Lillhärdal är en by som ligger utanför Sveg. Byn består av 600 hushåll, en matbutik och en kyrka. I byn finns också ett Kulturcentrum och i helgen anordnades dansfilmsfestival på centrat. En av initiativtagarna, Andreas Hoffman invigningstalade och förklarade anledningen till denna oväntade festival;
– I dansfilm ställs frågorna om vem som gestaltas, är det dansaren eller är det dansen? Kan kameran dansa? Genom att anordna denna festival vill vi inte svara på frågorna utan ställa frågorna i rummet.
Hoffman sa också att intentionen med festivalen var att visa på ovanlig och okänd kultur, antalet besökare var därför ovidkommande.
”Rythm it is”
Öppningsfilmen hette ”Rythm is it” och handlade om ett samarbete mellan 250 barn- och ungdomar och Berlinfilharmonikerna. Det var en dokumentärfilm från början av 2000-talet som på ett interessant sätt visade på kreativa krafter och motkrafter.
Jag är inte alls van att se dansfilm och efter att ha sett öppningsfilmen kan jag omöjligt svara på festivalens frågeställningar. Jag skulle nog säga att det är både dansaren och dansen som gestaltas, men det ena kan ju inte leva utan det andra – så hur blir det då?
Festivalen är ett inspirerande och underbart sätt att göra smal kultur tillgänglig för många.
Beatrice Lönnqvist
präst i Botkyrka församling