Livet är allt äggande spännande

Medan mannen sår ärtor sitter jag nu på planet till Stockholm med två av mina äldsta vänner för att hälsa på en tredje. Med oss i bagaget har vi varsitt av detta liv som Mikaela, vännen vi ska hälsa på har sytt.

imageDet ska bli varsin brudtärneklänning. Dock kommer min inte att synas så mycket under själva vigseln då jag också ska förrätta den. Tänk att få vara både tärna och vigselpräst på samma gång. Ser fram emot denna dag och känner mig rik. Gammal vänskap rostar aldrig sägs det. Så kan det vara men riktig vänskap står pall även när man själv känner sig lite rostig.

imageMedan jag äter min bridgeblandning som mina ödmjuka, fina vänner aldrig skulle göra narr åt mig för, eller kalla gubbgodis… (en något förskönad sanning) så oroar jag mig lite för äggen jag har med mig i handbagaget.

Tänkte att jag ju måste ha med mig lite ägg från gården till storstadsfolket. Även detta skrattade naturligtvis inte mina ödmjuka vänner åt…

Säkerhetskontrollanten undrade om äggen var kokta. Annars ansågs det som vätska… Självklart sa jag, (vilket var en sanning med viss modifikation. Tryckte i princip ut äggen från hönan strax innan jag körde till flygplatsen.) Säkerhetskontrollanten skrattade och sa men vem skulle ta med sig råa ägg? De kan ju expandera också. (Frågan är snarare: vem skulle ha med sig kokta?) Jag skrattade med lite falskt och sa – nä precis vem skulle vara så dum och göra det…

Nu hoppas jag bara att mina äggbomber inte ska explodera.

Trevlig helg!image

 

Tankar som väcktes…

Läste denna reflektion av domprost Mats Hermansson: Tankar inför tredje söndagen i påsktiden – ”Den gode herden”

En fin och bra betraktelse av Mats Hermansson med hans tankar inför tredje söndagen i påsktiden – ”Den gode herden.” Men jag håller inte riktigt med Hermansson när det kommer till hans lantbrukarperspektiv. ”Dagens människor” är även lantbrukare som gör ett stort och viktigt arbete. Glöm inte vart maten vi äter kommer ifrån… Tror det är farligt att förringa människans kunskaper oavsett vart hon bor i landet. Sant är dock att kunskapen om vad lantbruket ger har minskat i takt med att stad och land kommer allt längre från varandra. Men om nu ”asfaltens och betongens människor” inte vet vart maten kommer ifrån är det ännu viktigare att vi inte omskriver Guds ord om natur och skapelse.

”Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, lanserade det digitala läromedlet Bonden i skolan, www.bondeniskolan.se. Detta är en unik satsning där elever på ett enkelt och roligt sätt får lära sig var maten på våra tallrikar kommer ifrån och varför vi faktiskt behöver bönder.” Källa: SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet

Just nu sitter jag på mitt kontor i Häljarp och känner gödseldoften som sprids från alla våra många marker runtomkring. Men det är kanske någon som sänt ut denna doft i samhället som i en Science fiction-film för att vi ska uppfatta att vi fortfarande bor på landet där inga lantbrukare längre finns… (Ursäkta min ironi.)

”Över 77 procent av EU:s yta består av landsbygd (47 procent jordbruksmark och 30 procent skog) och omkring halva befolkningen bor på landet. I EU finns 12 miljoner heltidsjordbrukare med en genomsnittlig areal på 15 hektar var (att jämföras med USA:s 2 miljoner jordbrukare med i genomsnitt 180 hektar). Tillsammans står jordbruket och livsmedelsindustrin, som är starkt beroende av jordbrukssektorn för sin försörjning, för 6 procent av EU:s BNP, 15 miljoner företag och 46 miljoner arbetstillfällen.” Källa: Europeiska kommissionen http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-13-631_sv.htm

”172 700 svenskar håller på med jordbruk, antingen på heltid eller på deltid. Om man räknar in skogen och livsmedelsindustrin så blir andelen större. I dag finns det drygt 67 000 lantbruk i Sverige. 1970 fanns det mer än dubbelt så många. Ändå har produktionen inte minskat, eftersom gårdarna har blivit betydligt större. I dag har en svensk gård en åkerareal på ungefär 41 hektar. Det är nästan dubbelt så mycket som för 40 år sedan. Vi får också ut betydligt mer av varje hektar och av varje djur. I dag ger ett hektar vårvete i genomsnitt fyra eller fem ton i skörd.” Källa: Jordbruksverket

