Att fylla år och bli äldre

Den 12 februari fyller jag år igen. Jag tycker att det inte var så länge sedan förra gången. Åren går fortare och fortare. Inte heller kan jag förstå att jag blivit så gammal. Det känns inte så länge sedan jag var yngst i arbetslaget, nu är jag äldst. När jag började mitt arbetsliv som 23-åring undrade jag hur en person över 60 år orkade arbeta. Nu när jag fyller 65 år vill jag gärna fortsätta några år till och känner mig inte alls oförmögen till arbete. När jag var ny präst kunde jag allt om den kristna tron och en massa annat, tyckte jag. Nu med stor erfarenhet, 42 år som präst och 37 år sedan jag blev kyrkoherde första gången, känner jag mig osäkrare hur Bibeln ska tolkas och är mer ödmjuk inför andras kunskap och erfarenhet. Livet har lärt mig mycket. Jag var uppväxt med att alltid försöka se det som är gott hos andra och tyda allt till det bästa. Åren har ibland gjort mig besviken på andra, precis som jag säkert gjort människor besvikna. Ibland blir det fel, trots att vi menar väl. Livet har hittills gett mig mycket, att arbeta som präst är stort och möten med människor är berikande. När livet nu fortsätter efter födelsedagen vill jag ta emot dagar och år som en gåva från Gud. Förmodligen kommer jag att uppleva ännu mer att jag kan mindre och mindre, att trons mysterium blir större och större. Jag ber att nåden och kärleken från Gud ska bära mig så länge livet är mig förunnat. Trots mina 65 år känner jag att framtiden är min och att vill dela den med familj och vänner. Jag är glad och tacksam över min födelsedag.