Archive for september, 2015

Rikstäckande insamling till flyktingarbetet

Sep 21

60 miljoner människor är på flykt i världen i dag. Det är en ofattbar mängd – mer än sex gånger fler än hela Sveriges befolkning, och omkring hälften av flyktingarna är barn. Kriget i Syrien är den största orsaken till flyktingkrisen, halva Syriens befolkning har tvingats lämna sina hem. Av rapporterna från FN:s flyktingorgan UNHCR framgår också att de allra flesta har tagits emot av världens utvecklingsländer. Endast drygt 10 procent befinner sig i det mer välbärgade Europa, de flesta av dem i Turkiet. I Sverige tog vi förra året emot 80 000 asylsökande, enligt statistik från migrationsverket, det vill säga drygt 0,1 procent av alla som i dag är på flykt.

Människor flyr inte för att det är kul, de flyr för att rädda sina och sina barns liv. Många av dem flyr från ruinerna av goda levnadsvillkor och lämnar raserade hus, möbler, leksaker, bilar, kläder och allt annat som vi tar för självklart och aldrig tror att någon skall ta ifrån oss. Vi i den rika delen av världen måste ta vår del av ansvaret för våra medmänniskor. Vi lever inte isolerade på ett eget jordklot – vi bor här tillsammans. Det finns inga garantier för att det inte är vi som drabbas nästa gång. Och då kommer vi att både förvänta oss och kräva att andra länder i Europa och världen hjälper oss. Så låt oss hjälpas åt.

På söndag genomför Svenska kyrkan en samlad insamling med anledning av dagens flyktingkris, då har alla möjlighet att lämna ett bidrag i kollekten vid gudstjänster som hålls i Svenska kyrkan över hela landet. Insamlingen går oavkortat till Svenska kyrkans internationella arbete, i flyktingläger utomlands och efter flyktvägarna i Europa.

Svenska kyrkan är en av Sveriges största och mest betrodda organisationer som arbetar med flyktinghjälp, vi finns representerade över hela landet och gör insatser på hemmaplan, på de orter som har flykting- och asylmottagning, och i samarbete med våra partnerorganisationer på många platser i världen dit hjälpen når direkt utan mellanhänder. Tillsammans med de internationella kyrkliga nätverken, som Kyrkornas världsråd och ACT-alliansen, bedriver vi också påverkansarbete i relation till regeringar och makthavare i vårt land, i Europa och övriga världen. Läs mer om detta på Svenska kyrkans hemsida.

Och till dig som undrar varför Svenska kyrkan engagerar sig i flyktingfrågorna vill jag svara: det är vår plikt som medmänniskor utifrån kristendomens kärleksbudskap och som svar på Jesu fråga: Jag var hungrig, törstig, naken och husvill – var du där?
+ Eva

PS. Kan du inte komma till kyrkan på söndag så lämna gärna ett bidrag till Plusgiro: 90 01 22-3, märk gåvan AKUT, eller tag kontakt med din lokala församling. Du är också varmt välkommen att anmäla dig som volontär i de församlingar som jobbar med flykting- och asylmottagningar runt om i stiftet och i vårt land.

Filed Under: Okategoriserade

Dags att göra upp med vi och dom-tanken

Sep 9

På sista tiden har jag funderat mycket över hur vi i olika sammanhang delar upp mänskligheten i vi och dom.

I terminsstarten hade vi antagningskonferens för åtta personer som anmält intresse för diakon- eller prästyrket. Vid antagningen prövades de på olika sätt, inte för visa sig värdiga den ”fina” vigningstjänsten, utan för deras lämplighet att personligen bära vigningstjänstens särskilda ansvar för kyrkans (inte sin egen) tro och lära. Trots att vigningstjänstens uppgift är att vara tjänare och bärare anses den av tradition vara ”lite finare” än andra kyrkliga yrken. En tradition som på ett olyckligt sätt skapar ett vi och ett dom i vår egen organisation. Det måste vi motarbeta om vi vill vara Jesu efterföljare. Hur det gick vid antagningen? Jo, alla blev antagna och jag ber att de, om de så småningom vigs till tjänst, blir värdiga bärare av det ämbete som skall vara ett tecken på det icke-exkluderande vi som är kyrkans signum.

