Det frågas med allt tätare intervall vad Svenska kyrkan gör för utsatta och förföljda kristna. Det är bra att engagemanget finns för alla förföljda, och kristna är enligt en del påståenden den mest förföljda religiösa gruppen. Det kan vara bra att fundera över. Självklart finns det ett slags syskonskap mellan alla kristna i världen. Och samtidigt har kristna också tagit ställning mot förtryck i många sammanhang oavsett vilken grupp det handlat om.
På 80-talet var jag själv engagerad för kristna i Östeuropa och Sovjetunionen. Särskilt stort blev engagemanget för DDR, Östtyskland, genom ett utbytesprogram jag kom med i tillsammans med flera vänner. Vi lärde oss försiktighet och att inte prata om vad som helst med vem som helst. Men när vi kom hem till Sverige berättade vi desto mer. Vi tyckte det var viktigt att alla i Sverige blev medvetna om att inte långt ifrån oss bodde människor utan de friheter som vi tog för självklara. Jag hade en lärare på universitetet som blev mycket engagerad i våra resor. Han uppmuntrade oss och var väldigt vänlig. Han undrade också om han kunde hjälpa till på något sätt. En gång var han med när en präst från DDR fick tillstånd att resa till Lund. Läraren hjälpte oss mycket. Senare har det blivit känt att denne lärare var agent för Stasi, den Östtyska hemliga säkerhetstjänsten. Han rapporterade för sina överordnade om vad vi gjorde och vilka vi träffade. Vi var försiktiga i DDR men inte här hemma i Sverige. Vårt berättande om vad vi gjorde, i syfte att väcka opinion, bidrog istället till att öka förföljelsen för någon.
Jag lärde mig en läxa. Nu berättar jag inte vad jag gör, och jag vill uppmana alla att INTE berätta offentligt vad som görs för specifika grupper i specifika länder! Frågan om vad Svenska kyrkan gör bör alltså till stor del lämnas obesvarad.
Något kan man ändå säga. Svenska kyrkan arbetar i många länder genom samarbete med lokala kyrkor och genom vår kyrkas eget arbete i olika länder. Detta kan man få information om på Svenska kyrkans hemsida. Frågan ”gör Svenska kyrkan något” kan alltså besvaras med ”JA!”. Att det är så att många grupper förföljs, till exempel kristna, ska vi berätta. Men vi får inte spela ut förföljda kristna mot förföljda som inte är kristna. Ingen ska behöva bli förföljd! När det gäller just de kristna finns enklare och upparbetade samarbetskanaler. De använder vi, men vi ska vara försiktiga med att redovisa dem.
4 kommentarer
Robert Södertun säger
7 februari 2016 – 06:58Rekommenderar en titt på www.open-doors.se där man kan se förföljelsen av kristna över hela världen i World Watch List. WWL är den enda heltäckande undersökningen av förföljelse av kristna som finns i världen.
Det är ju inte bara i Mellanöstern som det är förföljelse. Det händer även att kristna förföljer andra men det är ju inget argument i sammanhanget. De som förföljs har det ju inte bättre för det.
Man räknar med att 80% av all förföljelse är mot kristna över världen.
Jag arbetar sedan sju år för Open Doors som presentatör i södra Sverige och sitter i styrelsen.
johantyrberg svarar
20 april 2024 – 05:40Open Doors är en av de organisationer som stödjer förföljda kristna. Med dem samarbetar Svenska kyrkan på olika sätt. Det många tycks ha svårt med är att kristna engagerar sig för alla Guds skapade barn, och vill inte ställa den ene mot den andre. Vi ber till exempel ”…ett enda bröd, en enda mänsklighet.” inte ”en enda kristenhet”
Leonard Hagberg säger
8 februari 2016 – 01:46http://bloggardag.blogspot.com/2016/02/biskoparna-ber.html
Jag hade också besök från DDR av "kristna studenter" när jag var studentpräst i Stockholm på 80-talet, jag var väl medveten om att dessa studenter var regimtrogna, det var väl bara dåvarande biskopen som trodde att allt var OK - förstår inte din koppling till dagens förföljelse av just kristna, varför inte säga som det är - just deras tro är orsaken till förföljelsen, att inte säga just detta tycker jag bara är fegt och oärligt.
