februari 2013

Ni visas månatligt arkiv för februari 2013.

Att leva i ett gränsland kan innebära att hantera en barriär mellan ett innanför och ett utanför, fysiskt eller symboliskt. I sin fastebok Gränslandet reflekterar min kollega i Luleå, Hans Stiglund över det. Han växte upp några hundra meter från den finska gränsen och fann möjligheter att vara gränsöverskridande. När han kom till tro och fick växa in i ett kristet sammanhang hamnade han i ett annat gränsland, där det fanns en tydlig gränssättning mellan dem som var rätt troende och de andra.

Fasteboken innehåller en personlig skildring av hur Hans Stiglund symboliskt talat fann ett öppet rum, där han mötte människor och fick kunskaper, erfarenheter och intryck från hela gränslandet. I det rummet går det att lära sig mer, få nya perspektiv, pröva den livskarta man bär med sig och ompröva i ljuset av den kristna tron och livet.

Den här fasteboken berör. Den gav mig ett andligt energitillskott under mitt minisportlov. Den handlar om Guds ledning i livet och om den kämpande tron.

Taggar: , , ,

Ursprungligen var fastan den tid då kandidaterna förberedde sig för dopet under påsken. De fördjupade sin relation till Gud och fick veta mer om kristen tro och vad ett kristet liv innebär. Det är viktigt också i vår fastetid. Vi får leva inför Guds ansikte och bereda oss inför påskens omvälvande skeende och mysterium. Vi har möjlighet att utveckla vår relation till Gud och göra något för andra

Det är så mycket som pockar på vår uppmärksamhet. Det mångahanda i livet riskerar att ockupera oss och förhindra oss att ta vara på det i grunden enda nödvändiga, relationen till livets källa och mål. Vi får växa som människor och kristna genom att fokusera på det som ger livsnäring och mening i livet.

Under fastan kan vi lämna ifrån oss något som vi egentligen inte behöver. Det kan öppna upp för att ge vidare något till andra. Perspektivet flyttas från oss själva till Gud och därmed till våra medmänniskor och den skapelse vi är Guds medarbetare i. Fastan är en tid för delande, vi tar emot och ger vidare.

Den största gåvan är att Gud uppenbarar sin kärlek i Jesus Kristus. Han ödmjukade sig och levde i solidaritet med oss. Med ödmjukhet blir jag inte alltings mått. Jag bejakar att jag behöver Gud och att leva med och för andra. Vi vandrar med Jesus på kärlekens väg. Vi följer honom i hans uppdrag fram till den sista tiden, passionstiden och går i hans fotspår som den älskande lidande tjänaren fram till korset och genom döden till livet hos Gud.

Jesus går in i det allra mörkaste och svåra som går att vara med om som människa. Med sitt liv visade han hur tron, hoppet och kärleken kan gestaltas i mötet med andra.

Taggar: , , , , , ,

Miljöpristagare i Valsta kyrka

Fastlagssöndagen har alltid varit en av mina favoritsöndagar. Det känns meningsfullt att sjunga ”Se, vi går upp till Jerusalem i heliga fastetider” och ”Den kärlek du till världen bar”. Vi börjar vandringen med Jesus på kärlekens väg fram till påskens omvälvande och nyskapande skeende. Orden i dagens evangelietext om det vetekorn som måste begravas i jorden för att kunna bära liv får en djup symbolisk betydelse genom att visa fram mot avslutningen av kärlekens väg och det nya livet i Kristus.

I dag fick ordet om kornet också en bokstavlig betydelse när jag åkte till Valstakyrkan i Märsta för att celebrera mässan och dela ut Uppsala stifts miljöpris 2012 till projektet Grogruppen Växtnära. Märsta pastorat driver projektet i samverkan med andra goda krafter som Studiefrämjandet, Arbetsförmedlingen och Leader Upplandsbygd. Det sker i en mångkulturell kontext. Syftet från början var bland annat att odla grönsaker, plantor och snittblommor till gudstjänster och församlingsverksamhet. Det som blir över säljs. Numera drivs också en biodling.

Projektet har gett växtkraft på flera sätt: teologiskt i synen på skapelsen, arbetsmöjligheter för fler och samverkan med det omgivande samhället för en hållbar framtid. Det var en stolt projektgrupp och församling som tog emot diplom, check på 10.000 kronor och blommor av mig, miljöhandläggaren Bo Harryson och ledamoten i stiftets kommitté för hållbar utveckling Sven-Ingvar Holmgren.

Vi vill få en hållbar framtid. Då krävs ett helhetsgrepp. Det blir livsviktigt att förvalta det jorden ger och att prioritera relationer. Fastetiden kan bli en tid för eftertanke om vad vi prioriterar. Vi får vandra kärlekens väg med Jesus. Då väljer vi det som är hållbart – för livets skull.

Taggar: , , , , ,

Jag deltog idag i ett framtidsseminarium i Stockholm tillsammans med drygt 250 andra. Det var en dag om visioner, utmaningar och ledarskap för Svenska kyrkan. Programmet var intensivt med minutschema. Själv ansvarade jag för en ingång på temat ”Gå ut! Vad är det att vara kyrka?” Det fick ta max 10 minuter! Det blev möjligt genom att ta bort alla onödiga ord – nyttigt för mig alltför pratglade. Resultatet blev inledning, presentation av en vision och överlämnande av 12 vägvisare till att vara kyrka. Som inspiration och för vidare reflektion.

Sedan fick jag pusta ut och lyssna till tankar om ledarskap och framtidsutmaningar av TCO-ordföranden Eva Nordmark, chefen för barnakuten på Akademiska sjukhuset i Uppsala Johan Kaarme och publicisten Anette Novak. Det var nyttigt att spegla sig i erfarenheterna från andra organisationer. Under eftermiddagen tillfördes perspektiv på ledarskap från försvarsmakten, erfarenheter av lokalt utvecklingsarbete och sociologisk analys av kyrkans utgångsläge i samhället. Optimism och hopp förmedlades, vilket förstärktes i det avslutande panelsamtalet mellan förtroendevalde Olle Burell, kanslichef Camilla Ruben, direktor Marika Markovits och socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.

En mindmap över anföranden och inlägg skulle innehålla ord som Delaktighet, Kommunikation, Solidaritet, Globalisering, Självkänsla, Utmaningar, Medlemmarnas behov, Mötesplatser, Växtplatser, Åldersöverskridande, Kristnas närvaro, Samhällsaktör, Bekännelse, Uppmuntran, Hopp.

Det var en dag som gav mig intryck, kunskaper och inspiration. De personliga mötena och samtalen gjorde den extra värdefull. Det är bra att få stanna upp ibland och tänka efter.

Taggar: , , , , , , ,