Vad var det nu jag hade glömt?


böja verb
En del vuxna kan ju förstås böja franska verb och sådant men barn vet så mycket som vi har tränats att glömma.

Det är härligt att få komma ner till vår förskola en stund. Barnen är spontana på ett sätt som är ovanligt två trappor upp där jag har mitt tjänsterum. (Ingen skugga över vuxna. De kan inte bättre.)

Barn vet mycket som vi har tränats att glömma. Det vet till exempel att musik och dans är samma sak. Inte för att de har formulerat det för sig själva utan för de det helt enkelt gör så.

Barn förstår så mycket

Vi sjöng en stund och pratade om Jesus. Hur man pratar med barn om det? Precis som med vuxna – krångla inte till det! Det är väldigt lite när det gäller tron som barn inte förstår. Framförallt förstår de den sidan av tron som helt enkelt är att Gud är närvarande. Sedan förstår de vad kärlek är och de vet att man måste ha den.

De vet vad synd är – trasiga relationer, eller som det heter bland barnen – vi är dumma mot varandra. Och de vet också att det där måste lagas på något sätt eftersom det är väldigt plågsamt att leva i synd, dvs med ouppklarade, oförlåtna elakheter.

I stora drag är vi på samma nivå. En del vuxna kan ju förstås böja franska verb och sådant. Där har vi ett försprång framför barnen. Det kan vi lära dem.

Inte så rädd längre

För ett par år sedan var det en kvinna som jag känner som släppte in Jesus i sitt liv. (Han knackar ju på dörren hos dem som inte öppnat den förut.) En dag talade vi om effekterna i hennes liv av att hon hade gjort så. En sak hon sa var´: ”Jag har blivit mer barnslig: jag är inte så rädd längre så jag kan vara barnslig och skratta åt saker.”

Det som vi en gång hade som barn kanske är glömt. Men med Jesus kan det plockas fram igen. För Han är på riktigt, Jesus. Det vet många barn….och vuxna.

Vill du veta mer om förskolan Lammet kan du läsa mer på Backa församlings hemsida.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *