Letar efter det vackra

Är så ledsen. Pappas höft har hoppat ur led och han skickas från ortopeden i Lund och anses vara färdigbehandlad. Han röntgades i Lund men de kunde inte se att höften hoppat ur led. I Ystad blev han också röntgad, igår, och det befanns att höften hoppat ur led. Hur kan man missa att en höft hoppat ur led? Han har inte kunnat gå på hela veckan. 3 dagar efter operationen gick han med gåstol hela vägen från sitt rum till dagrummet, sen har det bara gått utför. Pappa bara ligger. Idag ska de försöka dra höften rätt, annars måste han opereras igen. Stackars pappa.

Det vackra jag kan se är min tös som åker hela vägen från Malmö till Ystad för att hälsa på sin morfar. Efter en kvart orkade pappa inte mer. Det vackra jag kan se är min syster som vid sitt besök sätter igång youtube och spelar låtar som pappa älskar. Hon ser hur han slappnar av och ler. Måste inte prata, utan kan bjuda pappa på hans favoriter.

Själv kan jag inte göra nåt mer att hälsa på pappa och hålla hans hand. Jag kan ju också rassla igång youtube. Och så kan jag peppa pappa. ”Låt tiden arbeta för dig”. ”Tänk positivt”. ”Kroppen jobbar med att läka, då blir man trött”. ”Tappa inte modet”. ”Du måste äta så du blir tjuck (inte tjock, utan tjuck) och duktig” (sa alltid mamma, och pappa ler alltid när jag säger det).

Nu är han iväg på operation för att dra höften rätt.

Gode Gud, giv oss – och pappa allra mest – styrka. Amen.