Underbart men allvarligt. Jag kan inte tänka annat på världsmiljödagen. När jag tittar ut igenom ett tågfönster och färdas genom Sverige så är det så underbart vackert just nu. Jag färdas genom ett land där uppvaknandet i naturen ger så mycket hopp om en tid av varma sommardagar, fåglar som får nya ungar och skördar som gror på åkrarna. Kort sagt ; Livet som ständigt uppstår.
Samtidigt är det allvarligt. Mest allvarligt är att vi människor på planeten och i synnerhet vi som bor i den rika delen av världen inte förstår att vi spelar en avgörande roll för framtiden. Planetens har gränser och vi överträder dem. Fast vi låtsas inte om det. Allvarligt. I förra veckan lyssnade jag på Johan Rockström och Anders Wijkman , två profiler som har koll och erfarenhet. De kunde berätta om tillståndet i världen och det är allvarligt. Det allvarligaste är kanske att vi inte förstår eller vill förstå att det är vi människor som har avgörandet i våra händer. Rockström sa ungefär så här ”Fram till 1950 talet så levde vi på en stor planet med en liten ekonomi. Idag lever vi på en liten planet med en stor ekonomi.” Nu måste vi inse att vi sitter i förarsätet. Wijkman sa bland annat att frågan om jordens framtid är existentiell fråga. Allvarligt.
Men underbart är att det finns en mängd verktyg för att förändra framtiden. Vi kan förändra strukturerna och vi kan klara planeten och samtidigt få människor ur fattigdom. Men det gäller att vi som har kapacitet att förändra gör det nu. Allt för att kommande släkten ska få se hur underbart det är att jorden ständigt och på nytt föder fram livet. Underbart men allvarligt.