Ett hav med tisdag


Äntligen. En hel orörd tisdag ligger framför mig… eller låg, rättare sagt för nu är det snart lunch. Men Jag har haft en ljuvlig förmiddag alldeles själv här hemma. Jag har sorterat två jättehögar med papper och noter och jag har gjort min morgonyoga och ett sånt där utmaningspass från fb och så har jag övat piano och lekt med hunden.

Helgen som gick var en återhämtningshelg i kvadruppelformat. Först var vi hos pappa i Sjöbo och gick på kombinerad konsert och middag. Det var en orkester som spelade och där ingick både min kantor hemifrån, samt min lågstadie-fröken. Snacka om komma hem-känsla!! Dessutom var nästan hela familjen med. Bara en sån sak! När vi sen körde hem på kvällen var det jag som körde. Jag brukar alltid bli lite sömnig så i höjd med Kyrkheddinge undrade min tös hur det gick. Och mycket riktigt höll jag på att bli trött. Då säger hon: ”Du måste nog lära Tobbe att joddla”, och gissa om jag blev klarvaken. När joddel-sessionen var klar satte de igång de sånger som jag och Linnéa sjöng under hela hennes uppväxt, och det var i princip uteslutande Gullan Bornemark-låtar. Oooh så lycklig jag blev. Vi sjöng i högan sky och jag körde genast jättebra och sömnen flög iväg. Det var den bästa Komma-hem-känslan!!

Sen var jag ledig hela helgen och hade gott om tid att bara såsa runt och inspektera back-sippehavet och sjön.

20150510_173559 (480x640)
Ett hav av backsippor
20150510_175552 (640x480)
Strand vid Smyge
20150510_190004 (640x480)
Backsipporna på vår egna tomt!!

Ibland är maken så otroligt mycket scout. Han går och går när Lilla Lotta är alldeles vrålhungrig och bara hade tänkt sig en lite kortare runda. 20150510_181310 (640x480) Lilla Lotta vill då inte vara gnällig utan traskar på och försöker hålla god min, men det går inte så bra alltid. Och inte ett enda choklad i fickan… eller russin… eller torkad lever. Jag hade frolicar men där går gränsen. Är jag riktig under isen så är hemmatorkad lever helt okej. 20150510_181319 (640x480)

Jag rasade ihop i en liten hög vid idrottsplatsen i Smyge och sen tog jag nya tag och lyckades pallra mig hem. Jag har två nivåer, gå eller traska. Fast när jag kravlat mig över tröttgränsen kommer energin igen på nåt märkligt sätt. Fascinerande.

Och nu har jag fortfarande ett hav av tisdag framför mig. Barnkören börjar inte förrän kl 17 och det är ju oceaner av tid fram till dess. Ber att få önska fortsatt god tisdag.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.