Indien: Kvinnor står upp mot förtrycket


När kvinnor organiserar sig, börjar försvara sig och vägrar att acceptera förtryck, tvingas en förändrad syn på kvinnan fram. Svenska kyrkan stöder Women’s Association on Violence Against Women som på några år fått kvinnor som varit maktlösa att stå upp mot förtrycket. Den 14 april sänder SVT på temat Indiens kvinnor hela dagen.

Leslee Udwins dokumentär Indiens dotter, som släpptes i mars i år, återuppväckte den livliga debatten om könsrelaterat våld i Indien. Debatten sträcker sig långt utanför Indiens gränser och har förts internationellt såväl som här i Sverige.

Filmen tar sin utgångspunkt i den brutala gruppvåldtäkten på 23-åriga Jyoti Singh 2012, och skildrar såväl Jyoti Singhs familj, som förövarna och deras anhöriga. Udwins dokumentär skildrar dock inte bara det oerhörda patriarkala förtrycket, utan också motståndet mot detta förtryck och de starka reaktioner som kom i efterspelet av våldtäkten.

Det som upprör många allra mest i filmen är hur brottet legitimeras av förövarnas försvarsadvokater. En av dem säger bland annat: ”We have the best culture. In our culture there is no room for women.” Att en företrädare för rättsväsendet uttalar sig på detta sätt är ett uttryck för hur dominerande de patriarkala strukturerna är.

Men det finns också tydliga tecken, såväl i filmen som i det vi från Svenska kyrkan ser när vi besöker partner i Indien, som visar på en motsatt trend och att det finns utrymme för kvinnor i Indien. Inte ett rättvist och jämställt utrymme, men ett utrymme för förändring och ett utrymme som har potential att expandera.

Svenska kyrkans partnerorganisation Lutheran World Service India Trust (LWSIT) arbetar sedan 2009 med kvinnors säkerhet och att stärka kvinnors rättigheter genom kvinnonätverket Womens’ Association on Violence Against Women (WAVAW).

Kvinnorna i WAVAW, Women's Association on Violence Against Women. Gruppens medlemmar bär västar med gruppens logo, som visar  vart våldsutsatta kvinnor kan vända sig. Foto: LWSIT
Kvinnorna i WAVAW, Women’s Association on Violence Against Women. Gruppens medlemmar bär västar med gruppens logo, som visar vart våldsutsatta kvinnor kan vända sig. Foto: LWSIT

Monalisa Bhanja som arbetar i slumområdena i staden Bhubaneswar skriver:

”Den 9 december 2009 träffades omkring 150 kvinnor i Bhubaneswar för att markera kampajen Agera! 16 dagars aktivisism för avskaffandet av våld mot kvinnor. När vi började analysera den verklighet och hopplöshet som många kvinnor och flickor befinner sig i beslutade vi att starta en kvinnogrupp för att arbeta mot våld mot kvinnor och LWSIT gav oss stöd i denna process.

WAVAW:s arbetssätt bygger på att kvinnor som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld omedelbart ska kunna vända sig till någon i gruppen, få hjälp att göra en anmälan och få stöd i sin situation. Oavsett om det handlar om våldtäkt, våld i hemmet, hemgiftsrelaterat våld, misshandel av barn eller abort av flickfoster.

Så många medlemmar som möjligt i nätverket kopplas in och en åtgärdsplan görs upp. Gruppen försöker först lösa problemet genom att sammanföra parterna, samtal och rådgivning. Lyckas inte det tar gruppen hjälp av den lokala polisstationen, eventuellt juridisk rådgivning och anmälan till kvinnokommissionen. Gruppen har etablerat ett gott samarbete med polisen och kvinnokommissionen, som är myndigheter som kan vidta åtgärder mot våldet.

”Tidigare visste kvinnor som utsattes för våld inte vart de skulle vända sig. Nu vet de det. Våldet mot kvinnor har minskat väsentligt och en viktig förändring är att många män nu är medvetna om följderna av våld mot kvinnor, samt att kvinnor i våra bostadsområden har fått egen makt att försvara sig tillsammans”, konstaterar Monalisa Bhanja.

En viktig del för att skapa förändring ligger i att föra upp frågorna på dagordningen och att arbeta med attitydförändringar bland både män och kvinnor. När kvinnorna kommer samman blir deras röst starkare och de får gehör för sina frågor.

På grund av de patriarkala strukturerna är våldet utbrett och det finns en acceptans för att det förekommer. En viktig uppgift är därför att höja medvetenheten kring kvinnors rättigheter och att skapa möjligheter att utkräva dem.

”Nu finns en gräns som varken poliser eller politiker kan överträda. Uttalanden om kvinnor som bär olämpliga kläder eller är ute på kvällarna leder till ramaskri i medierna”, skriver Mia Holmgren i en DN:artikel i den 11 april med rubriken Indiens kvinnorörelse känner ny framtidstro.

Det vi ser är att när civilsamhälle och myndigheter arbetar tillsammans mot det patriarkala förtrycket går det att bryta acceptansen för könsrelaterat våld. När kvinnor organiserar sig, börjar försvara sig och vägrar att acceptera förtryck skapas ett hopp.

I morgon uppmärksammar SVT kvinnors situation i Indien från tidig morgon till sen kväll. Se filmen Indiens dotter på SvtPlay och lägg märke till sprickorna i den kultur som försvarsadvokaten i filmen beskriver. Genom dessa lyser ljuset. Vi tänker fortsätta att ge det ljuset syre.

Dokumentären Indiens dotter, går att se på SVT Play i ytterligare 30 dagar.

Karin Bodin, Svenska kyrkans programhandläggare för Indien och  Bangladesh och Annika Lindé, Svenska kyrkans policyrådgivare inom genus och teologi.

 

En kommentar

Julia Fijal säger
7 oktober 2016 – 01:31

Hej!
Kan man jobba som volontär i projektet i Indien? Jag pluggar till socionom och skulle vilja göra min praktik inom det här området.
Hälsningar
Julia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *