Val och hav

”Ingen av de åtta kandidaterna i biskopsvalet i Lunds stift får egen majoritet i dagens val, därför blir det en andra valomgång den 1 april. Då står det mellan Johan Tyrberg, kyrkoherde och kontraktsprost i Karlshamn, och Fredrik Modéus, församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling.

– Det känns omtumlande och väldigt roligt! Och fantastiskt att så många människor har förtroende för mig, säger Johan Tyrberg.

– Jag är glad och förväntansfull – och om det är stiftets vilja är jag beredd att gå in i uppgiften med stor glädje, säger Fredrik Modéus.


Preliminärt resultat i dagens biskopsval

  • Johan Tyrberg, kyrkoherde och kontraktsprost, Karlshamn – 25 procent, 282 röster.
  • Fredrik Modéus, församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling – 18 procent, 209 röster.
  • Michael Persson, kyrkoherde, Svenska kyrkan i London, 17 procent, 194 röster.
  • Mats Hermansson, domprost, Visby, 15 procent, 178 röster.
  • Eva-Lotta Grantén, chef för utvecklingsavdelningen, Lunds stift, 10 procent, 116 röster.
  • Per Kristiansson, komminister i Fosie församling, Malmö, 8 procent, 87 röster.
  • Anders O Johansson, kyrkoherde och kontraktsprost, Broby, 4 procent, 46 röster.
  • Olle Carlsson, kyrkoherde i Katarina församling, Stockholm, 3 procent, 32 röster.

    Totalt antal avgivna röster: 1 150 (röstberättigade är 1 250 personer)
    Ogiltiga och blanka röster: 6

    Eftersom ingen av kandidaterna får över 50 procent av rösterna sker en andra valomgång mellan de två som fick flest röster. Valet äger rum tisdagen den 1 april och precis som dagens val genomförs det kontraktsvis mellan klockan 11.00-12.00. Om båda kandidaterna får lika många röster blir det lottning om vem som efterträder biskop Antje Jackelén. ”

Från: https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1109750

Igår kunde alla röstberättigade rösta på ”sin” kandidat till biskopsvalet i Lunds stift. Nu är det endast två kandidater kvar. Det är ooliiiidligt spännande!! Nu får vi be inför detta val och hoppas att Gud är med oss när vi tänker, känner och väljer. Men vi får också be att Gud nu är med Figge och Johan. Att de inte äts upp av denna process som säkert kan ge en del stress.

imageimageimageimage

 

Nu är det semester för min del kära vänner! Mot Marsa Alam i Egypten med en älskad barndomsvän. Hej hej alla färgglada fiskar! :) Vi hörs snart igen. Allt gott till er och Guds välsignelse!

 

Kvinnan men balsamflaskan

I söndags var det 2 söndagen i fastan. Jag älskar fastetiden. Den vill oss väl och vill hjälpa oss att se klart genom att uppmana oss till att putsa våra glasögon och se över vad vi kan ta bort i våra liv för att livet ska bli ännu rikare. Ett rikare liv som ger oss något på djupet, något som varar och inte bara en quick tillfredsställelse som kan få en att känna sig ännu mer tom efteråt.

Vad kan jag göra för att komma ännu närmre Jesus, mig själv, min nästa? Självklart ska vi alltid försöka eftersträva detta. Men ibland behöver vi lite hjälp på traven så som en period som uppmanar oss extra mycket till detta. Svenska kyrkans fastekampanj ”Allt för att utrota hungern” är ett bra sätt att på ett enkelt och smidigt sätt ge lite av det som vi äger i överflöd till mycket utsatta människor.  Läs mer på hemsidan:

http://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/nu-pagar-fastekampanjen-var-med-och-utrota-hungern

”Var åttonde person på vår jord, 842 miljoner människor, får inte tillräckligt med mat. Orsakerna är komplexa men inte värre än att vi kan göra något åt dem. Vi måste bara bestämma oss! Var med och utrota hungern!”

Tycker också att det är ett super bra och trevligt initiativ att nu även Svenska kyrkan kör runt med en food truck. Detta sätt är ett populärt ställe att köpa sin lunch snabbt, utan att det ska vara snabbmat och till billig peng. Svenska kyrkans food truck säljer soppor där intäkten går till fastekampanjen. Läs mer här: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1105604

Denna söndag tjänstgjorde jag på två gudstjänster varav den första i Ivetofta kyrka var lite speciell. Jag och Pia Wiktors hade en dialogpredikan. Och den blev alldeles lagom lång. (Alltså det som några skulle kalla för lång predikan) J me like those kind of preaches haha. Evangelietexten var den om kvinnan med nardusflaskan. Mark 14:3-9

image

Nedan ett litet axplock från vår/ min del av predikan. Ursäkta om det kan kännas lite hoppigt… detta då det som sagt var en dialogpredikan och Pias del saknas här.

