Imorgon dymmlar vi


Markus 14:9

”Sannerligen, överallt i världen där evangeliet förkunnas skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne.”

Johan Bremer
Johan Bremer

Johan skriver:

Vi närmar oss slutet av fastan. Imorgon är det dymmelonsdag. Namnet kommer från det gamla svenska ordet dymmel som betyder träkläpp eller träkäpp. I vanliga fall får en kyrkklocka sin starka klang genom en metallkläpp men från dymmelonsdagen och fram till påsk skulle klockan ljuda svagare och dovare, det gör den om trä används för att slå på den istället för metall.

En god vän lärde mig att stilla veckan följer samma dramatiska kurva som en spännande film. Det börjar med jubel på Palmsöndagen och slutar med ljuset på Påskdagen – men däremellan blir det för var dag allt mer stilla, allt mörkare.

Kvinnan i dagens text har vi stött på förut. Det är hon med balsamflaskan, hon som smörjer Jesus inför hans begravning fastän han i högsta grad lever.

I Johannesevangeliet, som vi i Svenska kyrkan hämtar årets läsningar under stilla veckan ifrån, så sker detta dagen innan palmsöndagen. Det blir som ett dovt mollackord som lägger sig under jublet när Jesus kommer till Jerusalem.

När det är som mörkast kan det vara svårt att tro att ljuset finns. Så var det för Jesus och hans vänner, så är det för oss. Men i det djupaste mörkret lyser den svagaste lågan som starkast.

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *