Fastlagssöndagen – Kärlekens väg

En predikan vid söndagsgudstjänsten i Lagga kyrka och högmässan i Östuna kyrka 15 feb 2015

De heliga texterna
Jes 52:13-15
1 Kor 13:1-13
Luk 18:31-43
Ps 86:5-11

Psalmer Lagga
Ing 137:- Den kärlek du till världen gav
Mellan läs kör kärlekens väg
Grad 19:- Du för vars allmaktsord
Ps Ef pred kör Jerusalem
Ps innan förbön 45:- Jesus för världen
Utg 135:- Se, vi går upp till Jerusalem
Post kom du som är ljuset

Psalmer Östuna
Ing 135:- Se, vi går upp till Jerusalem
Grad 137:- Den kärlek du till världen gav
Ps ef pred 38:- För att du inte tog det gudomliga
Off 19:- Du för vars allmaktsord
Utg 28: Så älskade Gud världen alla

Predikan
Den 7:e januari dödades flera av journalisterna och tecknarna vid den franska tidningen Charlie Hebdo. De hade kränkt och hädat Islam och profeten och alla muslimer med sina provocerande teckningar. Kopplingar till IS och kriget i Syrien verkar finnas enligt media. Demonstrationer i pakistan och andra länder poppade upp som en följd av detta. Kanske till viss del med rätta, då andra religioner än den kristna och andra kulturer än den västerländska upplever sig utsatta för en sorts imperialism som far fram över vår värld tack vare alla transporter och all användning av internet.

Vi hör också dagligen om IS och Boko Harams framfart. Senast också händelser i Köpenhamn igår kväll och i natt. Med försöken att sprida en i vissa delar sträng islamsk version. Där varje kritik eller antydan till kritik av Islam och profeten förbjuds och straffas. Men även i ”kristna” länder, om vi nu kan tala om sådana, som Irland, Ryssland och Uganda skrivs lagar där religion och religiösa utövare ska skyddas mot kränkningar och hädelser. Till synes gott, men i praktiken hämmande. Jag dristar mig till att säga att jag inte läser Jesu verksamhet på detta sätt.

Fem gånger förbereder Jesus sina lärjungar på vad som väntar honom i Lukasevangeliet. Redan i nionde kapitlet börjar han att prata om att Jerusalem ligger framför dem. Han fortsätter och idag läser vi 18:e kapitlet där han säger till dem ”Han skall utlämnas åt hedningarna, de skall håna och skymfa honom och spotta på honom” (Lk 18:32). Han fortsätter också med döden och uppståndelsen. Han vill förbereda sina vänner på skymfen och döden. Jesus har beskrivit sig som Kristus, Messias, räddaren och befriaren, både i ord och i handling. Nu ska han som var deras hopp skymfas. Dessutom vet han om det och han går in i det av fri vilja. Lärjungarna förstår inte på djupet vad som ska hända förrän efter uppståndelsen när de fyllts av Anden. Där är vi, vi är efter uppståndelsen och vi är efter att Anden kommit.

Paulus skriver i Romarbrevet: ”Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död?” (Rom 6:3) Vi som är döpta är döpta in i hans död, vilket också rymmer lidandet och uppståndelsen.
Jesus vet att han är Gud, han vet vad som väntar honom i Jerusalem. När folket och soldaterna skymfar Jesus skymfar de också Gud. Jesus, Gud, går in i detta av fri vilja, fullt medveten om vad som väntar. Men ingen skymf i världen, inga hädelser som vi människor kan komma på förtar något av Guds eller Jesus gudomlighet. Gud är ändå Gud, även om ingen människa trodde, respekterade eller tillbad Gud som Gud.

Petrus som var med på vägen mot Jerusalem, var vid sidan av när Jesus skymfades, led och dog och fick upptäcka uppståndelsen skriver senare i sitt första brev: ”Saliga är ni om ni skymfas för Kristi namns skull, ty härlighetens ande, Guds ande, vilar över er.” (1 Petr 4:14) Petrus har fått erfara själv att den skyms Jesus utsattes för också drabbar hans vänner och efterföljare. Ja Petrus skriver till och med till oss ”Löna inte ont med ont eller skymf med skymf, utan tvärtom: välsigna. Ty ni är själva kallade att få välsignelse. (1 Petr 3:9)

Att skymfas och lida som Jesus betyder inte att nedslås, att inte stå för sin tro, att bara bli ett slagträ för andras okunnighet eller projektioner. Här kommer den blinde tiggaren in som ett stort helgon och föredöme. Den stora folkhopen försöker tysta ner den blinde när han ropar på Jesus. Det är lätt för den stora massan, eller för en enskild, att se ner på och inte lyssna på den som sitter längst ner på de hierarkiska trappstegen.