I den gammaltestamentliga läsningen fick vi höra att fasta också kan vara att bära huvudprydnad istället för aska, glädjens olja istället för sorgdräkt, lovsång istället för modlöshet. Vad innebär då detta, jo att fasta inte bara behöver innebära avkall på det vackra och underbara i livet. Att vi inte ska fasta för syns skull utan faktiskt komma ihåg att något stort har hänt var och en av oss. Nämligen att Jesus Kristus levde och dog för vår skull, han dog för oss så att han för alltid kan vandra med oss istället för bara en kort tid på jorden. För mig är det ett glädjebudskap! Därför fastar vi, för att komma närmre denna sanning som är så fantastisk men ibland så svår att greppa. Framförallt när livets kan fylla oss med oro, ångest, stress och saker som får oss att tappa greppet om vad som är det som verkligen är viktigt för oss.

”Jesus hjälp oss att finna tid för det vi nu ska göra. I vår brådska skapa frid. När du kallar, låt oss höra. Låt oss i din kärlek vandra, lär oss lita på varandra.” Ps 923

I Hebreerbrevet står det: ”I tro lämnade han Egypten och fruktade inte kungens vrede utan höll ut, därför att han liksom såg den osynlige. Såg den osynlige… Gud kan ofta kännas osynlig för oss, men ibland ändå så påtagligt nära. Gud vill bära oss och leda oss in i ljuset och ut ur mörkret. Idag är temat ”den kämpande tron.” Häromdagen pratade jag med en människa som arbetar inom militären. Han kallade inte sig troende, han sa att han hade svårt för att tro med tanke på allt han sett i världen. En ganska biffig kille, som många skulle se som lite tuff och som sett även livets svåra sidor vilket gett honom en mycket ödmjuk blick. Till min förvåning ville han tatuera in psalm 23 på sin kropp. ”Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och stav gör mig trygg.” Detta är något jag definitivt tycker är värt att lovsjungas! Oavsett om vi känner en tro eller om vi kämpar med den så känner många människor ändå att någon är med oss och ger oss kraft när livet inte blir som vi tänkt oss.

Kvinnan vi läste om i evangelietexten vet vi inte namnet på. Vi vet inte vem som sökte upp vem, Var det Jesus som sökte upp kvinnan eller tvärtom. Men det vi vet var att hon ville detta, av hela sitt hjärta. Hon ville på ett påtagligt sätt visa Jesus, sin kung, sin kärlek. Kanske visste hon att hon skulle bli starkt ifrågasatt.

Vad som får henne att hälla dyrbar olja över Jesus huvud vet vi inte. Det är lätt att fundera vidare på detta och känna en stark övertygelse om att hon varit med om någonting kraftfullt som gett henens liv en annan dimension. Helt klart berördes hon av mötet med Jesus på djupet. Jesus står på de svagas sida. Han vill skänka dig frihet och glädje och göra dig hel. Kanske var det något av detta som kvinnan faktiskt känt och upplevt. Hon har blivit sedd och känt sig älskad.

Kanske hade denna kvinna varit osäker länge och haft en egen inre kamp med sina egna tvivel på Jesus. För mig är denna kvinna en stark kvinna, som vill visa sin kärlek till Jesus på ett konkret sätt. Eftersom vi inte kan hälla någon olja över Jesus,  (vilket kanske är bra då våra produkter säkert skulle ge honom allergiska reaktioner) får vi visa vår kärlek och bekräfta att Jesus är vår kung på ett annat sätt. Detta gör också vi, i gudstjänst, bön och lovsång.  Livet är inte alltid rättvist men mitt i den mörkaste dal vill jag inte och kan jag inte leva en minut utan Jesus i mitt liv och därför vill också jag precis som denna kvinna visa min tillit och tro genom att ge det dyrbaraste jag har, min kärlek.

***************************************************************

Denna söndag var även Magnus Holst stiftsadjunkt och prästrekryterare från Lunds stift på besök. Ett så kallat missivbesök för att stämma av hur det varit dessa månader jag nu varit präst. Besöket var mycket givande och trevligt. Är glad och tacksam för att vi har en så bra rekryterare/präst i vårt stift.

