Tystnaden brer ut sig, stiltjen är total. Det susar i öronen av tystnaden, havet ligger blickstilla och det känns som om hela världen står på vänt – utom göken som hoade utanför dörren.
Denna midsommar blev en av de lyckligaste i mitt liv. Vår familj och våra vänner kom och firade med oss i vår trädgård och vi fick sjunga ”Calle Schewen” och ”Guld och gröna skogar”. Monica tog med sin mbira och vi spelade ”Uppå källabacken” på nyckelharpa och mbira. Vackert, vackert, vackert!! ”Gärdebylåten” måste undertecknad däremot öva lite på, men det är bara nån vecka till sen sitter den som liten smäck!
Det fantastiska denna midsommar är att pappa stannade kvar hos oss, liksom dottern och svärsonen. De var hos mig hela helgen!!! Det är lycka!
Igår, på midsommardagen, var det stort familjebröllop – systersonen skulle äntligen få gifta sig med sin fästmö.
Det blev en av de mest vackra högtider jag varit med om. Så mycket familj och så mycket lycka är ljuvligt. Det som grep mig mest var nog systersonens kompisars tal vid bröllopsmiddagen. Det var så fina ord och så mycket kärlek. Gediget!!! Sista talet stod min pappa för. Han sjöng – klockrent och a capella (89 år) 6 verser!!!! – för brudparet sin absoluta favoritsång, för han tyckte att texten passade så bra. För detta fick lilla pappa stående ovationer från hela middagssällskapet. Ojojoj vad de klappade händer. Och pappa lyste.
Ännu en liten detalj som bidrog till min enorma lycka är att jag fick fläta min tös och göra henne fin till bröllopet. Jag hade flätfrisyrsboken bredvid på bordet och gjorde en stor knorr med inbyggd donut-grej som gjorde det lite bulligt och sen en fin holländsk fläta runt donuten som en flätkrans. Varje dag i ungefär 12 års tid flätade jag henne och det var en fröjd att få göra igen!!