Tiggaren, den blinde, är förmodligen en av dem, en infödd, en som är uppvuxen i kulturen, i religionen, en jude, en hebrée. Vi kan förutsätta att han kunde lagen och profeterna. Så säger han ”Davids son, förbarma dig över mig.” Jesus är den räddare, den Messias, som skulle komma efter kung David. Men också en kung likt Salomo, som var känd både som exorsist och helare. Den blinde vet vem Jesus är på ett djupare sätt än den stora massan. Han vet, därför tystnar han inte. Han fortsätter att kommunicerar med Jesus.

Jesus märker av den blindes kontaktsökande och konstigt nog frågar han vad den blinde vill. Det förefaller uppenbart att en fattig tiggare som är blind behöver lite hjälp. Jesus som vet allt vad som ligger framför honom av lidande, skymf, död och uppståndelse, borde väl veta vad den blinde vill.
Jesus frågar den blinde »Vad vill du att jag skall göra för dig?«(Lk 18:41) Jesus gör detta av åtminstone två skäl. Dels för att den stora massan som försökte tysta ner behöver höra frågan och svaret. Han vill inte bara tigga i största allmänhet. Den blinde vill att Jesus komma till honom på ett djupare sätt. Dels vill aldrig Jesus göra våld på någon människa. Jesus vill inte klampa in i människors liv och tvinga på dem en relation med honom, för han vet att kärlekens väg inte ser ut så. Varje människa måste själv söka Jesus och be honom om det hon av hjärtat önskar.

Den blinde svarar: »Herre, gör så att jag kan se igen.« (Lk 18:41) Den blinde som ser så mycket mer än alla de andra som är där hade inte kunnat fråga Jesus om hjälp på det här sättet om han inte redan sett. Den blinde såg vem Jesus var. De andras fullgoda syn hjälpte dem inte med detta. Han hade redan trons blick. Dessutom han får också synen.

Med trons ögon ser vi på den värld vi lever i. Vi kan se hur Gud kränks, hur kyrkan smädas och hur vi som enskilda hånas. Men med trons ögon ser vi allts verkliga värde, vi ser när Jesus, Davids son, går förbi. Vi behöver inte uppröras över hädelserna, vi behöver inte svara med våld när vi hånas. Vi kan bara helt stilla sitta kvar vid vägkanten och säga: Jesus Kristus, Davids son, förbarma dig också över mig.

Kyndelsmässodagen – Uppenbarelsens ljus

Gör som Jesus, bli en del av förbundet med Gud

Maria skulle nu rituellt bli ren och Jesus bars fram för löftesoffret. Jesus har som bebis alltså blivit omskuren redan och nu gjorde man löftesoffret som man gjorde för sin förstfödde son. Han var mycket liten när det hände och kunde precis som alla andra judiska barn inte välja själv. På samma sätt är det med många av er här inne, ni blev framburna till dopet i en gudstjänst ni inte valt själva, utan ni fick dopets gåva ändå. Oavsett om ni fick dopets gåva som små bebisar eller senare, så är många av er just nu konfirmander för att lära er mer om dopet och testa mer av den kristna tron. För en del av er är det nog självklart med Gud och med tron och för andra av er är det inte det, utan kanske er första lite djupare kontakt med kyrkan.

Oavsett hur det är med den saken, så har ni eller så får ni dopets gåva innan konfirmationen.

Omskärelsen är profetian om det som skulle komma sen, dopet. Precis som det brukar vara med sådana här profetior så är de mindre än uppfyllelsen av dem. T.ex. var det ju bara pojkar som omskars. Vilket vi iofs ska vara tacksamma för, men blev inte flickorna en del av folket då? Jo, det blev de ändå. På samma sätt gällde omskärelsen också bara hebreiska pojkar, de som hörde till gudsfolket.

Med dopet är det annorlunda eftersom det är uppfyllandet av profetian, för dopet gäller oavsett kön och nationalitet. Och det får vi också höra i Symeons lovsång, när han säger om Jesus att han är “frälsningen som du [Gud] har berett åt alla folk”

Gör som Symeon, lär dig känna igen Jesus

Symeon känner igen Jesus i massan av människor som kommer till templet. Han grabbar inte bara tag i någon på måfå, utan går fram till just Maria och Josef och lyfter upp Jesus. Hur kommer det sig?

