Nyåret – en livets gränspassage

Vi upplever mänskliga gränspassager, när vi går från ett skede i livet till ett annat eller från en tid till en annan. Till sist går vi genom döden som den stora gränspassagen. Växlingarna i livets skeden hör till att vara människa.

Nyåret är en viktig gränspassage i vår tidsindelning. För många är nyår lika med champagne och fyrverkerier, och visst finns det anledning att uttrycka förväntan inför det nya året. För andra präglas nyåret starkt av allt som hänt. Livet har förändrats radikalt. Skillnaderna kan vara stora. Kanske sorg, saknad, ensamhet och smärta dominerar bilden. Kanske har året inneburit att nytt liv fötts och grunden till en god framtid lagts.

Nyåret ger anledning att stanna upp, reflektera över året som gått och möjligheterna under det kommande. Det är viktigt att lämna det gamla som ett försonat år. Inför det nya behövs förnyelse. Så tänker nog också många som avger nyårslöften för att uttrycka sin längtan efter en god framtid.

I kyrkan firar vi nyår i det namn som betyder just vad Jesus är: han som frälser. Det vi brottats med, det vi arbetat för, det som var vår glädje och vår sorg under 2013 får vi lämna till Jesus. Allt är inneslutet i den stora försoningen. Under det nya året får vi förnyas av den gudomliga kärlek som han ger. Här inryms gemenskap, tillit, förtroende, att växa som människa, livsmening och hopp.

Det som för stunden var så viktigt får andra proportioner i evighetens perspektiv. Vi får lämna det gamla försonat i Guds hand och ta emot det nya buret av Guds löften. Ännu har vi tid att älska och skapa som Guds medarbetare. I Guds eviga nu knyts dåtid och framtid samman. Gränsdragningar upphör, alla gränser är överskridna. Gud är närvarande hos oss.

Ett välsignat nytt år i Jesu namn!