Regina Polak är teologie doktor och lektor i praktisk teologi vid Wiens universitet. Hennes forskning handlar om religiösa förändringsprocesser i Europa. Hon är också rådgivare till den tyska katolska biskopskonferensens migrationskommision.
Regina Polaks huvudtes är att migrationen är Europas möjlighet till metanoia – det nytestamentliga ord som översätts med omvändelse. Begreppet metanoia skall förstås som en punkt från vilken vi ändrar riktning och går mot ett nytt sinnelag genom en lärandeprocess som ger oss nya insikter utifrån vilka vi ser och tolkar verkligheten på ett radikalt nytt sätt. Det handlar om inre och yttre förändring i riktning mot Gud där vi lär oss att älska Gud och människor och som utmynnar i praktisk handling genom arbete för en rättvis värld.
Regina Polak berättar om en personlig upplevelse av just metanoia när hon i samband med inledningen av ett forskningsprojekt insåg att berättelser om migration är en centrala och ett genomgående tema i Bibeln. Särskilt tydlig är exoduserfarenheten – flykten från en brutal religiös och politisk regim där folket väljer att gå ut i öknen, vilket i praktiken är att välja något som kan få dödliga konsekvenser, hellre än att stanna kvar.
De senaste årens migrationsvågor och ”flyktingkris” kan ses genom dessa glasögon och bli vår chans till lärande, nya perspektiv och ett förändrat sinnelag, säger Polak. Men det sker inte utan svårigheter. Vi måste inse att den globala verkligheten nu bryter in även i ett Europa där särskilt västeuropéer har levt i fred och välstånd under två generationer. Samtidigt finns här undertryckta minnen av krig, fattigdom och totalitära regimer samt en skuld efter vad som hände under Förintelsen som Europa måste se och göra upp med. Annars tenderar vi att reflexmässigt vända bort vår blick från offren, undandra oss ansvar och skjuta över skuld på främlingen. Vi måste också se och göra upp med rädsla och se att andliga värden som generositet, solidaritet och kärlek gått förlorade i en tid präglad av individualism och historisk glömska. Europa kommer inte att bli som förr igen. Europa kommer att förändras genom denna process. Det är en nödvändig insikt.
Migranten kan bli ”ett fönster genom vilket vi kan lära oss att se världen”. Vi skall inte väja för att se svårigheterna men vi behöver också lära oss att lyfta de positiva berättelserna om migration. Bibelns berättelser är en locus theologicus – en punkt där teologi skapas. Migrationsteologi är resultatet av en lärandeprocess med migration som kontext. Här ryms både lidande och lärande och lärandeprocessen är både andlig och etisk. Genom teologisk reflektion ges vi en chans att minnas vår historia, lära oss om gensvar och ansvar och vi ges en möjlighet till metanoia.
Flyktingen är inte närmare Gud än vi men genom erfarenheten av flykt kan teman som maktlöshet, beroende och sårbarhet bli tydliga för oss. Detta kan få oss att vända oss till Gud och bli medvetna om Guds närvaro. Dessutom manar det till handling. Gud håller sitt löfte om att beskydda sitt folk i Bibelns berättelser om migration, men det sker genom människors handlingar.
Regina Polaks föreläsning i fulltext (pdf) hittar du här.
En videoinspelning av Regina Polaks föreläsning finns att se här.
Vid konferensen talade också Pernilla Myrelid, präst i Linköpings stift som tillsammans med Linköpings stiftsteolog Carina Sundberg arbetar inom ett forskningsprojekt kring predikan under ”flyktingkrisens” år. Inom ramen för projektet har predikningar från ett flertal Europeiska länder analyserats teologiskt och Pernilla Myrelid berättade om resultaten med särskild tonvikt på Sverige. En artikel från SKT av Pernilla Myrelid och Carina Sundberg om projektet och dess resultat hittar du här.
Helene Egnell, teologie doktor och stiftsadjunkt vid Centrum för religionsdialog i Stockholms stift, gav en introduktion till en workshop om ”Det sårbara värdskapet” utifrån teologen Ursula Rapp. Ursula Rapp talar om begrepp som ”värdens sårbarhet” (vulnerability of the host) och det nytestamentliga ordet för gästfrihet, filoxenia, som betyder kärlek till främlingen. I den nytestamentliga kontexten är det tydligt att värden som släpper in främlingen tar en risk och därigenom utmanar sin rädsla. Även vi måste kunna mötas i ett öppet samtal om vår rädsla och sårbarhet för att kunna möta dem som kommer till oss på ett medvetet sätt. En opinionsartikel från SKT på detta tema av Helene Egnell hittar du här.
Malin Norrby