Skratten ekar i Lextorpskyrkans kök när orden bollas fram och tillbaka mellan oss medan soppgrönsakerna hackas och kaksmeten blandas.
Jäser, jäst och gäst. Vad betyder det, vad är skillnaden, hur stavas det och hur uttalas det? Innebörden illustreras med pösande kroppsspråk och ritade bilder. Förklaringar haglar på albanska, romani, arabiska, serbiska och engelska om vartannat. Någon antecknar i en bok för att komma ihåg.
Det är tisdag och från halv nio på morgonen har en efter en droppat in med ett glatt hej! Sanela som gör integrationspraktik i Lextorpskyrkan har varit först på plats och tillsammans med Hans, som är vaktmästare och soppcoach, förberett inför dagens sopptillagning.
Till slut är köket fyllt med ett tiotal kvinnor som hjälps åt att skala och hacka, bre smörgåsar, duka, koka kaffe, spritsa grädde och allt annat som ska till för att kunna servera en god sopplunch med kaffe och kaka till de 50-70 gäster som troget återvänder varje vecka. Och förutom dessa kvinnor kommer Anders, vår absolute favoritdiskare, som lyser upp samvaron med diverse anekdoter.
Ett viktigt inslag i vår tisdagsrutin är en väl tilltagen fikapaus tillsammans runt det stora bordet. Skratten sprider sig i kyrkans korridorer och flera av medarbetarna och andra besökare ansluter nyfiket. Det märks när man trivs!
Den sammantagna levnadshistoriken som finns samlad i köket varje vecka rymmer liv i fruktan och förföljelse, ångestfylld väntan och oro inför framtiden, sorg över förlorade familjemedlemmar, psykisk ohälsa. Men allt detta överskuggas under en förmiddag av skratt och glädje över att ingå i en innerlig gemenskap som inte frågar efter om du har ett svenskt personnummer, om du har svenska som modersmål, om du är effektiv samhällsmedborgare, om du tror på Gud eller Allah eller kanske ingetdera.
Just här och nu spelar det ingen roll. Jag blir varm i hjärtat när jag tänker på våra tisdagsförmiddagar. Detta är att vara kyrka i Lextorp. Att dela livets strävanden och villkor, att gråta och skratta tillsammans. Det ger mig hopp. Gud bor mitt ibland oss!
Eva Lundell, socialpedagog och inom kort vigd diakon,
Lextorps församling i Trollhättans pastorat