Denna kvinna med balsamflaskan berör… Efter gudstjänsten blev Magnus inspirerad av att skriva så här på sin facebook:

Jag öser all min kärlek över dig
Som en dyrbar nardusolja
Jag öser all min kärlek över dig
Med mina tårar som väter dina fötter
Jag öser all min kärlek över dig
När jag bjuder dig att gästa mitt hus
Jag öser all min kärlek över dig
När jag möter din blick, när jag ger dig allt mitt, när jag lovar att alltid va din

*****************************************************************

Nu är valet i full gång till att välja biskop. Så nu ska jag snart gå till valurnan för att lägga min röst.

Fångad i en stormvind…

Sitter och förbereder det sista inför morgondagens två gudstjänster. Men tankarna flyger iväg med andra vindar… Kanske bara för att det blåser så mycket ute idag. :P Har precis kommit hem från träningen, Body Balance, det är ett riktigt härligt pass faktiskt. Istället för att koncentrera mig på vad jag skulle när jag jag nu kom hem så fick jag för mig att duscha katten, han uppskattade kanske inte resultatet lika mycket som jag. Men nu luktar han gott igen. :)

Tänkte ”bildbomba” er lite med det som mina tankar kretsar kring lite just nu. En bild säger mer än tusen ord sägs det.

Ibland tycker jag att detta avlånga land är så sjukt tråkigt och stelt. Känner mig ofta som ett ufo på jorden. Hemskt vad vi ska vara allvarliga och super seriösa jämt. Då är det riktigt härligt med kolleger som bryter av mot detta stela.

En drink på stan med min kära kollega och vän Lisa. Kyrkokamrerer vet hur man ska få en pastorsadjunkt att slappna av efter jobbet. ;)

image

Innan en begravning satt jag och två härliga kolleger, begravningsentreprenören Göran och en av våra vaktmästare Jeppe och delade en stund tillsammans. Älskar när någon utan att jag ber dem, plockar fram kameran och tar en bild. Mitt sjätte sinne drar alltid min blick mot alla kamera linser. :)

image

Undrar varför det blir inbrott i min lägenhet jämt? Dem får gärna ta det jag har för mycket av, men det skulle uppskattas om de hängde tillbaka det dem inte ville ha… Snaart ska det rensas! Nu har jag ju lagt upp en ”före” bild här från ett av rummen i lägenheten jag har till garderob. Så då måste jag ju lägga upp en ”efter bild” snart också. Har faktiskt fått lite fjärilar i magen så här på vårkanten hihi, så då går det kanske lite lättare. :)

image image

Sitter även och tänker på hur mycket jag älskar min familj.

Min syster och jag som betyder väldigt mycket för mig.

image

Detta är jag och ett av mina syskonbarn. Jag är den äldsta, det är fyra år mellan oss.

imageimage

Samma syskonbarns egna barn. :) (Har lagt upp bilder på dessa tvillingar här innan) Kommer inte att skriva ut deras namn då jag inte vet vem som är vem… Jag vet, det är hemskt! Alla kan se skillnad på dem utom jag…

image image

imageimage Kan man älska för mycket? Ja om man kramas för hårt. Det gjorde alltid min farmor med mig, nu gör jag också det.image

Nä nu ska jag fortsätta jobba!

Fortsättning kring tankarna efter föregående vecka

I fredags var det hearing i Höör. Ny biskop ska snart väljas vilket är mycket spännande. Svenska kyrkan får nu en fantastisk ärkebiskop som definitivt kommer att saknas Lunds stift. Men det finns tydligen några fler kompetenta medarbetare som absolut skulle kunna ta över en biskopsstol i detta stift. Självfallet har jag mina favoriter, men de kanske jag inte ska nämna vid namn här. Inte direkt åtminstone…

En av (mina tre vise män/kvinnor) har citerat en gammal kvinna från El Salvador: ”Med Bibeln är det som med solen. Stirrar vi bara på den blir vi blinda, men låter vi den stråla på vår plats i livet då blir den en värmekälla till Guds nåd, förlåtelse, försoning, kärlek och hopp, men också en ljuskälla som avslöjar när detta kränks.” Denna förträffliga kandidat säger och lever också efter teologen Gruntvigs ord: Människa först och kristen så!

En annan vis kandidat säger: ”Jag tycker om bilden av Kristus som ett nyckelhål: ju närmare jag står, desto mer ser jag av den gudomliga erfarenheten. Min tro på Kristus är helhjärtad utan att vara tvärsäker.” Samma person säger också (ej citat) att vi får ta emot kristen tro och undervisning med ett öppet hjärta men med ett kritiskt sinne.

