Vad är det som får oss att bete oss som svin? Har vi helt förlorat visionen om ett demokratiskt, respektfullt och jämlikt samhälle? I våra kyrkor runt om i landet lyfter vi i skärtorsdagskvällen ett bröd med orden; Så är vi fastän många en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.
Vad innebär de orden för vår syn på människans värde och vårt förhållande till vad som håller ihop det gemensamma? Stefan Jarls nya film Godheten är en svidande kritik mot ett samhälle som svikit sina grundläggande ideal och offrat människor och mänsklighet på kapitalismens altare.
Vad är det som är verkligt viktigt? Vad är det vi egentligen behöver för att leva ett gott liv och vad har egentligen värde, är grundläggande mänskliga frågor i en Jarlsk film som andas både ilska, frustration och missmod.
Åt fel håll
Stefan Jarl tecknar en mörk bild av en värld på väg åt fel håll. Med ironins hjälp i sketcher, halvt på lek och helt på allvar, om avgångsvederlag och bilinköp, (-för att jag är värd det!) berättar Jarl och skådespelaren Thommy Berggren om hur girighet och egoism tar allt mer plats och vi inte ens bryr oss om våra grannar.
Men också med hjälp av ekonomijournalisters och forskares auktoritet visar filmen på ett samhälle som helt tappat riktningen. Ett samhälle som inte längre värnar det gemensamma bästa. De som skulle stå för ideal som solidaritet och jämlikhet, tidigare ministrar i Sveriges regering, har blivit en del av problemet. Själva med i den ena bolagsstyrelsen efter den andra.
Längtan och svek
Med en längtan efter en värld där vi hjälper varandra, där människan värderas mer än saker och papperspengar, där vi visar barmhärtighet, tycks Jarl stå rätt uppgiven. Bilder av naturens stilla skönhet blir en skarp kontrast till människans hetsiga jakt efter mer som blir till ett svek mot sig själv, naturen och allt heligt. Ibland tycks visionen om det goda samhället vara lika avlägsen som människorna på planeten Tellus när man närmar sig från yttre rymden. Finns det något hopp? Var finns godheten?
Filmen Godheten ställer viktiga frågor, om än med en något moralistisk och stundtals självgod ton i domen av ”de andra”. Svenska kyrkan har all anledning att ta frågorna om, och längtan efter, värde och ideal på allvar. Som kyrka har vi ett uppdrag att se och reflektera över värdeförskjutningar och växande klyftor i vår närhet och i världen och vara med i samtalet kring vad som är ett gott samhälle. Stefan Jarl utmanar oss till ett sådant samtal!
Ansvar och barmhärtighet
För världens och vår egen skull behöver kyrkan ständigt återvända till vår tros grund-fundament om alla människors lika och okränkbara värde, där varje människa oavsett bakgrund, lön, kön, eller partipolitisk tillhörighet är helig. Hur förhåller vi oss till människans eviga brottning med att det vi vill göra, det gör vi inte och det vi inte vill, det gör vi?
Vi är inte ett vi och ett de, vi är alla en del av det samhälle och den mänsklighet som ständigt sviker de minsta och inte lever upp till de värden vi tror på. Vi är också älskade och älskande, tänkande och längtande, skapande och ansvariga delar av detta fantastiska släkte homosapiens. Del av den värld av liv som är omsluten av Guds barmhärtighet.
Vi är ett enda bröd och en enda mänsklighet som lever inför den Gud som vänder sitt ansikte till oss på väg mot en möjlig förändring. Som en påsk-vandring, en väg från missmod och uppgivenhet till tro, hopp och en kärlek som bryr sig om att låna grannen en kopp socker.
Åsa Ström Broman
Studentpräst Norrköping