”Skåne är 1 136 850 hektar stort. Ungefär hälften är jordbruksmark. Den allra mesta marken ägs av privatpersoner. De hundra största markägarna äger en fjärdedel av Skåne.Källa: http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/skanes-100-storsta-markagare/

”Svenska kyrkan förvaltar Prästlönetillgångarna, som består av skogsmark, jordbruksmark och värdepapper. Svenska kyrkan är Sveriges största institutionella skogsägare efter staten. Det är relativt vanligt att jordbruksföretag arrenderar åkermark av kyrkan. Svenska kyrkans samlade innehav av jordbruksmark gör organisationen till en av Sveriges enskilt största ägare av jordbruksmark. Enligt våra avgränsningar äger Svenska kyrkan knappt 54 000 hektar jordbruksmark, varav 44 000 hektar klassas som åkermark. Vidare äger Svenska kyrkan 370 000 hektar produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark.” Källa: Svenska kyrkans hemsida + https://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Foretag%20och%20foretagare/Statistikrapport2015_03/201503._kommentarer.htm

mark svk Bild från Svk

Så när Hermansson skriver: ”Evangeliet är ju skrivet för nästan två tusen år sedan i en miljö där människorna levde nära det som jorden gav. Idag ser det annorlunda ut. De flesta i vår tid har aldrig träffat en herde… När nästan ingen längre lever på att bruka jorden är det naturligtvis en väldig utmaning att vi hittar andra bilder. Bilder som kan förstås av dagens människor.”

Tänker jag att alla dem som dagligen sliter på markerna för vårt dagliga bröd (inklusive alla de lantbrukare som arrenderar mark av Svenska kyrkan) finns det en risk att dessa känner sig bortglömda och stenåldersklassade. Självfallet är det bra att beskriva Gud på ett mångfaldigt vis inklusive bilden som den goda förskoleläraren eller den gode ungdomsledaren. Men att medvetet försöka glömma bort människans arv och kultur är inte lösningen. Det finns en rikedom i bibelns texter som ska tolkas och diskuteras för att en ska kunna tillgodose sig Guds ord. Sen får vi komma tillbaka till ordet som är beständigt. Vi måste förhålla oss till den kunskap vi har om världen och inte låtsas att denna kunskap inte finns. Jesu bildspråk är rikt med ett djup som jag anser vi ska vara sparsamma med att ”skriva om.” Jesus använde sig utav ett bildspråk utifrån sin samtid. Det innebär inte att vi inte kan förstå dem idag. Om så är fallet bör vi istället studera Jesu samtid bättre. För visst vore det sorgligt om ”endast bönder” som det står i Hermanssons text förstod bibelns texter. Skulle det mot förmodan vara så får väl detta anses rättvist då det knappast var bönderna som kunde ta till sig det skrivna ordet när den första översättningen av hela Bibeln till svenska kom 1541. Då det inte var troligt att det var så många bönder som kunde läsa eller ens förstå vad prästen läste upp då. ”Förstod bönderna vad prästen läste upp? Själva svarade de påfallande ofta nej på en sådan fråga. Ändå verkar folk ha övat upp en smått imponerande förmåga att ta till sig komplicerad kansliprosa via örat, i en tid då de flesta tillägnade sig innehållet i det skrivna ordet genom att lyssna.” Nils Erik Villstrand, Kungen, bonden och skriften 1500–1800

Hoppas vi på 2000 talet också kan förstå. Trots svåra ord som ”Herde.”

”Vi kristna är alla kallade till att vara översättare” skriver Hermansson. Helt rätt. Där kommer predikan in som det gyllene tillfället. Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda … Så att alla människor oavsett vem, kan ta till sig Guds ord.

Hermansson avslutar ändå med: ”För han är den Gode herden.​” Det gläder mig.

Den Gode Herden, kycklingmamman, klippan. Gud liknas också vid en konstnär (Salomos vishet 13:1-3) och en barnmorska (Psaltaren 22:10-11).

På så många sätt som möjligt för att var och en ska kunna ta till oss Gud. Amen.

God morgon hälsning till fåren

 

När lammen tystnar…

Nu är det tyst. Nu är det vemodigt!

