Med Luther till den frihet Gud ger


Porten till slottskyrkan i Wittenberg med Luthers 95 teser ingjutna
Porten till slottskyrkan i Wittenberg med Luthers 95 teser ingjutna

Jag vill ta upp ännu en bild av Luther som bara har litet med honom att göra. Den här odlas främst i kyrkans sammanhang och bygger på att Luther gjorde människor myndiga och fria att välja efter eget förstånd. Individernas tolkningsföreträde och rätt till motstånd mot religiösa överhetsanspråk präglar denna Lutherbild, som har påtagligliga likheter med de verklighetsbilder och filosofiska förutsättningar som dominerat tänkandet sedan 1700-talet. För Luther stod Gud i centrum. Här blir Gud – alla goda föresatser till trots – snarare vad människan gör av Gud i sin egen värld.

Ecclesia semper reformanda – kyrkan ska kontinuerligt reformeras. Det är en grundtanke i den lutherska reformationen. Det betyder inte att kyrkan har frihet att förkunna evangeliet och gestalta kyrkan hur som helst. När kyrkan ska reformeras måste det ske i trohet mot källorna. Genom andlig förnyelse bevaras kontinuiteten med apostolisk tro och urkyrkan.

Luthers tro och liv förändrades dramatiskt när han kom till insikt om vad Kristus utfört och betydelsen av det. Han fann att en kristen människas frihet är grundad i en gåva, Guds frälsningshandlande. Frihet och frälsning hör oupplösligt samman.

Friheten ges inte till den som förtröstar på sig själv. Friheten är en paradox, eftersom den tas emot i tro av människor som är beroende av Gud. Den ges i en relation återupprättad av och kontinuerligt förnyad av Gud. En kristen människas ansvarstagande flyter fram ur källan av andlig frihet. Den kristne befrias till att tjäna Gud i kärlek.

Friheten inför Gud är alltid en Guds gåva. När det gäller relationen mellan människor har däremot alla kallelse och frihet att ta ansvar som medarbetare i skapelsen.

Den lutherska reformationen blev en rörelse för enskildas andliga frihet men också för religiösa rättigheter. Den kristna människan förutsattes ta ansvar på grundval av den andliga frihet som hon fått ta emot. På så sätt lade reformationen grund till senare utveckling av mänskliga rättigheter på det religiösa området.

Den lutherska förkunnelsen av den frihet som Gud ger är relevant för var och en som upplever sig bunden av krav och tyngd av bördor. Jesus låter oss få del av den friheten:

Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt. (Matt 11:28-30)

2 kommentarer

Staffan Wadström säger
28 oktober 2013 – 04:01

Ragnar, mycket bra och sympatisk beskrivning av Luther och den lutherska läran.
Nog är han ibland missförstådd och teologiskt misshandlad. En välgärning om vi tydligare kunde lyfta fram denne enastående teolog. Hans protester mot den katolska kyrkans förvanskningar av den bibliska läran och olika religiösa missbruk, var både klargörande och insiktsfulla. Vilket också resulterade i katolska kyrkans kätteriprocess.

Margareta P å Österlen säger
28 oktober 2013 – 11:32

Tack för ditt svar, biskop Ragnar. Eftersom det inte fanns någon svarsknapp skriver jag här istället, enkom för att berätta att jag läst och avser begrunda din syn på det som brukar kallas Guds människoblivande i Jesus. Vid en första snabbläsning av ditt svar, känner jag att det möjligen kan vara bara själva sättet, ordvalet, att uttrycka det jag uppfattar, nämligen Jesus Kristus som Guds Son, men inte Fadern själv, som skiljer min uppfattning från din och från det jag ofta hört i predikningar och känt ett inre motstånd mot när jag jämfört med Jesu Kristi egna ord i evangelium, detta att Gud Fader skulle ha blivit människa... Jag tackar och funderar vidare.
Önskar dig en ny god vecka.
Margareta Persson, just nu på biblioteket i Tomelilla på Österlen
P.S: Jag har givetvis läst även "Med Luther till..." Många missuppfattar ju, liksom de gjorde på Paulus förkunnarresor detta med "friheten i Kristus Jesus" att innebära att ingen behöver bry sig om Gud Faders anvisningar längre: av typen fritt fram för allsköns avgudadyrkan... och så är det ju inte tänkt, inte avsett alls! Utan, som jag fattat saken, precis som du skriver, befrias vi av Jesus Kristus till en nära relation med Gud och vägledning av Helig Ande när vi söker, en frihet med ansvar: som du skriver: "i en relation...kontinuerligt förnyad av Gud". Än en gång tack för dina svar. D.S.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.