Den som besöker Skärholmens kyrka kan nog inte undgå att lägga märke till den rika samvaro som råder på kyrkbacken. Denna mötesplats präglas av tanken om att vara en förlängning av Skärholmstorget, den livliga plätt på vilken kyrkan står sedan uppförandet 1976. På kyrkbacken stannar många upp för att dricka en kopp kaffe, läsa dagstidningen eller diskutera livets stora och små frågor. Där möts människor som bär på vitt skilda livshistorier och erfarenheter av vad det innebär att vara människa – somliga har flytt krig och rest långväga för att ta sig till just dessa kvarter, andra har bott i krokarna i hela sitt liv.
Under sommarmånaderna genomgår kyrkbacken en sorts utvidgning, när bord och stolar bärs ut på torget och en stor vepa med texten ”Sommarcafé” hängs upp utanför kyrkans bruna tegelexteriör. I caféet arbetar ungdomar från stadsdelen och gästerna låter inte vänta på sig när säsongen inleds.
Många ansikten är bekanta, många är nya. På sommaren blir torget på så vis en förlängning av kyrkbacken, snarare än det motsatta förhållandet. Kanske är det en bild värd att reflektera över såhär på sensommaren – hur kan vi som kyrka finna nya vägar att vara kyrka även utanför kyrkans väggar?
Viktor Jonsson, kommunikatör, Skärholmens församling, Stockholm