Jul i en orolig tid

 

 

”Ett nyfött barn ger oss hopp om att livet trots allt fortsätter, att vi måste möta morgondagen trots rädslan.”

– Det vSara Jacobsson Grip är kyrkoherde i Vantörs församling  och sitter med i FBHO:s styrgrupp.ar oroliga tider under andra världskriget och därför vågade vi inte skaffa barn, berättade en gång en äldre släkting för mig.
Rädslan för vad framtiden bär med sig finns också idag. Just nu pågår det grymma kriget i Syrien, människor flyr från olika delar av världen. Det är oroliga tider för många människor idag och rädslan finns också hos oss i Sverige. Det är lätt att låta misströstan ta över och hoppet om en fredlig värld känns ofta avlägset.

Men ska vi verkligen låta hopplösheten ta över? Jesusbarnet föds i ett ockuperat land och i Bibeln berättas det att Josef och Maria tvingas fly med sitt barn till Egypten för att undkomma Herodes vrede. En familj på flykt då. Familjer på flykt idag. Men vem av oss kan motstå att le när ett litet barn ler mot oss? Ett nyfött barn ger oss hopp om att livet trots allt fortsätter, att vi måste möta morgondagen trots rädslan. Ett litet barn berättar om vem Gud är. En Gud som finns i oro och strid, som delar människans utsatthet, som kommer med hopp i svåra tider.

Reformatorn Martin Luther tillskrivs citatet: Om jag visste att världen skulle gå under imorgon så skulle jag ändå idag plantera mitt äppelträd. Låt oss hålla hårt i hoppet trots oron! Låt oss ta vara på allt vi upplever som hoppfullt och sprida det till vår granne och medmänniska!

Gud välsigne dig!

Sara J Grip är kyrkoherde i Vantörs församling  och sitter med i FBHO:s styrgrupp.
sara.jacobssongrip@svenskakyrkan.se

Hopp om en annan tid

liten_flicka_malmo-1-1024x469

Just nu befinner sig många barn i Malmö i en mycket utsatt situation. Familjer har ryckts upp från bostäder och skola och tvingas ut i total otrygghet och ovisshet. Johannes döparen (som vi påminns om under Adventstiden) drog sig aldrig för att vara obekväm eller stå upp mot makthavare. Vad skulle han ha gjort i den här situationen?

Jag kan inte komma ifrån en barnslig tanke som jag haft de senaste dagarna, eller är det kanske inte en barnslig tanke. Det handlar om vad som hänt om Johannes döparen skulle gått omkring i Malmö just nu.

Gränspolisen i södra Sverige har satt igång en intensiv jakt på de papperslösa. Polisen har begärt ut adressuppgifter på de papperslösa familjer som fått stöd från socialtjänsten och socialtjänsten har lämnat ut uppgifterna. Plötsligt har en stor grupp människor som levt i någon slags trygghet med bostäder, skola och försörjningsstöd ryckts upp i total otrygghet och ovisshet.

Familjer som fram till för en vecka sedan levt ett någorlunda normalt liv blir nu tvingade till ett liv med ständiga uppbrott och en mycket osäker framtid. Barn som under flera år haft laglig rätt att gå i skolan vågar nu inte gå dit på grund av rädslan för att polisen ska hämta dem där.

Vad hade Johannes döparen gjort i en sådan här situation? Han som aldrig verkade rädd för att säga ifrån och som inte drog sig för de obekväma orden, varken inför folkmassorna eller makthavarna. Något som också till sist ledde till hans död. Vad hade han gjort? Vilka hade han rutit åt?

Hade han åkt upp till Stockholm? Stått utanför riksdagen och skrikit ut sin vrede över de politiska beslut som lett till den här situationen? Eller hade han gått in i det fina polishuset i Malmö och mitt i huset ropat ut att skolor, vårdinrättningar, socialkontor och heliga hus måste ni freda. Hade han gått in på socialkontoret och läst högt ur barnkonventionen? Eller hade han talat med alla våra biskopar och andra andliga ledare och sagt: ”Nu får ni hjälpa mig. Jag vill inte bara vara en ensam röst i öknen. Nu måste vi göra oss hörda tillsammans” –  ”Bana väg för Herren…den Herre som identifierar sig med de utslagna och ständigt lyfter fram barnens perspektiv.”

Eller skulle han komma hem till mig? Skulle jag då fråga ”vad ska vi göra?” Och skulle han då svara på samma sätt idag som då: ”Den som har två skjortor skall dela med sig åt den som ingen har och den som har bröd skall göra på samma sätt.”Jag vet inte om det är en barnslig tanke eller ej. Men jag vet att många barn befinner sig i en mycket utsatt situation just nu i min stad. Detta samtidigt som jag om och om igen läser texterna inför söndagen där vi lyfter fram Johannes döparen och hans budskap.

Men mitt i min förtvivlan över situationen finns ett par meningar som blir till någon slags hopp.

Orden i Galaterbrevet: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna.  Alla är ni ett i Kristus Jesus”. Och Jesaja ord i evangelietexten: ”Och alla människor ska få se Guds frälsning.” 

Detta får bli både bön och hopp om en annan tid och en annan värld, redan här och nu!

Per Kristiansson, präst i Svenska kyrkan i Malmö och samordnare för Svenska kyrkans flyktinghjälp i Malmö

Juluppropet – Skriv på för en humanare flyktingpolitik!

Juluppropet 2016! Skriv på för en humanare flyktingpolitik!

Juluppropet 2016! Skriv på för en humanare flyktingpolitik!

Skriv under Juluppropet här! Juluppropet.se

I FBHO-församlingar – precis som i många andra församlingar i Sverige – möter vi ofta människor med erfarenhet av flykt. De har tvingats lämna sina hem, och inte sällan sina familjemedlemmar och vänner. De som har förmånen att få stanna i Sverige har oftast inga möjligheter att återvända eller återförenas med sina anhöriga.

Många av dem vi möter kommer från Syrien och Irak, men även från andra krigs- och konflikthärjade områden i världen. Hårdast drabbas barn och unga.Svenska kyrkan uppmanar nu tillsammans med flera andra kristna företrädare regeringen till en humanare flyktingpolitik.

Juluppropet har tre krav: 

Genom att underteckna Juluppropet uppmanar vi regeringen att:

  • ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro
  • ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv
  • undanröja praktiska hinder mot familjeåterförening

Ur uppropet:

”Under 2016 har det skett en drastisk förändring i svensk asyl- och flyktingpolitik. I juni röstade riksdagen för en ny och restriktiv asyllagstiftning. Men inte bara lagen, utan också myndigheternas tillämpning har stramats åt. Människor på flykt riskerar att beskrivas som en social och ekonomisk belastning och ett problem som bör lösas utanför Sveriges gränser. Vi är många som är djupt oroliga över den teknifiering, empatilöshet och avhumanisering som kommer till uttryck i den nuvarande asylpolitiken och i diskussionen kring den. Särskilt drabbade är barn och unga, som berövas hopp och framtidstro.”

Läs hela Juluppropet här (versioner även på engelska, arabiska, polska och spanska)

Skriv under Juluppropet här! Juluppropet.se

Se ärkebiskop Antje Jackelén berätta om uppropet i SVTs inslag onsdagen 14 december.

Namninsamlingen pågår fram till den 31 januari 2017.

Det går också att skriva ut namnlistor och skicka in till adress:
Sveriges kristna råd, ”Juluppropet”,
Box 14038, 167 14 Bromma

Namnlistor för Juluppropet att skriva ut hittar du längs ner på sidan du kommer till om du klickar här