Fasta i en mångkulturell församling


Solhusbulle

Efter onsdagens kvällsmässa i Berga kyrka, Linköping, står en av kvinnorna i församlingen och bjuder på bullar. De ser ut som hamburgerbröd, med sesamfrön på. Men det är söta bullar med sylt och kokos i. ”Varsågod. Jonafastan är slut idag.” Viviann, med ursprung i Libanon, och nybliven medlem av församlingsrådet, berättar om innebörden av Jonafastan, en fasta på 3 dagar i januari, för att minnas profeten Jona och staden Nineve.

Efter veckomässan just denna gång sitter jag och rabbi Moshe ner tillsammans för att prata om fastans betydelse för oss och i våra respektive kyrkotraditioner; min svenskkyrkliga lutherska tradition och Moshes irakiska kaldéiska (katolska) tradition. Moshe kallas för rabbi, som betyder lärare, just för att han är en aktad person och mycket kunnig i den östassyriska samt den kaldéiska traditionen. Jag är nyfiken på att höra mer om vad fastan betyder för honom och hur han gör rent praktiskt. Avstår han från mat helt, eller bara från kött?  Vårt samtal denna kväll är en förberedelse för ett offentligt samtal vi ska ha vid kyrkkaffet på Fastlagssöndagen.

Det är spännande att höra Moshe berätta och dela tankar med varandra om vad fastetiden betyder för var och en av oss. Jag tänker att vi inte har samma tradition. Men med nyfikenhet och tillåtande attityd bidrar våra olikheter till en berikande mångfald i vår församling.

Av Pernilla Myrelid, präst, Berga kyrka, Linköping
Pernilla.myrelid@svenskakyrkan.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *