För två år sedan tog det stopp för Helena. Det tog även stopp för hennes medarbetare på fritidsgården i Hageby. Ett femtiotal ungdomar hade drabbat samman i området och det skrämde många. Vad var anledningen till bråket? Var det kristna och muslimer som slogs? Kommer det här att hända fler gånger?
Helena med personal kände att de var de enda vuxna som fanns på kvällstid för ungdomarna. De kände sig ensamma. De kände sig misslyckade. Och ledsna. Ur känslorna växte en ilska: Vi måste vara många fler som tillsammans finns till hands för områdets ungdomar. Så: Två kvällar arrangerades med hjälp av ungdomar på fritidsgården, och de leddes av en känd lokal radioprofil. Olika aktörer som polisen, socialtjänsten, föreningar och föräldrar bjöds in.
Beskrivningar om Hageby kom fram och också en vilja att vi måste hjälpas åt. Den lokala församlingen S:t Johannes fick en tydligare ingång i att bidra med personal, ideella i det lokala engagemanget. Men var fanns de inbjudna föräldrarna?
Helena fick en projekttjänst med uppgift att utveckla arbetet med att stärka området. Bland annat genom att starta en gedigen ledarutbildning och kanske framförallt genom att inleda ett föräldrastödsarbete. Själv kom jag att ingå i referensgrupp för detta arbete.
Helena fick kontakt med Sonia Sherefay, som själv var utrikesfödd förälder och som förstod vilken kulturkrock det kan bli med det svenska samhället, demokrati och barnuppfostran. Sonia kom och inspirerade och vi startade med en klass i vardera en årskurs ett och fyra där mentorerna ville vara med och satsa. Vi bjöd in till föräldramöte och barnen hade bakat. Sonia kom och sa till mammor och pappor: ”Den skola ni kommer ifrån är den skola som fanns i Sverige på femtiotalet. Ni måste, måste därför vara med och ta ansvar för era barns framtid och det börjar med att man passar tider.” Åtta modersmålslärare fick en föräldrastödsutbildning handledd av Sonia. De fick verktyg inför kommande tre tillfällen som man bjöd in föräldrarna till. En viktig nyckel för att kunna lyckas, har varit att tillgodose de språk som finns i varje klass
En av de arabisktalande lärarna har haft en grupp med bara pappor och dessa vill fortsätta träffas eftersom gruppen har betytt så mycket.
För Helenas del har det blivit ett förlängt projektarbete. Cheferna har bestämt att från hösten 2016, ska föräldrastödsgrupper erbjudas till att föräldrar vars barn börjar förskoleklass. De som gick den första ledarskapsutbildningen har nu fått jobb eller engagemang på fritidsgården eller i olika föreningar. Den andra ledarskapsutbildningen startar nu och har deltagare mellan 18- 62 år.
Jag ser att det lyser i Helenas ögon. Hon har fått rakare rygg och ett patos som gör att hon kommer inte vika från uppgiften. Hon har fått glädjen tillbaka. För den som lever med påskens budskap talar vi om den tredje dagen, då dagen går från mörker till ljus, långfredag till påskdag.
I kommunalt utvecklingsarbete kan det handla om att gå från första året till det tredje året, då vet man att det har vänt. Vi som var med för två år sedan vet redan att det har vänt och vi anar ljuset.
Helena är en av de hjältar som kämpar för ljuset. Och jag tänker på all dagispersonal, lärare, fritidsledare och socialarbetare som upprätthåller människovärde och demokrati. De är hela tiden med och formar framtiden. Utan dem skulle det inte gå. Som församling är vår uppgift att påminna om hoppet som de ger till så många.
Glad påsk!
Maria Bard, diakon, samordnare interreligiöst arbete Svenska kyrkan Norrköping