Förra veckans biskopsmöte mellan Svenska kyrkan och den Tanzaniska Lutherska kyrkan gav mig anledning att fortsätta fundera på vi och dom. Hur ofta ser vi inte på människor som bor i länder där Svenska kyrkan driver biståndsprojekt, som hjälpbehövande offer? Men de är inte några dom. De tillhör kyrkans vi. Vår kyrka är inte endast en svensk företeelse utan en del i en världsvid gemenskap. Ordet kyrka betyder bland annat Herrens familj och en familj är alltid ett vi. Det är inte vi som hjälper dom utan vi i kyrkan som tillsammans kämpar mot krafter som förstör, splittrar och kränker vår värld. Vi måste sluta att förminska vårt vi genom att agera som om vårt eget sammanhang, vår egen kyrka och församling är världens centrum.

Ett tredje tillfälle med vi och dom-tankar var denna veckas möte med Samiska rådet i Svenska kyrkan. Det finns mycket vi och dom i vårt lands relation till vår urbefolkning. Vi lever i ett land som säger sig vara bäst i världen på mänskliga rättigheter samtidigt som vi bryter emot dem i vårt sätt att hantera vårt eget urfolk. Här ligger vi decennier efter länder som Australien, Nya Zeeland och Canada. Vi är till exempel noga med att undervisa om förintelsen men får inte lära oss att förintelsens rasbiologi föddes och utvecklades som en vetenskap i Sverige, där forskarna använde just samer som forskningsobjekt. Sopa rent för egen dörr är ett begrepp som verkligen gäller för både staten, kyrkan och den svenska befolkningen när det gäller arbetet med mänskliga rättigheter.
+Eva

Filed Under: Okategoriserade

Vi kan hjälpa både här hemma och där borta

Sep 3

Ett dött barn sköljer med vågorna in mot den turkiska kusten. I ett annat land bärs ett annat barn, sjukt men ännu vid liv, fram och tillbaka genom taggtråd. Längre norrut hittas en övergiven lastbil med 70 döda människor inlåsta.
De var alla på flykt undan krig, förföljelse, skräck. De sökte efter en säkrare plats, någonstans där de skulle kunna känna sig trygga. De sökte sig hit till Europa, kanske några hade Sverige som mål.
Nyhetsrapporteringens bilder etsar sig fast. Krigets fasor blir bara värre, förföljelsen allt vämjeligare och flyktingkatastrofen större för varje dag.

En del säger att flyktingarna ska hjälpas på plats, så nära sina hemländer som det bara går, att då får vi ut mest hjälp för pengarna, att vi i Europa och Sverige inte ska låta dem komma till oss.
Visst är det i krigens och konflikthärdarnas grannländer de allra flesta flyktingar finns. Och det är där de allra flesta kommer att fortsätta vara. Jag ser tältlägren framför mig, kåkstäder, stora fält med tillfälliga tak över tätt hoppackade familjer.
Om vi i Sverige har svårt att klara ett värdigt flyktingmottagande här, för de jämförelsevis få som kommer hit – hur ska då dessa grannländer kunna klara det? Det handlar inte om några tusen. Det handlar inte om några månader.
Men vi kan hjälpa både här hemma och där borta.

Som kristen tänker jag ofta på att Jesus var flykting, han tillbringade sina första år på flykt i Egypten, hans föräldrar flydde för att säkra livet på det lilla barnet. Jag tänker på hur flyktingskapets erfarenhet lagt grunden för de kristna kyrkornas tydliga ställningstagande att välkomna främlingar in i gemenskapen.

Situationen i Syrien och vissa andra länder är just nu katastrofal, människors utsatthet är overkligt stor. Och vi kan inte säga att vi inte visste.
Det är vår uppgift att göra vad vi kan för att hjälpa – både de medmänniskor som finns i flyktinglägren och de som sökt sig vidare hit till vårt land.
Vi kan förmå Europas beslutsfattare att öppna lagliga vägar för människor som är på flykt, det finns säkra transporter mellan världsdelar.
Vi kan bidra med mer pengar till hjälporganisationerna, pengar finns det gott om i vår del av världen.
Och vi kan dela med oss av vår trygghet, vi har så det räcker till fler.
Alla kan vi göra något.

Gud hjälpe oss.
+Eva

Ps. Svenska kyrkans internationella arbete samlar in pengar till det akuta läget för flyktingar i Europa. Ge gärna en gåva.

Filed Under: Okategoriserade