johantyrberg svarar
20 april 2024 – 05:40Jag tror inte att du förstod min poäng. Flera företrädare för kristna i olika länder såsom Kina och i mellanöstern har bett om att vi inte meddelar vad vi gör i samarbete med dem, eftersom det förvärrar deras situation. Det är vad jag redovisar i bloggtexten. Jag har inte sagt att vi inte ska berätta ATT kyrkan gör något, inte heller ATT kristna förföljs. Jag vill bemöta den naivitet som vill att kyrkan ska redovisa VAD man gör. Och misstron att, om detta inte redovisas görs troligen inget.
Alma-Lena säger
9 februari 2016 – 08:27Varför måste man avslöja hemligheter, det har väl ingen begärt? Men ett klart uttalat stöd kan man visa utan detaljer. Ingen begär detaljer men sluta snacka en massa obegripligt och bara säg som det är, kristna håller på att utrotas i Mellanöstern. Andra dör också och fler är de eftersom det finns så få kristna kvar. Men det borde inte vara på sin plats att hymla just nu. Ditt exempel med DDR haltar på båda sidor och är helt irrelevant för det kristna i Mellanöstern nu ber om: moraliskt stöd som uttrycks i tydliga ord och fördömanden.
Varför ska det vara så svårt? Menar du och SvKs ledning på fullaste allvar att stöder man de kristna stöder man INTE andra folkgrupper? Om man uttalar sitt helhjärtade och tydliga fördömande av utrotandet av kristna i kristendomens hemland då bryr man sig inte i andra gruppers lidande? Vad är det för retorik? Nej, denna text ger bara ytterligare bevis för hur undfallande och mjäkig SvK är i denna fråga.
Ändå är det enda som begärs ett tydligt uttalande, inte en massa pjämmer om hur många hemliga hjältedåd som görs av SvKs egna modiga agenter i fiendeland.
Repeat after me: Vi fördömer det pågående medvetna och systematiska utrotandet av kristna folkgrupper i kristendomens vagga. Ingen ursäkt för detta beteende finns och det måste genast upphöra!
johantyrberg svarar
20 april 2024 – 05:40Hej Alma-Lena! Jo det är just en del hemligheter några begärt som är orsaken till denna text. Flera av dem begär – inte att Svenska kyrkan fördömer förföljelse, för det gör vi – utan att få veta VAD Sv ky gör. Det är vad texten handlar om och det är vad jag gör en jämförelse med DDR om. Om man berättar vad man gör ger man förtryckarna och mördarna nya redskap.
I denna debatt framkommer också en syn på Svenska kyrkan som inte stämmer med hur kyrkan fungerar. Kyrkan är mer än kyrkokansliet! Många församlingar arbetar intensivt på olika sätt, tillsammans med olika organisationer mot mord och förtryck.
Ida säger
13 februari 2016 – 04:51Johan, du är klok. Jag håller med dig. Jag tänker verkligen att det Goda som görs i tysthet och på gräsrotsnivå är extremt mycket viktigare än att plocka PR poäng och spilla människoliv på kuppen, för att se bra ut utåt. Du är inte feg, du är jättemodig. Det är helt idiotiskt att outa vad man gör och vart när mycket av räddningsarbetet kan ske just för att det sker bakom kulisserna. Om man säger "vi gör en jätteinsats här" och pekar på konkreta platser där det handlar om att man blir slaktad för sin tros skull, ja då är man medskyldig till det spillda blodet! Det MÅSTE ske i tystnad och utanför strålkastarna. Den kristnes goda gärningar tillräknas henne på den yttersta dagen. Hon behöver inte redovisa dem för allmän beskådan, Gud känner människans hjärtan. man kan ställa sig frågan "vad är mitt motiv med att vilja veta?" För jag tror det till viss del handlar om att man vill kunna luta sig tillbaka själv. "Svenska kyrkan gör ju en massa bra saker och jag är ju med där." Istället för att faktiskt engagera sig på riktigt. Jag håller med Biskop Johan. /Ida