hållen i julbönen i S:ta Birgittakyrkan 151224
Texter
Jes 11:1-5
Mik 5:2-4
Jer 23:5-6
Luk 2:1-20
Psalmer
Ing 115:- O Betlehem, du lilla stad
Grad 117:- När Jesusbarnet låg en gång
Ps ef pred 114:- Stilla natt
Utg 116:- Nu tändas tusen juleljus
Predikan
Vi närma oss den tid på dygnet då vi firar att fler än bara Maria och Josef skulle bli medvetandegjorda om att hon hade fött en son.
Som så många andra barn i mänsklighetens historia berättas det för oss att Jesus föddes under nattens timmar. I stallet eller grottan är Maria och Josef och så några djur. Vi brukar ställa dit en oxe och en åsna i våra krubbor. Kyrkan känner till profeten Jesajas första kapitel ”Oxen känner sin husbonde och åsnan sin herres krubba, men Israel känner inte sin herre, mitt folk har inget förstånd.” (Jes 1:3) Guds eget utvalda folk förstod inte att deras Messias var på väg att födas, men djuren visste. Oxen kan också stå som symbol för just Israel, Guds eget folk, åsnan kan stå för hedningarna.
Förutom djuren är det bara änglarna som ännu förstått vad det är som hänt. Därför kallas midnattsmässan som frias här vid 23 för änglarnas mässa.
När änglarna varit med vid förlossningen drar de till herdarna och berättar för dem vad som hänt. Herdarna står som symbol för de enkla människorna, de som inte tillhör eliten, varken ekonomiskt, utbildningsmässigt eller religiöst. De som har makt och status missar vad som hänt. Herdarna blir övertygade av änglarna och beger sig in i staden, hittar stallet och kan hylla barnet som fötts. Detta firar kyrkan i juldagsmorgonen mässa, det som i vår tradition kallas julotta, men som kan kallas herdarnas mässa.
Steg för steg blir det mer och mer känt att Jesus fötts och steg för steg förstår vi människor vem han är. När juldagen blivit dag och gudstjänst firas är det folkets mässa. Vi firar ingen högmässa kl 10 på juldagen, men vi kan tänka oss den och den som vill kan åka till Uppsala och fira i vår domkyrka. Folkets mässa är den mässa där vi firar att vi förstått att Gud blivit människa som vi.
Vad firar vi nu då? Julaftonens kväll, undret har inte skett ännu. Men undret är förberett. En värdshusvärd öppnar dörren och erbjuder en plats för den höggravida kvinnan och hennes man. Är det värdshusvärdens mässa eller gudstjänst vi firar nu? Det var helt fullt av folk i hela staden, alla var där för att skattskrivas. Det var helt fullt även på detta värdshus. Men denne värdshusvärd hade både empati och fantasi. Han visste att det var fullt, men han ville hjälpa, han tryckte in dem med ett skohorn. Vi skulle kunna se denna text som en uppmaning att bereda plats för alla de flyktingar som kommer till vårt land, både i våra hjärtan och rent fysiskt ordna tak över huvudet till dem. Men det är inte denna text som använts så av kyrkan genom tiderna. Det är det som händer senare i Matteus evangelium, som vi tar upp på söndag, när Herodes beordrar död åt alla små nyfödda pojkar i Betlehem, som gör att familjen tvingas fly till Egypten. Även den heliga familjen har varit flyktingar, även Jesus själv fick ta skydd i ett annat land. Denna text har varit relevant att ta upp i samband med flyktingskap och migration.
Men värdshusvärden, han är fortfarande efterföljansvärd. Det var en exceptionell situation. Kejsaren hade beordrat skattskrivning och folkräkning. Värdshusvärden behövde inte vara serviceminded intill bristningsgränsen. Detta var en engångsföretelse, det var i alla fall länge mellan gångerna. Värdshusvärden skulle inte skada sit förtroende hos sina kunder om han sa nej, det hade ju alla de andra värdshusvärdarna gjort. Denna värdshusvärd verkar inte bara ha drivit sin rörelse för pengarnas skull. En fattig familj från bondbyn Nasaret skulle inte genera klirr i kassan. Något annat har fått just denna värdshusvärd att öppna sin dörr.
Vi vet inte så mycket om denne värdshusvärd, vi får sätta vår tillit till vår egen fantasi, vi kan inte ha värdshusvärdens berättelse som en grund för det vi tror om Jesus, för vi vet så lite. När vi resonerar intellektuellt runt allt det som hände Jesus så kan vi med historisk och vetenskaplig hederlighet slå fast några saker. Jesus föddes faktiskt. Om vi jämför Jesus med alla de historiska personer vi vet något om från antiken så är de vetenskapliga källor som finns så pass många och så pass trovärdiga att det vet vi i alla fall att Jesus med säkerhet levat i Palestina och Israel. Och som alla andra människor har han fötts. Lika säkert är det att han hade en mamma som hette Maria och en pappa som hette Josef. Vi vet också att han samlade lärjungar och gick omkring och undervisade som vuxen och att han sedan avrättades och dog. Mer än detta är svårt att belägga historiskt.
Det vi förberett hela december med adventskalendrar, luciafirande, julkonserter, matlagning och paketinslagning, det som vi firar idag och dagarna framöver i änglarnas mässa, herdarnas mässa, folkets mässa och kanske i värdshusvärdens mässa är just något historiskt belagt. Jesus föddes en gång för över 2000 år sedan i det vi kallar Palestina och Israel idag. Där vetenskapen nöjer sig med födelsen av Jesus fyller tron i med att Gud blivit människa, Jishajs avhuggna stam skjutit skott, en herde stigit fram med Herrens kraft, en konung som skapar rätt och rättfärdighet i sitt land.