En tredje vis kandidat vill se en dopundervisning som är livslång och trycker på Luthers ord ”På min tro kan jag tvivla, men inte på mitt dop.” Kandidatens egna ord om Jesus skänker många livsmod. ”I Jesus möter jag en ny kraft att leva och att hoppas, varje dag.”

Det fanns även andra stunder under denna eftermiddag då många med mig hade stor lust att bua.  Ja, ni läste rätt. Men då detta inte riktigt är ok så får man göra det i sitt hjärta istället, bua alltså.

Dagen efter hearingen var det internationella kvinnodagen. Själv tycker jag inte det ska behöva finnas dagar som måste påminna oss om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Att bli präst är naturligtvis ingen mänsklig rättighet, men att två människor inte ska kunna celebrera nattvarden tillsammans på grund av kön eller sexuell läggning är definitivt inte något som ska ”lösas” med att en annan präst som tycker detta känns ”teologiskt” rätt går in och gör det istället för den andre. Mänskliga rättigheter handlar naturligtvis om människans lika värde och samma rättigheter oavsett etnicitet, kön eller sexuell läggning. Om två människor älskar varandra oavsett kön ska dessa självklart få vigas samman inför Gud och församling vilket skulle ha varit en rättighet redan från tidernas begynnelse. En giltig hindersprövning gäller för oss alla. J Men ibland är vi människor något sena… detta resulterar i internationella dagar eller minnesdagar som upplyser oss om att något gått riktigt snett i historien. Låt mig ta ett exempel: I Sverige blev det olagligt att våldta inom ett äktenskap först 1965. Men den mänskliga utvecklingen går framåt, ungefär lika fort som ett maratonlopp, då tänker jag på sniglarnas maratonlopp om de nu utför sådana.

image image

Ledarskapsutbildningen i Höör som vi pastorsadjunkter (alltså vi som prästvigdes i somras från de olika stiften) fick åka på var fantastisk! De fallgropar vi lätt hamnar i när det kommer till konflikthantering är t.ex. är att vi lätt hamnar i relation istället för sakfråga. Detta har ni säkert varit med om många gånger. Att istället för att tala om vad saken faktiskt gäller, själva konflikten, så börjar vi ge DU-påstående till varandra: Du tänker inte, Du gör inte, Du förstår inte… Bättre är att börja med: Jag upplever att mm. Vi fick också lära oss vikten av att sätta ord på en situation. Jag ser att vi inte når varandra i detta, denna situation fungerar inte därför att… eller ser du det på ett annat sätt?  Om man ska plocka ut en ”core meaning” alltså något som var det allra mest centrala av det vi fick lära oss, så var det att all verksamhet vi bedriver inom svenska kyrkan måste ha en uppgift, samt ett tydligt syfte och mål. Detta för hela gruppens skull, för att den ska kunna utvecklas. Det kanske låter banalt och självklart, men jag tror att det är lätt att starta olika verksamheter och grupper utan att tydliga mål och ett tydligt syfte är förankrat. För mig är det väldigt viktigt i mitt kommande arbete att ingen verksamhet ska bedrivas bara för sakens skull eller för den goda gemenskapens skull. Det kan man lika gärna få hos PRO eller någon kommunal verksamhet. Jesus Kristus måste på ett tydligt sätt vara i fokus och genomsyra hela verksamheten. Kristen tro kan inte marginaliseras till att man slänger in en andakt på ett par minuter i slutet efter en verksamhet som till större del kan beskrivas som en profan (sekulariserad, ej religiös) verksamhet. Jag menar inte att gemenskapen inte är viktig. Självklart är den det. Därav namnet: En gudstjänstfirande gemenskap. Men det ska inte vara två saker som är separerade från varandra på ett onaturligt sätt.

Ledarskap i Höör i dubbel bemärkelse

Har nu avslutat fyra dagars ledarskapsutbildning på Åkersberg i Höör. Det var mycket intressanta och givande dagar. Framförallt var det trevligt att träffa många gamla kursare igen. Vi njöt och vande oss snabbt vid lyxen man alltid får på härliga Åkersberg.

imageimage

En snabb vända hem och sen besöker jag Höör igen. Vilken metropol denna ort verkar vara som ligger mitt i Skåne. Denna gång är det biskopshearing som gäller. Ska bli mycket spännande! Skriv din fråga i twittertråden #lundabiskop du kan också gå in på www.svenskakyrkan.se/lundsstift/biskopsval

Nu har den fantastiska tiden, fastan infunnit sig. Det är nu tid för stillhet och återhållsamhet. Mer om detta och hearingen kommer snart. Nu önskar vi biskopskandidaterna lycka till. Må Gud vare med dem.