När jag bloggade sist hade vi internationella kvinnodagen framför oss. Nu har vi precis firat en annan viktig kvinnodag: Jungfru Marie bebådelsedag. Maria, Jesu mor var inte alls så vän, tystlåten och underdåning som hon ofta framställts. I Lukas berättelse om bebådelsen möter vi tvärtom en tonårstjej som vågar ifrågasätta ängelns budskap. ”Hur skall det gå till?”, frågar hon ängeln ungdomligt kaxigt.
I mötet med trons värld är det viktigt att ifrågasätta budskap och auktoriteter och källkritik är på sin plats även här. Gud har gett oss en hjärna för att den skall användas. Därför skall vi inte okritiskt svälja allt andra säger. I respekt för vårt eget värde och för Gud som gett oss våra förmågor har vi både rätt och skyldighet att värna vårt eget jag. Det gör Maria. På så sätt är hon en god förebild för både kvinnor och män.
Sedan Maria ifrågasatt och bett om en förklaring accepterar hon ängelns budskap. Och så blir den unga Maria också en förebild i tro. När hon förstår att det uppdrag hon får beror på Gud och inte på henne så säger hon sitt ja. För Maria handlar tro inte om att förstå Gud utan om att vila i en Gud som är större än vårt förstånd. En Gud som vi både får ifrågasätta och samtidigt överlämna allt till. Tro är alltså att både få vara sig själv och att släppa taget om sitt eget. Det kunde verkligen Maria.
Tänk, en ung tonårstjej är vår största trosförebild. Det kan vara värt att tänka på när vi söker vägar att forma vårt kyrko- och församlingsliv. Därför tyckte jag att det var extra härligt att i år få fira Marie bebådelsedag tillsammans med 150 ungdomar på stiftsungdomsmötet i Hackås i söndags.
Under denna och kommande vecka kommer jag att få fundera mer kring tro och kyrkoliv tillsammans med ungdomar, från vårt stift och från vänstiftet Cape Orange i Sydafrika. Det blir en spännande och nyttig utmaning. För vi är ju inte bara kyrka i vårt eget lilla sammanhang. Vi tillhör en stor världsvid rörelse. En rörelse som den unga Maria sa ja till att bära in i vår värld.
+ Eva