Blandad kompott idag. Ser bl a två filmer som på olika sätt handlar om drömmen om ett nytt liv.
Cherry
Kommer närmast från amerikanska independent-filmen Cherry. 18-åriga Angelina bestämmer sig för att lämna sitt white-trashiga hem så fort hon kan. Hon söker sig till porrindustrin i San Fransisco. I vilken utsträckning väljer hon? Svårt att säga. Hon är inte ett offer. Inte heller ett särskilt tydligt subjekt tycker jag.
Omöjligt att inte jämföra med Elles (Juliette Binoche) som jag sÃ¥g första dagen, även om det kanske är orättvist mot en debutant. Samma ämne, men inte alls lika komplext.Â
Väldigt lite om industrins baksidor, förutom att det betyder social stigmatisering och kan trassla till relationer.Â
Och huvudpersonens känsloregister är smalt. I princip framställs sexarbete som ett kul och spännande karriärval, om bara inte omgivningen var så fördomsfull.
En industri för och med ”vanligt” folk
BehÃ¥llningen av filmen är att den visar pÃ¥ nÃ¥got av omfattningen av industrin. Porr är inte bara nÃ¥got obskyrt som händer i smutsiga källare utan det är big business som äger rum i pÃ¥kostade studios. Med ”vanliga” män och kvinnor som delaktiga i alla led (aktörer, producenter, filmare, distributörer och konsumenter).
Mängden av filmer pÃ¥ detta tema bara här i Berlin tyder pÃ¥ att temat ligger i tiden. Men vad ville man egentligen med Cherry? Blev inte alls klok på det under visningen.Â
PÃ¥ frÃ¥gestunden efterÃ¥t etiketterar regissören sig som f d ”sexarbetare” och att ambitionen var att göra en film som ”sexarbetare” kan känna igen sig i. Känns lite naivt, uppgivet och extremt opolitiskt. Räcker det med det liksom? GÃ¥r frÃ¥n filmen med en känsla av beklämning.
Mads Mikkelsen som livläkare
Dessförinnan var det dags för danska En kongelig affaere med Mads Mikkelsen som livläkaren Johan Struense och Alice Vikander som drottning Caroline Mathilde.
Berättelsen räcker långt. Om visionen att förverkliga Upplysningen i politisk handling. Att använda makten till något gott. Och samtidigt vara fångad av makten, ofri att leva det liv man vill leva, låst i sin roll.
Och visst är det välgjort. Man kan lita pÃ¥ Mats. Men det mÃ¥ste tillhöra det mest konventionella som släppts frÃ¥n Zentropa. Ett kostymdrama med idéhistorisk klangbotten. Stor entusiasm pÃ¥ presskonferensen dock. Viss skrällchans till guldbjörnen?Â
Närmar oss upploppet nu. Imorgon ska vi hitta en vinnare.  Â
Mikael Larsson
handläggare för kulturfrågor

