Varm i hjärtat!

Äntligen är den här! Advent är firad i slott och koja, kyrka och kapell. Advent firas vidare i fyra veckor till och i min lilla kyrka blev det knöka-tjockt med folk. Det var många aspekter som var på tapeten; det vanliga advents-firandet och samtidigt avtackning av kär arbetskamrat sen 21 år tillbaks.

20160327_114320

Juniorkören och Barnkören! Jag vet, gammal bild, jag glömmer alltid ta foto!

Jag var tidigt i kyrkan och satte papperna i rätt ordning i pärmen, kollade orgel-registreringar, stämde nyckelharpan och satte upp affisch om julkonserten i gatuprataren samt skrev ut sången (som skulle sjungas vid kyrkkaffet) till vår arbetskamrat. Körtröjor skulle också delas ut.

Jag fick koll på allt och när kör-barnen kom betade vi oss igenom alla uppgifter. Texter skulle läsas och övas, advents-ljuset skulle tändas och övas samt procession in och ut med kors- och ljusbärare. Märkligt nog lyckades vi hinna med allt. Jag och kollegan var metodiska och grundliga och det var riktigt roligt. Nytt för dagen var att jag skulle spela nyckelharpa till en av sångerna. Jag trodde att det skulle bli lite rörigt, men det blev det inte. När jag spelade blev det tyst och stilla i kyrkan och sången klingade fint. Så roligt! Nästa fantastiska sak var att lilla G, 8 år, spelade till O Guds lamm! Vi var två organister som spelade idag.Så roligt!!! Den tredje fantastiska grejen var att till en av sångerna blev det så där himmelskt stilla, alla lyssnade andäktigt. Det var adventspsalmen 609, Advent är mörker och kyla. Varje vers lästes av ett körbarn och sen sjöng alla, samma vers som nyss lästs upp, och jag spelade så vackert jag kunde när verserna lästes. Och just när texten lästes upp så blev det andakt! Så ljuvligt!

Vid kyrkkaffet var det fullt med folk som åt smörgåstårta och firade av vår diakon, alltså en riktig kyrksöndag. Jag tror att det blev en av de finaste mässorna någonsin. Så glad i mitt hjärta att det var just idag när vi firade av Mia.

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag!

Varför?

Vadan och varthän? Varför kliver jag upp idag?

Hur gör man när intentionen är god men allt bara blir fel? Hur ändrar man sina banor och bryter/byter tråk-mönster?

Går i terapi? Har jag gjort, i flera år och har insett att det är ett livsprojekt att bringa Lottas skuta på rätt köl… eller behålla henne flytande. Just nu gungar det betänkligt.

Går på yoga? Det gör jag varannan/var tredje dag.

Äter rätt? Det gör jag hela tiden. Rätt mycket samt mycket rätt.

Sover bra? Nja.

Sitter vid orgeln och spelar Bach och koraler? Hm. Gör jag bara ibland. Det vill jag absolut göra mer.

Går promenader? Det gör jag hela tiden.

2016-09-29-10-39-00

Ur djupen ropar jag till dig!

Mitt humör pendlar från det mörkaste mörka till en strimma tillförsikt för att sedan dimpa ner i det mörkaste mörka igen. Ur djupen ropar jag till dig. I sanning. Det går inte särskilt bra. … det går nog bra att ropa, men jag får inte så många svar. Famlar i mina dimmor. Helt plötsligt tror jag att jag är på rätt köl, men så dråsar jag i asfalten igen med besked. Pang, bara.

Jag får väl kravla runt där nere i mitt elände och se om jag hittar nån stig. Ett grässtrå kanske.

Ja, jag vet, jag har en underbar familj och goda vänner som hjälper mig bara jag ber om det. Ändå vet jag ingen råd. Visst jag hör allt positivt och ser allt fint, men mina ögon är grumliga.

Gå i ide? En god idé, men det går inte. Ledig helg? Ja… det går inte heller så bra. Jag har svårt att koppla av.

2016-09-21-12-07-15

Min harpa.

Spela nyckelharpa. Ja, det kan jag göra och bli lite lycklig… eller fortsätta försöka vara lycklig. Kanske att Moll-älvan börjar dansa igen. Lycka är ett ställningstagande. Jag har allt och egentligen ingen anledning till gnäll. Jag är lyckligt ledsen… eller ledset lycklig. Ledset lycklig är en bra definition.

Jag är trött, helt enkelt. Lite otajmat att vara trött redan innan advent. Gud, giv mig styrka. Amen.