skrivas om, men man kan välja andra texter ur Bibeln för dagens tema.

Jag menar inte, till skillnad från påhopp av olika slag, att kyrkan är antisemitisk. Problemet är snarare att det råder en omedvetenhet om vad vissa formuleringar gynnar eller står för. I psalm 331 i Den svenska psalmboken står det i 6:e versen: ”Mose gav oss lag och krav, halleluja. / Jesus lyfter bördan av. Halleluja”. Alltså: Moses har spelat ut sin roll som egentligen bara var destruktiv. Judendomen består bara av lag och krav men sen kom Jesus och lyfte av alltihop. Det är bedrövlig teologi. Som om Jesus inte var jude. Som om Jesus inte firade alla de judiska helgernas betydelse under sin levnad som om de judiska buden inte skulle handla om att leva som människa… Jesus var jude och inte kristen. Med största säkerhet firade han alla de judiska högtiderna inklusive Jom kippur – försoningsdagen.

Rätt ofta är det bra att som predikant gå tillbaka till grundtexten på vilket den aktuella bibelöversättningen bygger. Läser en Johannesevangeliets första kapitel vers 17 ser en att det i Bibeln 2000 står: Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus. I den grekiska grundtexten finns inget men. Där står det istället: Ty lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. Ordet ”men” är alltså tillagt för att ”förtydliga”. Istället skapar det en motsättning mellan Jesus och Moses som naturligtvis kan användas i ersättningsteologiskt sammanhang d v s att judendomens bud har ersatts av Jesu nåd och sanning. Flera engelska översättningar som jag konsulterat har inte ordet ”but” (men). Jag ser ivrigt fram emot en revision av denna vers  den dagen en ny svensk bibelöversättning är aktuell.

När vi nu högtidlighåller reformationen och talar om den pågående reformationen och vad den kan komma att betyda för vår lutherska kyrkan är det nödvändigt att högt och tydligt och igen, och igen, och igen ta avstånd från antisemitismens kyrkliga eller kristna rottrådar. Martin Luther blev på sin ålders höst djupt antisemtyisk och jag vet att Lutherska världsförbundet tagit avstånd från detta. Tack och lov! Men vi behöver gång på gång upprepa avståndstagandet, undervisa präster och pastorer och andra som förkunnar. Tack och lov att Svenska kyrkan har sitt teologiska institut i Jerusalem med huvuduppgift att värna om den judisk-kristna dialogen och likt den unga barnet i ”Kejsarens nya kläder” avslöja det bedrövliga! Vi behöver göra upp med kyrkans antisemitiska arv och öppna våra ögon för Guds storhet – den Gud som är judars och kristnas gemensamma Gud, den Gud som inte konverterat från judendom till kristendom, den Gud som ur kristet perspektiv möter oss som allra tydligast i vår judiske broder Jeshua ben Josef – Jesus från Nasaret – den korsfäste och uppståndne.

Om detta må vi tala!

8 kommentarer

Kiell Tofters säger
11 september 2016 – 07:41

Denna bloggartikel kan jag säga Amen till!

Amanda Nyberg säger
11 september 2016 – 08:45

Tack för ditt inlägg!
Jag har blivit mycket inspirerad av kurs på STI och nämnde sv PS 331 som exempel i min första högmässopredikan i Matteus häromveckan angående problematisering av kristen syn på lagen. Evangeliet "ta på er mitt ok..." handlar såvitt jag förstod om lagtolkning då lagen brukade liknas vid ett ok (alltså något som ska vara till hjälp)

Åke Bonnier svarar
11 september 2017 – 08:16

Det stämmer. Lagen liknades vid ett ok som skulle hjälpa en människa att på ett gott sätt hantera livet.

Rolf Ericson säger
12 september 2016 – 12:09

http://rolferic.blogspot.se/2016/09/varfor-skulle-frikyrkofolket-vara.html

Anna Karin Hammar säger
12 september 2016 – 12:58

Så bra, Åke!

Jag har någon gång föreslagit att vi också skulle kunna ha en läst version av Evangelieboken som tar bort de stora stötestenarna - med antisemitism, rasism, sexism, homofobi mm som ibland dyker upp. Att byta ut texter är också bra, låta dem komma i skymundan. Väldigt viktigt att hantera. Att läsa annorlunda kan så länge vara en möjlig väg.

Åke Skoog säger
12 september 2016 – 05:46

Tack du gode väktare på Sions murar!

Olov Sandegård säger
13 september 2016 – 08:19

Bra att tydliggöra sambandet mellan det som brukar kallas ersättningsteologi och antisemitism. En annan fråga som inställer sig i detta sammanhang är om det inte också finns en ny form av "ersättningsteologi" idag, representerad av de som stelbent förfäktar kristendomen som den "enda vägen" till Frälsning/Gud. Exklusivitetsteologi finns inom alla traditioner, men den måste avvisas, eftersom det finns många sanna Gudsvägar och vad det verkligen handlar om är inte ord och proklamationer, utan praktik och Liv, verkligt Liv. I Islam-världen är det också vanligt med ersättningsteologi, men det är inget som säger att muslimsk teologi i sig måste ha en sådan karaktär. Den mest extrema formen av "muslimsk" ersättningsteologi är IS-teologin.

Joakim säger
17 september 2016 – 01:20

Bra skrivet!
Tydligt och klart.

Frid

Peter säger
18 september 2016 – 05:06

Ja, varför gå till engelska biblar. I Folkbibeln, som är rätt mycket brukaf här i landet, lyder Joh 1:17 "Lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus."
I min konfirmationsbibel 1917 står det "men", tittar jag i "Reformationsbibeln" som ju bygger på Gudtav Vasa/Karl XII, så finns där inget "men". Komdet in med 1917 års bibel?