Efter Bergmanpriset – om aristokrati i kris


Hård kamp i juryn om bästa manus

2012 år pris till bästa manus i Bergmans anda delades ut torsdag 28 juni under Bergmanveckans fjärde dag. Från 65 inskickade manus hade 25 valts ut till den sexhövdade juryns bedömning.

Efter en hel dags jurydiskussioner stod diskussionen om två diametralt olika manus och en utslagsröst fick demokratiskt fälla avgörandet.

Fuga av Jakob Márky, Göteborg

Priset på 140 000 kr gick till slut till ett manus av Jakob Márky, en 33-årig göteborgare med svensk-ungerska rötter. I centrum av berättelsen Fuga, står en yngre man –  Christoffer – som mycket ung en lovande konsertpianist och tyngd av en aristokratisk exilungersk familjs krav på Christoffers framtida framgång.

Christoffer har dock inte kunna infria den självmedvetna släktens höga förväntningar på prestation av yppersta märke och den klassiska musiken har blivit en tvångströja.

Juryns motivering

”Ett spännande manus, mycket visuellt och med många bottnar – både psykologiskt och som samhällsskildring. Ett tillstånd, en människa och kanske en nation på gränsen till sammanbrott. En exilens melankoli som ger nya bilder av ett kosmopolitiskt Sverige.”

Manus med många dimensioner

Personligen tyckte jag detta manus stack ut ur den mängd av intressanta berättelser som kommit in. Tre dimensioner av ett filmiskt arbete i Bergmans anda menar jag tydligt kunde urskiljas.

För det första ett bearbetande av en fundamental ensamhet som präglar individens existens. Men också en blandning av fantasi och verklighet, där inre och yttre verklighet överlappar varandra.

Och slutligen, de sköna konsterna i sig som ett potentiellt botemedel mot döden, men i Jakob Markys tappning, förvrängt till ett normativt tvång och ett ödesdigert järngrepp där livet stängs ute.

Angeläget för vår tid

När jag läste Jakob Márkys manus fick jag också nya bilder av ett förändrat Europa och en ny insikt kring en del av de folkomflyttningar som ägt rum sedan andra världskriget.

Jag tyckte mig få inblick i vilka komplexa processer som kan pågå hos en invandrargrupp med stolta anor av ett storslaget förflutet, dvs ungrare med en nationell stolthet av att ha tillhört den absoluta eliten i ett svunnet centraleuropeiskt rike, den Österrikisk-Ungerska dubbelmonarkin som gick under i och med första världskriget 1918.

När jag talade med Jakob Marky så fördjupades detta. Ett vara uppvuxen med en självklar aristokratisk medvetenhet skapar både förutsättningar för något stort – men också komplexa laddningar som han lyckas visa i sitt manus.

Europa med nationalistiska underströmmar

Jakob Markys Fuga ger också en kommentar till den europeiska politikens område där dagens Ungern går i en riktning som är nationalistiskt mörk och potentiellt riskabel.

Via berättelsen i Fuga, pekar en enskild individs kamp med tillhörighet, stolthet och otillräcklighet i flera riktningar och berättelsen hade en stor motivrikedom och nutidsrymd som gör att jag personligen verkligen vill se Jakob Markys manus som färdig film.

Chockglad pristagare

Tomas Axelson

Jakob Márky fick en positiv chock av beskedet och är redan i full gång med planeringen av filminspelningen under hösten. Han berättade energiskt på filmprisfesten under torsdagkvällen om idén bakom sitt manus och hur hela berättelsen kom till liv när han fick den att bottna i hans egen familjs långa historia i Sverige.

Jakob Márky, ett spännande och kommande filmnamn för framtiden.

Tomas Axelson, Kutens Bensin och Creperi Tati, Fårö

Lektor i religionsvetenskap, Falun och Svenska kyrkans juryrepresentant 2012 i ”Efter-Bergman”-juryn

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *