Gör det inte för svårt för dig i fastan


När du uppmärksammar fastan gör du det för din egen skull. Det handlar inte om att uppfylla några kristna plikter, eller att visa Gud att du duger, det vet Gud redan!

Du uppmärksammar fastan på det sätt du valt. Det kan handla om att avstå från något som kanske nästan tagit kommandot över dig. Genom att avstå det tar du tillbaka makten över ditt liv. Det kanske handlar om att avstå från något för att påminna dig om att inget i livet är självklart. Kanske du istället för att avstå något har lagt till något, läsning av en andaktsbok eller Bibeln, eller följt med på pilgrimsvandring eller reträtt. Vad du än valt är det för din egen skull, på samma sätt som motion eller promenader. Regelbunden motion mår kroppen bra av, regelbunden bön och andlig övning mår jag bra av. Det blir en andlig träning och utmaning av mina funderingar om livet.

Gör det inte för svårt för dig. En del tycker att det efter ett tag blir besvärligt och fyller tankarna med kamp. Blir det för tufft har du kanske tagit i för hårt? Tona då ner. Det är frihet i Kristus som leder mig. Plötsligt blir det kanske lättare?

Ytterst handlar det om min tro. Inte om försanthållande tro i detta fall, utan om tillit. För att öva mig i tillit till Kristus behöver jag påminna mig om hans närvaro. Det gör jag genom att avstå något som annars pockar på min uppmärksamhet. Avståendet i sig är alltså inte poängen, utan undanröjandet av sådant som kommit i vägen. Det som kommit i vägen för Kristus behöver röjas undan för att jag ska bli medveten om Kristus, det som kommit i vägen för livet behöver flyttas undan så att livet blir tydligare.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *