Glädjetårar och gospel och andra tårar


En låång helg är till ända. Det började i fredags med glada väninnor på besök och massor med ost och kex och godsaker. Det blev sent. Jag hade diskat klart halv ett på natten. Sen hade jag bestämt mig för att jag var tvungen att klara av mitt yoga-pass på lördagsmorgonen… alltså vaknade jag halv tre. det kändes tidigt så jag försökte somna om… ända till halv fyra… också tidigt… men strax efter fyra gick jag upp. Jag gjorde hela min ashtanga-serie, tog 1,5 timme så halv sex var jag redo för morgonjoggen med hunden. Han fick mat och frukost fixades och sen gav vi oss iväg på gospelhelg på Malmö Live. Det var en fantastisk dag med så mycket sång och så mycket glädje. Jag och tenorerna hade roligt och sjöng i högan sky. Klockan 17 hade vi repat klart och då var det dags för fika innan konserterna, men jag och maken valde att åka och hälsa på min pappa i stället. Magkänslan sa att det var viktigare. Döm om min förvåning när pappa ringer precis när vi kört förbi Dalby, och pappa säger: ”Jag längtar efter att ni ska komma hit. Kan ni ta med er lite fotoalbum?” !!! Så himla roligt att kunna säga: ”Ja, pappa, vi är på väg. Kommer snart”. Jag blev så tacksam över att vår magkänsla var så rätt. Sen satt vi och höll pappa i handen och pratade tills han var trött. Han var lite förvirrad över alla sina tankar som han inte kunde bringa reda i.

Idag var det dags för högmässa och avtackning av vår präst Clara. Psalmerna vi valt blev helt plötsligt så mitt-i-prick-perfekta för dagen. Slutpsalmen var 817, ”I goda makters underbara omsorg”. Mitt under sista psalmversen mötte jag Claras stora ögon och jag förstod helt plötsligt hur psalmen blev en bön för Claras väg vidare i livet. Min röst bröts när jag tackade av henne i mässan – chefen var sjuk så jag fick förmånen att tacka av henne – och det var en stund full av kärlek och närvaro.

Sen for jag vidare till S:t Andreas kyrka och fortsatt gospel-dag med barn- och ungdomskörerna. Det var en dag full av glädje och energi och ännu mera glädje. Jag satt längst fram och var så mycket med i det som hände. Så roligt!!!! Sen bar det av till pappa igen. Pappa var trött och inte särskilt pigg, men vi höll honom i handen igen och pratade tills han var lugn.

Sen körde vi hem och åt kvällsmat. Jag sprang med hunden medan maken fixade maten. Vi såg på Så ska det låta och jag blev helt rörd av sången som Magnus Uggla sjöng. Sen letade maken upp en stand-up-comedy-show med Al Pitcher. Vi skrattade så vi skrek. Vilken komiker!!

Mina tårar kom i morse. När jag kom till kyrkan mötte jag Clara och Helen och vi pratade och gick igenom allt som hänt och skulle hända. Roligt och lite sorgligt – ledsamt att Clara ska sluta hos oss. Sen satte jag mig och övade orgel och sen när jag klev av orgelpallen råkade jag smälla knäet i orgeln och det gjorde så ont. Jag skrek till och började gråta. Jag grät hejdlöst i säkert 5 minuter, sen gick det över. Tror bestämt att jag petade in såväl oro för pappa, samt trötthet i gråten. Clara kom och tröstade mig tills jag hulkat klart. Välgörande gråt, precis som skrattet ikväll. Välgörande och läkande. Skratt och gråt har helt klart sina uppgifter – lossar spänningar och fyller på med välmående. Skratt och gråt hjälper oss att läka. Så välgörande läkedom, alldeles gratis.

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.