Archive for maj, 2013

Vad är sanning?

Maj 27

Guldpalmen

Guldpalmen har delats ut i Cannes och som ni kanske sett gick den till Abdellatif Kechichtes La vid d’Adèle – chapitre 1 & 2, en film om sexuellt identitetssökande, som uppmärksammats för sina ”explicita scener” som det heter på svengelska. Knappast någon nyhet i filmvärlden, men fortfarande lite nytt i mainstreamfilmen, om det handlar om två kvinnor. 

Att just denna film får guldpalmen samtidigt som protesterna mot samkönade vigslar ekar på Paris gator visar att frågan fortfarande är infekterad, också i EUs hjärta.  

Sanning och lögn

Den ekumeniska juryn fastnade istället för Asghar Farhadis The Past (Le passé), regissören bakom Nader och Simin – en separation, som fick guldbjörnen i Berlin 2011. The past utspelar rör sig också i familjen och juryn motiverade sitt val såhär:

How do we take responsibility for our past mistakes? In a thriller style, the director shows the daily life of a stepfamily, where everyone’s secrets and the complex relationships gradually disentangle. A dense, deep and engaging film that illustrates this verse: ”The truth will make you free” (John, 8:32)

Ovanligt, och lite instrumentellt, att utnämna filmen till en ”illustration” tycker språkpolisen. Hoppas och tror att det är roligare än så. Filmen belönades också med priset för bästa kvinnliga huvudroll av den stora juryn.  

Mikael L 

 

 

Filed Under: Nyhet

War witch

Maj 24

En mycket angelägen premiär är det ikväll när oscarsnominerade Krigets barn (originaltitel Rebelle, eng titel War Witch) går upp på svenska biografer. Jag var med och gav den ett hedersomnämnande i den ekumeniska juryn i Berlin förra året. Unga debutanten Rachel Mwanza fick också pris för bästa huvudroll av Berlinalens  stora jury.  

Regissören Kim Nguyen och huvudrollsinnehavaren Rachel Mwanza från Rebelle

Regissören Kim Nguyen och huvudrollsinnehavaren Rachel Mwanza från Rebelle

Filmen utspelar sig i Congo Kinshasa och vi får följa en ung flicka som tränas upp till barnsoldat. Hon får den tvivelaktiga och mycket riskabla äran att fungera som ett slags orakel (war witch) hos krigsherren. Det som skiljer Rebelle från så många andra filmer om barnsoldater är att vi bokstavligen får se krigets vansinne från barnets ögon.

Vapnet som snuttefilt

Här skildras det också hur religionen används i socialiseringen till soldat. Vapnet blir ett övergångsobjekt, en snuttefilt som laddas med gud och (döda) föräldrar. Före striden får barnen dricka ”trolldryck” och i filmen interfolias drömsekvenser med visioner av döda skugggestalter.

Vad är dröm och vad är verkligt? Noll effektsökeri utan tvärtom mycket adekvat att visa hur diffus den gränsen är i den extrema situation som ett inbördeskrig utgör. Mitt i allt också en gnutta helt osentimentalt hopp.

Viktig film, om barns utsatthet och livskraft. Glad att den hittat också till vårt hörn av världen.

Mikael Larsson

Filed Under: Filmtips

Olycklig kärlek

Maj 17

Årets  filmfestival i Cannes öppnade i onsdags med Baz Lhuhrmans tolkning av The Great Gatsby, F Scott Fitzgeralds stora epos om kärlekens omöjlighet och överklassens livsfientlighet. Redan ikväll har den svensk biopremiär. DNs Kerstin Gezelius gillar inte och passar på att såga hela Luhrmans produktion som ytlig och hetsig.

Jag håller inte med. Luhrmans version av Romeo och Julia (1996) med en väldigt ung Leonardo Dicaprio i huvudrollen tillhör mina absoluta favoriter, där det spektkulära bildspråket bara förstärker dramats tidlöshet.

Mikael Larsson. Fotograf: Kervin Tran.

För sent?

Vill man satsa på något mer stillsamt rekommenderar jag gärna debutanten Gorki Glaser-Müllers  kammarspel En gång om året . som också har premiär ikväll. Med Gunilla Röör och Michalis Koutsogiannakis . Såg den på Göteborgs filmfestival förra året och blev riktigt tagen (Kärlek är svårt.).

Det älskande paret har träffats på hotellrum en gång per år i 30 år, men ställs nu inför frågan om de ska åldras tillsammans. Vad betyder det att älska? Varför gör vi det här? Kan det vara försent för kärlek? Mycket sevärd och hoppas att den når sin publik.

Mikael Larsson

Filed Under: Filmtips, Nyhet

En vardag utan hopp

Maj 7

I den schweiziska alpstaden Nyon arrangerar man i slutet av april varje år filmfestivalen VISIONS DU RÉEL. Där står de två kristna filmnätverken Interfilm (protestanter) och Signis (katoliker) värdar för en interreligiös filmjury, som ska innehålla en judisk, en muslimsk, en protestantisk och en katolsk företrädare.

Senast vi hade en svensk representant i juryn var 2009 genom Mikael Mogren, nu stiftsadjunkt i Västerås stift. 

Schweizisk glesbygd

Årets vinnare blev dokumentären Zum Beispiel Suberg, i regi av Simon Baumann (Schweiz).Regissören återvänder till sin barndoms by för att undersöka avfolkningens konsekvenser. Juryn motiverar valet såhär:

For its beautiful quest in which youth and tradition complement each other as well as the individual and the community. This enables the village to open up again to the world. The film maker`s startingpoint is his native village. The rural roots vanish and new inhabitants live in a self imposed closure. Without being nostalgic the director offers a vivid regard of an ongoing change of transformation.

Vardag i flyktinglägret

Den film som fick nöja sig med ett hedersomnämnande verkar kanske mer intressant I mina ögon. Les Chebabs de Yarmouk, i regi av Axel Salvatory-Sinz (Frankrike) utspelar sig i ett palestinskt flyktingläger i Syrien där vi får följa vardagen för tredje generationens flyktingar. Juryn motiverar valet såhär:

For its authenticity and poetic and touching language. The film maker approaches the reality of the enclosure in a Palestinian refugee camp in Syria. His work touches the dreams and the deceptions of a group of young people to overcome with courage and hope the doubts and difficulties of a whole generation.

Schwizaren Lucie Bader Egloff ledde juryn bestående av Houda Ibrahim (Frankrike), Shafique Keshavjee (Schweiz)och Jörg Taszman (Tyskland). 

Mikael Larsson

Filed Under: Nyhet