November


November, vad du är grå. November, du är så nära inpå. November, du omsluter med ditt mörker och kommer med tröst och lugn, så Guds levande ljus kan lysa starkt i var sargad själ. November du vill oss väl.

Mitt när det är som mörkast infaller helgen då många vallfärdar till kyrkogårdar för att tända ljus. I dödens närhet vill vi dela gemenskap med andra. Det är en gemenskap också med Gud som skänker hopp och ger tröst. Ljusens alla lågor värmer och berättar för oss att vi inte är ensamma, och att Jesus säger till oss att vi inte behöver vandra i mörkret utan har evigt liv. Jesus ord som gäller både levande och döda, om att ingen människa finns eller har funnits förgäves får ligga som en tät dimma över oss. ”Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar? Men ingen av dem är glömd av Gud. Och till och med hårstråna på ert huvud är räknade. Var inte rädda, ni är mer värda än aldrig så många sparvar.”

Min bil styrde även denna allhelgona helg till Malmö mellersta kyrkogård för att tända tjus på minneslunden för pappa, farmor och farfar. Saknaden är fortfarande stor men sorgen har lagt sig. Som tur var kan minnena aldrig tas ifrån dig och sorgen får vara en vän som hjälper dig att läka.

image  image

 Imorgon är det b.la dubbla dopsamtal som står på agendan. Livet.

Kom just tillbaka till datorskärmen efter en kvällsfika med ungdomsgruppen… dem ville spela julmusik (Ja, det var tidigt) men nu kan jag tacka för denna mening som får avsluta detta blogginlägg: ”Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna – det är mörkt nu, men det blir ljusare igen…”

 

En kommentar

Irma säger
19 november 2014 – 12:32

Tack ,Bernice,du är så fin,dina ord värmer djupt in i hjärtat. Känner att jag inte levt förgäves. Mamma.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *