Film där hjärtat får vara med
När vinter gått till vår, det är då det är dags för BUFF barn – och ungdomsfilmfestivalen i Malmö. Under festivalen tävlar åtta nominerade filmer om Svenska kyrkans ungdomsfilmpris. Juryn har att utse en vinnande film som vid sidan av mer gängse kvalitetskriterier för filmpriser även bland annat ska kunna användas i kyrkligt filmarbete, har värderingar som ska kunna ses i ljuset av evangeliets budskap, har en existentiell tematik och allmän genomslagskraft som inte begränsas av nationell eller lokal kontext.
Årets jury berättar om givande och djupa samtal, som mynnande ut i ett genemsamt beslut att till årets vinnare av Svenska kyrkans ungdomsfilmpris vid BUFF i Malmö utse den isländska filmhiten Heartstone (Hjartasteinn, 2016) av Guðmundur Arnar Guðmundsson. På plats för att ta emot vinnardiplomet vid prisceremonin i Malmö Gamla Rådhus var huvudrollsinnehavaren Baldur Einarsson.
.
I juryn ingick prästen Katarina Vaarning, församlingspedagogen Jesper Ödemark och regissörerna Sanna Lenken och Sofia Norlin.
Deras motivering lyder:
En sinnlig relation beskrivs i ett våldsamt landskap. Ett sökande
efter identitet med sprickor som släpper in både ljus och mysterium. Med sensuellt
bildspråk och värme skildras en passionsberättelse.
Du kan läsa mer om filmen i länken här: Filmens officiella hemsida
Juryn delar med sin några tankar kring sina erfarenheter från juryarbetet
Katarina Vaarning, präst: BUFF är viktigt för att det är den största barn- och ungdomsfilmfestivalen i Sverige, och den är här i Malmö. Filmen kan fördjupa ämnen som vi som kyrka tar upp i våra verksamheter, genom att ge bilder som gör det lättare att tränga in i ämnena. Vi utgår från bibeln men vi behöver också kunna lyfta in de stora berättelserna, de stora orden, i dagens liv och ofta är film ett väldigt bra medium för det.
Jesper Ödegård, församlingspedagog: Jag tänker också multimediaupplevelse. Barn och unga är så vana att matas med ord och bild och ljud i ett paket, och i det fältet fungerar film. Vi kan välja att visa film utifrån ett visst tema, eller en film vi tror ska landa rätt.
En film som kan vara från en annan plats, på ett annat språk, en annan verklighet, som visar att de stora frågorna är globala, film som går på djupet som visar något annat, vad som är viktigt i livet på riktigt, på insidan och det är ju så vi arbetar inom kyrkan. Att se att människor är lika världen över i de stora frågorna men jag tror också att man kan få syn på sig själv genom att se andra i en viss ålder, och relatera till att man växer, blir äldre.
Katarina Vaarning: En 14-åring i vilket land som helst blir också kär för första gången, funderar över sin identitet, hanterar relation till sina föräldrar, funderar över meningen med livet. Att se filmer som är visar att man inte ensam om det man går igen.
Utifrån era tidigare erfarenheter, är det något som skiljer sig att sitta i en jury för ett filmpris från Svenska kyrkan?
Sanna Lenken, regissör: I stort så har det varit som i annat juryarbete. Men en sak vi pratat om ganska mycket är vad är det existentiella i filmen, vad är det filmerna talar med oss om? Om vi fyra med våra olika bakgrunder kan tala om det, kan alla göra det.
Sofia Norlin, regissör: Det har varit ganska djuplodande samtal med de fantastiska jurykamraterna. Samtal om vad som sker i själen, i miljön i de olika filmerna. Vi har pratat mycket om vad är det filmen berättar, på ett djupare plan. En sak som väldigt tydligt kommit fram i våra samtal är om det i filmerna finns ett hopp, ett ljus, det har varit viktigt.
Charlotte Wells
Handläggare för kulturfrågor, Kyrkokansliet Uppsala