Vägen till livet


Vägen till livet var tema idag när vi firade festmässa i Tolfta kyrka utanför Tierp med anledning av kyrkans 700-årsjubileum. Det gav mig anledning att reflektera över vad en kyrka kan betyda för livet.

Vi går in i en helt vanlig kyrka. Hur många har inte trätt in i denna kyrka! Hur mycket har inte hänt under de gångna seklen i bygden runt kyrkan! Vi kan bara föreställa oss allt som människor fått vara med om under goda och svåra tider. Allt har de tagit med sig in i kyrkan. Med det som de fått ta emot från Gud och uppleva har de lämnat den och fortsatt sina liv. Utan kyrkan hade deras liv varit annorlunda. Det hade varit svårare för dem att klara de svåra stunderna. De hade saknat en helig plats där de kan hämta kraft.

Kyrkobyggnaden bär många berättelser. Det är uppenbart när vi ser på målningarna. De bär spår av de människor som levt före oss och hur de tolkat livet i ljuset av den gudomliga uppenbarelsen. Allt i kyrkan bär på berättelser, från stenarna i muren till kyrkbänkarna, altaret, predikstolen, utsmyckningen och blommorna. Varje människa som besöker kyrkan för med sig en personlig berättelse om livet. Kyrkan är ett heligt rum därför att Gud handlar med oss här. Det är helgat liksom brödet och vinet i nattvarden till att bära Kristus till oss och förnya våra liv.

Tänk på att kyrkan är byggd som en symbolisk väg till livet hos Gud. Vi går in i kyrkan och påbörjar en vandring. Jag har varit i Genève under veckan och bland annat besökt kapellet i det ekumeniska centret. När man går in i det kapellet möts man först av en tavla som visar när Jesus döps i Jordan. Tvärs över golvet har strömmar av levande vatten huggits in i stengolvet som vi passerar som en påminnelse om dopet och Anden. Vid ingången till kyrkor i vårt land har det varit vanligt att en dopfunt placerats och påmint om dopet som vägen in i kyrkan och livet med Gud.

Vi går in i kyrkan på den symboliska vägen genom livet med många platser fram till altaret som platsen för Guds närvaro mitt ibland oss. Vi kan tänka oss att vägen fortsätter vidare bortom altaret till livet hos Gud, dit vi får komma en gång för att möta Kristus. Så länge vi lever här får vi möta honom i förkunnelse, lovsång, böner och i den heliga måltiden. Han har lovat att vara hos oss.

Vägen till livet har därför inte bara betydelse i en okänd framtid när vår tid är slut. Den får vi gå varje dag och ta till oss livets möjligheter. Det är viktigt att välja livet i de många beslut vi tar och de vägval vi gör hela tiden. Vi är inställda i en ständigt pågående kamp mellan ont och gott. Vi ska inte välja döden, som står för allt som bryter ner och river isär. Vi ska välja livet, för oss själva, för våra medmänniskor och för den jord som vi gemensamt delar. Det gör skillnad om vi hämtar andligt kraft och förnyas. Det gör skillnad om vi tar ansvar för det liv vi fått som en gåva, personligt och tillsammans.

Det känns bra att vi i morgon ger ut Ett biskopsbrev om klimatet. För livets skull.

En kommentar

Kerstin Pilblad säger
11 maj 2014 – 03:47

Bra att du tar upp de vägval vi gör hela tiden. Vi måste på nytt och på nytt välja livets väg. Spännande också med biskopsbrevet om klimatet. Förhoppningsvis har det impact.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.