När vi kommer ut i solen efter att ha sett Mockingjay 1 på Universal city i Los Angeles är vi alla fyra ganska tagna (Jonas 46 år, Jean 21 år, Elisabeth 21 år och Sara 16 år). Det har varit två intensiva timmar. Som Jean, som studerar skådespeleri i Hollywood, konstaterar så kastas vi rakt in i dramat. Det ges ingen tid för att långsamt bygga upp en spänning. Berättelsen tar vid där den slutade i den förra filmen.
När vi tillsammans funderar på vilka scener vi har fastnat för berättar både Sara och Elisabeth om två olika scener som handlar om relationen mellan Katniss och Peeta. Peeta är tillfångatagen i huvudstaden medan Katniss befinner sig hos rebeller i ett av distrikten. Deras relation utspelas i den här filmen framförallt via TV-sändningar. Och Katniss lojalitet och kärlek till Peeta får en avgörande roll för hur kampen mot huvudstaden utvecklar sig. Jean har fastnat för en scen där dåligt utrustade rebeller rusar rakt mot beväpnade vakter för att utföra ett attentat. Filmen spelar på tydliga kontraster mellan mänskliga rebeller vars ansikten man kan se och robotliknande soldater med dolda ansikten. Uppdelningen mellan onda och goda blir väldigt tydlig. Överhuvudtaget är det få karaktärer som man verkligen får lära känna i filmen. De flesta är bara delar i anonyma massor, både på den ”onda” och ”goda” sidan.
Själv har jag fastnat för en scen när Katniss har accepterat att ta på sig rollen som symbol för kampen mot huvudstaden. Hon skickas till ett av distrikten för att få möta rebeller. Hela besöket filmas med syfte att skapa propaganda för att få fler att våga ta upp kampen. I scenen slås jag av hur hon brottas med den uppgift hon förväntas ta på sig. Hon tvivlar men tvekar samtidigt inte att på ett osjälviskt sätt agera när det krävs. Kopplingen till evangeliernas skildringar av Jesus känns inte långsökta att göra. Hon är det enda hoppet, som Elisabeth säger. Rebellernas propaganda general vill skapa en medial messiasgestalt. Han regisserar en roll han vill att hon ska spela. Men det är först när hon får möjlighet att vara sig själv om hon på riktigt kan ta på sig rollen som ”the Mockingjay”. Då kan hon inspirera andra. I brottningen mellan att ta på sig en roll som förväntas av henne och samtidigt vara trogen sina ideal och sitt samvete ligger mycket av filmens dramatik.
Filmen får Sara att fundera på hur de budskap vi möts av i media är formade för att få oss att tänka och känna vissa saker. För president Snow är media det huvudsakliga redskap han har för att styra människors tankar och handlingar. Och samtidigt är det just genom den mediala propagandaapparaten som Katniss når ut genom att vara sig själv och stå upp för det hon tror på.
Vi konstaterar att det är en film som handlar om statens makt, om segregation och om media. Men det är också en film om kärlekens kraft. I dragkampen mellan att vara lojal med enskilda människor eller med den större kampen är det som att filmen visar att det just är genom att följa sitt samvete och stå upp för enskilda människor som den större kampen kan vinnas.
Innan vi lämnar Universal city, där vi sett och samtalat om filmen, konstaterar vi också att brottningen Katniss står i också kan vara vår. Även vi lever våra liv med förväntningar och budskap från olika håll. Hur gör vi våra val? Hur finner vi modet att stå upp för det vi vet är rätt? Och hur kan vi överhuvudtaget veta vad som är rätt och riktigt?
Fortsättning följer.
Jonas Ideström, Elisabeth Ideström, Sara Ideström och Jean Kartal.
Los Angeles den 21 november 2014