Hel(snurrig)dag med val i Lund.

Igår samlades ca 600 präster och diakoner i Lunds domkyrka för att fira mässa. Det blev ett bra tryck i psalmer och gemensamma böner. Härligt att se så många kolleger på ett och samma ställe. Efter mässan gick vi ut i regnet till AF borgen. Där det skulle hållas val av ledamot och ersättare i domkapitlet i Lunds stift.

Först hölls det ett föredrag av Björn Wiedel om personlig livstolkning och kristen tro. Om redskap att förstå sitt egna liv och hur pedagogik och rätt undervisning kan vara till hjälp. Han avslutade sitt föredrag med ett citat av Tomas Tranströmer.

”Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån,
en kommer utifrån
och där de möts har man en chans att få se sig själv.”

Tänker att den får tala för sig själv…

Sedan gav han en bild av hur mycket vi svenskar reser och fortsatte med att det viktigaste inte var att upptäcka nya platser utan att se med nya ögon. Word! Oftare än vi tror måste vi våga se med andra ögon och påminna oss själva: ”Kill your darlings”

Lunch och mingel stod sedan på agendan. Jag blev alldeles stel i käkarna av att le så mycket. Skönt att prata av sig om både allvarliga och mindre allvarliga saker. Ett exempel på en mindre allvarlig sak var: Hur jobbigt det är när behåband trillar ner över axeln. Nu tänker kanske ni som inte är prästser eller diakoner; jaha, då får man väl bara dra upp det igen. Men ser du, där har du fel. Har man en präst/diakonskjorta får man i princip klä av sig för att lyfta upp det där bandet. Vilket man inte gör, så man får försöka krångla upp det igen utanpå skjortan. Det var helt enkelt bara skönt och lite förlossande att höra någon annan sätta ord på det man själv känner men aldrig säger på ett helt vardagligt och banalt problem.

Sedan tog det inte lång stund innan jag hann göra bort mig… Råkade  rufsa om en man i håret som jag bara såg nacken på. Var helt övertygad om att det var någon annan… Som tur var berättade en kollega tröstande att han råkade skalla en man som satt i bänkraden framför när han skulle resa sig upp för att gå fram och ta emot nattvard. 

Nu var det alltså dags för själva valet som vi kom dit för. Tur att jag frågade vilken valurna min röst skulle läggas i. Det fanns en del att välja på så jag tänkte att det kanske var valfritt. (Läste först inte på skyltarna som fanns överallt i rummet med namnen på de olika kontrakten.) Min första tanke var att det kanske stod namn på skyltarna på de personer som var valbara och att man sedan skulle traska bort till den skylt som bar det namn på den person man ville lägga sin röst på. Hur som helst gjorde jag min röst hörd, och resultatet blev som jag hoppats på. Dagen avslutades med att ett skånskt trefaldigt leve till Biskop Antjés nya titel: Ärkebiskop.

Vilken dag. Händelserik och trevlig. Det var dock skönt att komma hem kan jag säga.

Men jag njuter verkligen av att åka till Lund ibland. Kan komma på mig själv att jag nog inte riktigt har klippt navelsträngen med denna stad. Imorgon bär det av dit igen för att ha grupphandledning tillsammans med övriga pastorsadjunkter i stiftet. Och till helgen vankas det läger med konfirmanderna.

Allt gott och Guds välsignelse till er alla!