Jul, jul!

Söndagen den fjärde advent handlade om Jesu moder Maria. Och är det någon som kan lära oss hur det är att vänta på Jesus så är det hon. Hon lär oss också att känna tillit till Gud, att lyssna till Guds ord: Var inte rädd. Sist men inte minst lär hon oss konsten att tro på sig själv.

Sist jag skrev nämnde jag att jag skulle på semester. Tänk vad lite sol, bad och upplevelser kan göra för en frusen kropp och själ. Det var härligt! Men också en tankeställare över hur bra dem flesta av oss i Sverige har det. I Kap Verde, Afrika, är det fattigt. Vänliga människor men i slitna skor var glada om de fick mat på bordet och om barnen kunde gå i skolan. Kyrkorna stod tätt och gästvänligheten var påtaglig.

image  imageimageimage  imageimage  image image  image

Vi har spelat julspel i församlingen för försteklassare. Vad roligt det var! Barnen har en förmåga att leva sig in i vad som sker och man nästan ser hur de färdas två tusen år tillbaka i tiden. Jesus barnet var ett barn som annars är med i kyrkans barnverksamheter. En skådespelartalang av hög kaliber trots sina ringa två levnadsår. Vilket privilegium det är att få göra detta i sin tjänst och vilka fantastiska kolleger jag har som gör detta med hela sitt hjärta. imageimage  image

Nu är det julafton. Väntans tider är över och snart ska jag hålla i midnattsmässan i Annelövs kyrka.

”Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget”. Det fanns inte plats för dem… Lyfter vi blicken ut i vårt land, vet vi att det finns många män, kvinnor och barn som det just inte finns plats för. Som kanske sover och äter på gatan. Så låt oss öppna våra hjärtan och lämna plats för människor runt omkring oss. Gud föds in i vårt liv, bokstavligt talat. 

Gud finns där mitt i vår vardag hur den än ser ut. Han föddes i utsatthet och kommer till oss i vår utsatthet. Följer oss på vandringen genom livet, i all vår utsatthet och nöd. Men vi är inte längre ensamma. Han följer oss genom allt, i den trasiga relationen som ingen julklapp i världen kan ersätta den längtan om att den ska bli hel igen. I sjukdom och oro. Eller bara i julstressen och vårt jagande efter det perfekta livet som vi aldrig kommer finna.

På vandringen genom livet är vi inte ensamma.

Har du stressat inför julen? Haft tusen ”måsten”?

Att bara vara… Ibland rusar vi bort från livet. Somliga tycks verka tycka att det är ”finare” att aktivera sig hela tiden än att just ”bara” vara. Vad är man rädd för? Sina tankar och funderingar? De djupa samtalen med sina nära och kära? Det är så mycket man ska hinna med. Det är så mycket som engagerar oss eller bör engagera oss. Vi ska få livspusslet att gå ihop, vi ska vara drivande och hinna med allt på jobbet och vara trevliga mot alla och heja på grannarna. Vi ska stöpa ljus och pyssla inför julen. Putsa fönsterna, tacka ja till allas glöggmingel fester och gärna ha en eller två själv. Vi ska vara kärleksfulla när vi kommer hem och helst vilja umgås med fler än familjen, och dessutom få tid till sig själv. Hinna träna, laga riktig mat och komma på nya och inspirerande recept och kanske gå någonslags kurs eller bli medlem i någon förening.

Suck! Unna dig nu istället att krypa upp i soffan, läs en bok eller gör inte det. Men fundera på vad Du vill och inte vill. Vem är Du, vem vill Du vara och vem säger andra att du är och bör vara? Och glöm inte att Jesus Kristus, som föddes i en krubba och som dog på ett kors inte är långt borta från någon enda av oss. 

Årets bästa låt enligt mig heter ”Try.” Läs texten om du inte snappat upp den på radion än.

 ”Try”
Put your make up on
Get your nails done
Curl your hair
Run the extra mile
Keep it slim
So they like you. Do they like you?

Get your sexy on
Don’t be shy, girl
Take it off
This is what you want, to belong
So they like you. Do you like you?

You don’t have to try so hard
You don’t have to give it all away
You just have to get up, get up, get up, get up
You don’t have to change a single thing

You don’t have to try, try, try, try
You don’t have to try, try, try, try
You don’t have to try, try, try, try
You don’t have to try
You don’t have to try

Get your shopping on,
At the mall,
Max your credit cards
You don’t have to choose,
Buy it all
So they like you. Do they like you?

Wait a second,
Why should you care, what they think of you
When you’re all alone, by yourself
Do you like you? Do you like you?

You don’t have to try so hard
You don’t have to give it all away
You just have to get up, get up, get up, get up
You don’t have to change a single thing

You don’t have to try so hard
You don’t have to bend until you break
You just have to get up, get up, get up, get up
You don’t have to change a single thing

You don’t have to try, try, try, try
You don’t have to try, try, try, try
You don’t have to try, try, try, try
You don’t have to try

You don’t have to try, try, try, try
You don’t have to try, try, try, try
You don’t have to try, try, try, try
You don’t have to try
You don’t have to try

You don’t have to try so hard
You don’t have to give it all away
You just have to get up, get up, get up, get up
You don’t have to change a single thing

You don’t have to try, try, try, try
You don’t have to try, try, try, try
You don’t have to try
You don’t have to try

Take your make up off
Let your hair down
Take a breath
Look into the mirror, at yourself
Don’t you like you?
Cause I like you

Jag önskar Dig nu en riktigt God och välsignad jul!
Och glöm inte att Du är älskad som Du är! Don’t try so hard…!

 

 

Mitt i nassen inlägg

Klockan är nu 01.53, det är alltid så att innan jag ska åka någonstans ägnar jag natten att packa och allt annat jag borde ha gjort långt innan… men framförhållning är nog egentligen något överskattat. Nu ska det bli skönt med sol och bad och att bara få vara. Kap Verde blir vår destination och viloplats en vecka fram över.

Dagens, eller gårdagens gudstjänster på första advent var härliga. Under den första gudstjänsten blev jag och Peter, min kollega välkomnade och vi överaskade med lite sång och dans till ”Sing Halleluja” med Dr. Alban… Det är något visst med första advent. Det är både lycka och lite vemod på samma gång. Jesus rider in i Jerusalem på en åsna i sin enkelhet och ringhet till oss i vår enkelhet och ringhet för att komma med räddning och försoning. Nu mitt under en tid då vi tror att allt står och faller med julljus, middagar och glöggmingel. Folket runt Jesus ropar Hosianna Davids son. – Gud kom med din hjälp. Gud kom till oss även nu med ditt milda ok. Vi behöver dig så som du behöver oss. Städa undan lite prestationskrav vet ja och gör plats för Jesus i ditt liv. Nu är det advent och vi väntar och förväntar.

Guds frid och på återseende.

Kram från mig.