Det står i texten att Symeon är fylld av helig Ande, på så vis kan han känna igen Jesus när han möter honom i bebisen. Så är det för oss också, det är först när vårt hjärta blivit rört av den Helige Ande som vi kan känna igen Jesus när vi möter honom.

Jesus möter oss på flera sätt, framför allt genom Bibelordet och predikan, Bönen, Nattvarden och i den kristna gemenskapen. Jesus vill att vi ska växa genom dessa sätt att möta honom på. Vi tar ett exempel utifrån dagens evangelietext.

Fattigdom

De två turturduvorna eller unga duvorna var undantaget för de fattiga, vilket Lukas lyfter fram. Jesus, Guds Son, föddes rakt in i ett fattigt hem inte in i rikedom. Hans föräldrar var enkla människor, Josef var snickare vilket inte var ett välbetalt jobb. De bodde i en hålla i en bortglömd del av det romerska imperiet. Långt bort från makt och flärd, eller ens välfärd. I sin gärning hade Jesus ett extra stort hjärta för de fattiga, för de sjuka och för de ur samhället utkastade.

Detta blir en utmanande fråga för oss idag. Hur vänder vi oss till de fattiga i vårt samhälle?

Det är kanske extra svårt för oss svenskar för vi är vana vid att vår välfärd fungerar hyffsat och tar hand om människor. Men så funkar det inte med många av de som tigger i Sverige idag, för de kommer från andra länger inom EU. Helt plötsligt har vi armodet vid ingången till ICA. Det är en kulturkrock för oss, obekvämt. Lika obekvämt kan det ju vara för oss när vi ska lämna en gåva till tiggaren, för då står vi i regel ovanför dem och de sitter ned. Vi har inte bara ett finansiellt överläge utan också ett fysiskt. Vi kommer som priviligerade svenska och böjer oss ned till dem och ger dem en gåva. Helt klart något som sticker emot vår egen självbild som svenskar.

Och hur fattiga måste de vara för att vi ska hjälpa dem? Jag tänker på berättelsen en uteliggare berättade om hur han slutade ha sin varma jacka på sig som han fått av en snäll person, på grund av att det var en Canada Goose och han fick han höra. Han blev utskälld för att han hade mage att stå och sälja “Situation Stockholm” med en så fin jacka på sig. Var han verkligen uteliggare? Han fick sluta med att ha den varma jackan för att han skulle se rätt ut på ytan. En tankeställare till oss, hur utblottade måste de vara som får en gåva från oss? Måste vi tro att de är på väg att dö om de inte får vår 50-lapp eller är det ok att de har en mobil och en jacka? Var går gränsen? och för vems skulle finns den gränsen, kan vi fråga oss.

Jesus säger ju att det vi gör för en av dessa minsta, det har vi gjort för honom. Så det är verkligen att söka Jesus att älska våra medmänniskor och försöka göra det vi kan för dem. Vi kan inte göra allt, men vi kan göra något.

Gör som Hanna, fullgör ditt uppdrag

Det är något speciellt med Hanna, för hon har vakat troget länge. Det kan tyckas som att hon inte fått något särskilt stort uppdrag egentligen. Hon fick vänta en massa år, för att en dag titta på Jesusbarnet och säga att det verkligen var Jesusbarnet och sedan kunde hon gå och dö i frid. Vad var det stora i detta?

Det stora i detta handlar om att hon fick se Gud själv, i form av en bebis. Gud själv som blev människa för att rädda oss från synden och döden. Det är enorma perspektiv i det som är svåra att förstå. Gud som är så stor, blir så liten att han är en liten bebis. Om det finns någon nyhet värd att instagramma så vore det den nyheten och den bilden.

Att få berätta om Gud som blivit människa för att rädda oss från synden och döden är den största nyheten man kan få berätta för andra, det gällde inte bara för Symeon och Hanna på sin tid, det gäller också för oss idag.

Vi kan se på henne att hon var rätt gammal när hon fick börja berätta om Jesus för andra, vi behöver inte vänta till vi är lika gamla. Men är vi lika gamla eller äldre så kan vi hos henne se att det aldrig är för sent att börja dela med oss av denna enorma nyhet.

Avslut

  • Vi får som Jesus låta oss döpas och tas upp i gudsfolket
  • Vi får som Symeon öva på att låta Anden visa oss var Jesus finns
  • Vi får som Hanna fullfölja vårt uppdrag att dela med oss till andra om Jesus