I den lilla och stora världen.

Må den natten slukas av dunklet (Job 3:6)

I Jobs bok utmanas Gud av djävulen som inte tror att Job skulle vara honom trogen om allt i hans liv skulle ryckas ifrån honom. Lever man med rikedom och kärlek tar man mer för givet.  Lever man i brist ingår man en automatisk reducering av sig själv. (Säger författaren Kristian Lundberg i tidningen Bibel nr 1/2014.)

Ibland blir livet inte som vi tänkt oss, om det är otur, eller ödet eller Gud som vill visa oss en annan väg det vet vi sällan. Däremot är jag övertygad om att Gud är med oss i det som sker och vill visa oss nya vägar så att vi inte fastnar i mörkret. Jobs bok skildrar att kärleken och tilliten till Gud kan vara något att hålla fast vid även när livet ställs på sin spets. Är den relationen djup är den inte beroende av att livet är spikrakt. Däremot har man rätt att vara arg, frustrerad, förtvivlad och ifrågasätta meningen.

Vänner som vänder ryggen till och väljer sida är ibland en del av livet. De man trodde var vidsynta, förstående och förlåtande är ibland i själva verket tvärtom.  Men ibland är det lättare för människan att välja att inte se hela människan utan endast delar av henne. Att förlåta och ta emot förlåtelse visar hela världen prov på att det är något svårt. Idag var det meningen att jag skulle gifta mig, så blev det inte.

        Ps. 843 ”Hur kunde det gå så här”

Jag önskar att du gjort mer,
och varit ett bättre stöd. När livet blev hårt blev löftet för svårt om kärlek i lust och nöd

Jag önskar att jag gjort mer, att dela ditt skratt, din gråt, men jag blev för feg att ta steg för steg tills döden oss skiljer åt.

 Det jag vågar hoppas nu, den längtan som räddar mig, är att jag en dag,kan säga att jag förlåter mig själv och dig.

I åtta månader har jag nu rannsakat mig själv. Vem är jag och varför är jag den jag är? Men hur mycket man än vrider och vänder på det egna levnadsödet har Gud skapat oss till dem vi är och livets erfarenheter format oss till att ha de behov vi har. Att möta varandra i dessa är inte alltid lätt.  Vi kan inte göra något åt det förflutna mer än att lära oss om oss själva utifrån vår egen levnadsberättelse.

Var inte rädd, jag är med dig. Ängslas inte, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig, stöder och räddar dig med min hand. Jes 41:10

Samtidigt som jag ber Gud att denna natt i mitt liv ska slukas av dunklet ber jag samma sak för de krigsdrabbade människorna i Gaza. Natten är till för att skänka vila och tröst och påminna om att ljuset övervinner mörkret. Att varje nyfödd dag ger oss människor en ny chans att välja det goda före det onda. Gud förlåter och ger oss varje dag en ny chans. Nu dör barn, skolor har bombats och tårarna verkar inte ta slut.  I min värld är ändå hoppet och tillförliten om framtiden stor. Och kärleken, ja den tror jag blint på. Men hur är det med dessa människor i Gaza? Människor utan vatten, mediciner och sjukvård. Människor som Allt har tagits ifrån. Gud var dem nära, kom med hopp i en hopplös situation. Allting, allting har någon gång ett slut, men trösten finns i att Gud består. Kärlekens kraft, som fanns långt innan både dig och mig och finns långt efter både dig och mig. Jag brukar trösta mig med den tanken. Även när allt har tagit slut finns det en evighet hos Gud som inte ens döden råder bot på.

Vi ropar till Gud: Ge fred i vår tid! Låt världen bestå, ge människan hopp. Vi ber för den jord som du anförtrott oss, för dem som i vanmakt och sorg vill ge upp. Ps. 956

Kärleksförklaringar från Gud till Dig och Mig.

I mig lever du och rör dig och är till
Apostlagärningarna 17:28

Jag kände dig innan du blev bildad i moderlivet
Jeremia 1:4-5

Jag valde dig då jag planlade skapelsen
Efesierbrevet 1:11-12

Du är inget misstag, därför att alla
dina dagar var redan skrivna i min bok
Psalm 139:15-16

Du är underbart skapat
Psalm 139:14

Jag vävde dig i moderlivet
Psalm 139:13

Från din första stund har jag varit ditt stöd
Psalm 71:6

Jag är inte långt bort ifrån dig eller arg på dig,
utan jag är den fullkomliga kärleken
Första Johannesbrevet 4:16

Det är mitt begär att få ge dig min kärlek, bara därför att
du är mitt barn.
Första Johannesbrevet 3:1