I lördags konfirmerades två grupper med konfirmander. Under den sista praktiska utbildningen till präst fick vi någon gång öva på att skriva ett konfirmationstal.

”A piece of cake tänkte jag”, och det var det i princip också… Det var bara det att då hade vi en påhittad konfirmandgrupp att öva på. Nu såg jag ”mina” konfirmander stå där framför mig i kyrkan medan jag skulle hålla tal till dem. De har ju gett oss så mycket värme. Så mycket av sig själva. Var och en på sitt sätt. De är unika och fantastiska var och en med många gåvor och styrkor som vi har fått möjligheten att upptäcka under vår tid tillsammans. Så varje gång jag satte mig ner för att skriva ett tal till dem tänkte jag… ”Inte lika kaxig som under skoltiden alltså.” :P

De har bekräftat sitt dop och dopet är en möjlighet att se sitt eget liv i ljuset av Jesus, hans liv, död och uppståndelse.

imageimageimage

Efter en av konfirmationsgudstjänsterna såg jag en konfirmand åka iväg med sin mamma i bilen. Det kändes som i en slow motion scen när våra blickar möttes. Sen tänkte jag inte mer på det och gick mot församlingshemmet. Innan jag hann ta i dörren kommer samma konfirmand springandes mot mig och säger: ”ville bara ge dig en sista kram…” Hur mycket älskar man då inte sitt jobb?!

Dessa ungdomar är inte bara vår framtid, utan vårt NU!

I söndags så var temat ”Den gode herden.” Eftersom vi själv fått många lamm nu och jag ser min sambo ge av sin tid och omsorg till hans får varje dag, kom jag att tänka på oss alla som kan vara herdar, vägvisare och förebilder.

får 1

När jag träffar våra ungdomar i församlingen vill jag ge dem så mycket som möjligt. Dock är det ju inte ”jag” som ger utan det är Jesus. Men min uppgift är ändå att peka på Jesus. Att ge verktygen de själva måste använda för att finna sina svar. Men framförallt att i samtalen och mötena hjälpa dem att själva se att de duger som de är.

image    image  får 2

Någon konfirmand sa att hen inte brydde sig längre om vilken attityd hen hade eller vad hen gjorde… att hen ändå i skolan eller på andra platser alltid fick ”skiten” för allt. Att ingen tyckte om hen… Jag kan bara hoppas att jag nådde fram.

Att vara en herde för 2000 år sen i Galileen var nog ingen dans på rosor. (Eller skuttandes fram på en blomstrande sommaräng.) Det var snåriga terränger, fyllt av faror som väntade runt hörnet. Inget eftertraktat yrke med andra ord. Ändå liknar Jesus sig vid en herde han vill vara för oss. I söndagens evangelietext står det: ”Den som är lejd och inte är herde och inte äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma…”

Det gäller att se bortom attityder och missvisande bilder för att se människan bakom. Att inte bli rädd eller blunda för. Aldrig överge oavsett vad du ser. Det finns en grund till allt. Att vara tonåring och inte tro sig duga är inte ett lätt ok att bära. Men Jesus säger ” Jag ska bryta sönder deras ok…

image – (Bild hämtad från årets långfredagsgudstjänst.) Jesus dör för oss, för att bära vårt ok/våra bördor som han tar på sig/bryter sönder åt oss. Och uppstår för oss för att ta hand om sina får och vårda dem.

Senare i söndagens evangelietext står det: ”Jag har också andra får som inte hör till den här fållan, också dem måste jag leda” En mening som passar in på hur vår värld ser ut idag. Det är många som vi inte kallar ”våra egna” som just är ”våra egna” med behov och rättigheter.

Livets mening är inte prestation. Meningen finns i att du är värdefull och viktig för att du är den du är. Som människa har du både ansvar för ditt eget liv och för hur du bemöter andra. Ibland fungerar det bra, ibland inte. Dopet påminner dig om att du alltid får börja om på nytt, att livet alltid är större än våra misslyckanden. Kanske är förlåtelsen den stora nyckeln. Utan att kunna förlåta varandra och utan att kunna ta emot förlåtelse är det svårt att kunna leva i kärlek och respekt med sina medmänniskor.

Men när vi inte förstår eller när vi har svårt att ta till oss Jesu ord och budskap får vi ändå bäras av löftet: Att vi är hans får och han är vår Herde som alltid kommer att hämta oss, om det så bara är Du av 100 som springer bort.

image  image